Coronapandemin kommer att få omfattande konsekvenser för freds- och säkerhetsläget i världen, menar experter. Foto: UN Photo/Harandane Dicko
12 juni, 2020 / Nyheter

Minskad säkerhet i spåren av corona

Den 23 mars sände FN:s generalsekreterare António Guterres ut en appell för en global vapenvila i kampen mot covid-19. Sverige finns med bland det 70-tal stater och organisationer som har ställt sig bakom uppmaningen men FN:s säkerhetsråd har varit sent med att reagera. Det första rådsmötet ägnat åt pandemin hölls 9 april.

– Jag tycker det är anmärkningsvärt att säkerhetsrådet hittills inte har lyckats komma med ett kraftfullt gemensamt agerande i frågan. Det har också visat sig svårt för de multilaterala organisationerna. I stället för att samla till internationella gemensamma åtgärder har det i stor utsträckning handlat om olika nationella lösningar på pandemin, säger Sven-Eric Söder, generaldirektör för Folke Bernadotteakademin.

Flera krigsförande parter stödjer en vapenvila

När det gäller säkerhetsläget tycker han ändå att det är tydligt hur Guterres egna sändebud arbetat hårt för att få vapnen att tystna.

I Jemen har den saudiskledda koalitionen hörsammat uppmaningen och utropat ensidigt eldupphör men dess motpart, huthirebellerna, ställer sig inte bakom vapenvilan och stridigheterna fortsätter.

Enligt Guterres har flera krigförande parter uttryckt sitt stöd för appellen, bland annat i Centralafrikanska republiken, Syrien, Kamerun, Ukraina och Filippinerna. Men ord är inte detsamma som handling, påpekade generalsekreteraren vid en presskonferens i början av april.

I Libyen, som först ställde sig positivt till appellen, har strider åter blossat upp. International Crisis Group (ICG) varnar för att Libyen är ett typexempel på en konflikt vars fredsprocess inte längre får samma uppmärksamhet från internationella ledare eftersom de nu lägger allt fokus på att klara pandemin i de egna länderna.

Spridningen av covid-19 försvårar fredsinsatser

Covid-19 har i första hand orsakat en hälsokris men virusutbrottet påverkar hela samhället med sjunkande världsekonomi, stigande arbetslöshet och ökad fattigdom.

– De minst bemedlade i alla samhällen drabbas alltid värst och jag tror att det finns en stor risk för ökade sociala och politiska motsättningar i sköra stater när viruset slår till där med full kraft, säger Sven-Eric Söder.

Detta, påpekar han, kan också leda till att det bli svårare för fredsinsatser att arbeta eftersom de då hamnar i ett läge där de måste skydda sig själva från smittspridning, samtidigt som de har ett uppdrag att skydda invånarna i de länder där de arbetar från våldsyttringar. Trupprotationer för fredsbevarande styrkor påverkas också. FN bad i mars nio länder, däribland Kina och Italien, att skjuta upp de planerade bytena på grund av rädsla för smittspridning. FN-truppernas tjänstgöringstid kan nu komma att förlängas ytterligare, enligt ICG:s rapport.

Matosäkerheten väntas öka globalt i spåren av covid-19. I Afrika har upplopp förekommit på flera håll i samband med matutdelning, eller utlovad men utebliven matutdelning, till kontinentens mest utsatta. FN:s matprogram WFP varnar för att 265 miljoner människor, nästan dubbelt så många som i fjol, kan komma att behöva akut mathjälp globalt.

Risk för ökat våld och osäkerhet i spåren av pandemin

– Oavsett orsaken till att fattigdom uppstår ökar risken för våld. Flyktingområden och fattiga områden är utmanande samhällen i vanliga fall. Nu spär covid-19 på en redan väldigt svår situation och vi kommer få se mer social oro även efter det att den värsta hälsokrisen har lagt sig, säger Sven-Eric Söder.

Covid-19 har också lett till att flera val på olika nivåer har ställts in eller skjutits på framtiden, allt ifrån fyllnadsval i Sydafrika till parlamentsvalet i Etiopien, en folkomröstning i Chile och primärval i USA.

– Det behöver inte vara dåligt. Valen kan ha skjutits på framtiden för att värna demokratin eftersom ett val i dagsläget kan vara förenat med stora hälsorisker. Valdeltagandet riskerar också att bli lågt. Faran uppstår när någon, eller några grupper, försöker att exploatera den situation som covid-19 har orsakat. Så fort ett maktvakuum uppstår kan det utnyttjas av regeringar som inte har några betänkligheter, väpnade grupper eller terrorgrupper. Det kan komma väldigt mycket osäkerhet i spåren av den här pandemin, säger Sven-Eric Söder.

Görrel Espelund, frilansskribent

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2 2020).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

FN-samarbetet ännu viktigare i coronakrisen

03 juli, 2020 / Debattartiklar

FN-arbetet måste drivas vidare med sikte på att bekämpa coronapandemin, värna grundläggande FN-värderingar och hjälpa världens mest utsatta, skriver ordförande Annelie Börjesson i FN-förbundets sommarartikel.

Läs mer

Minröjning i norra Irak

02 juli, 2020 / Världshorisont

Naeemeh minns dagen då IS kom till hennes hemby Kojo och tvingade hennes familj på flykt. Nu arbetar hon som minröjare för att kunna återvända hem.

Läs mer

Mot min vilja – FN-rapport om skadliga traditioner

30 juni, 2020 / Nyheter

Barnäktenskap och kvinnlig könsstympning ökar i omfattning. Med 2020 års befolkningsrapport utmanar FN skadliga traditioner som varje dag drabbar hundratusentals flickor och kvinnor.

Läs mer

Statskontoret förordar fortsatt stöd till Glokala Sverige

29 juni, 2020 / Nyheter

I en ny rapport föreslår Statskontoret att Svenska FN-förbundets och SKR:s projekt Glokala Sverige får fortsatt stöd.

Läs mer

Vi, de förenade nationernas folk

26 juni, 2020 / Blogg

I dag för 75 år sedan, den 26 juni 1945, öppnades FN-stadgan för undertecknande. Annelie Börjesson uppmärksammar den historiska dagen på FN-bloggen.

Läs mer

Den livsviktiga skolmaten

25 juni, 2020 / Världshorisont

Just nu pågår ett intensivt arbete för att hitta alternativa sätt att nå barnen med den livsviktiga skolmaten.

Läs mer

Välkommet riksdagsmål för Agenda 2030

23 juni, 2020 / Nyheter

Viktigast i regeringens proposition om genomförandet av Agenda 2030 är förslaget om ett riksdagsbundet mål för genomförandet av agendan. Uppföljning bör dock ske oftare än vad regeringen föreslår.

Läs mer

Hédi Fried får FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter

18 juni, 2020 / Pressmeddelanden

Författaren, psykologen och Förintelseöverlevaren Hédi Fried tilldelas Svenska FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Ekonomisk kris hotar världens mest utsatta

18 juni, 2020 / Debattartiklar

Efter årtionden av framsteg ökar åter hungern, fattigdomen och ojämlikheten i världen, enligt en ny rapport från FN. Coronakrisen försvårar arbetet för en bättre värld samtidigt som FN-arbetet hotas av brist på resurser. Nu är behovet av globalt ledarskap och samarbete större än någonsin, skriver företrädare för sex FN-relaterade organisationer i Upsala Nya Tidning.

Läs mer