Efter hot och attacker mot Internationella brottmålsdomstolen kräver 93 stater i ett upprop att domstolen och dess personal måste få arbeta utan påtryckningar. Också andra aktörer rycker nu ut till försvar för ICC.

Nyheten att chefsåklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen Karim Khan vill utfärda arresteringsorder mot Hamas och Israels politiska och militära ledning har väckt diskussion och debatt världen över. ICC, som är världens första domstol som kan döma individer för krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten, har brett stöd bland världens länder och 124 stater har anslutit sig till Romstadgan som ligger till grund för domstolens arbete.

Dock möter domstolen motstånd från flera länder. USA införde under president Trump sanktioner mot åklagaren och flera andra medarbetare och Ryssland genomförde förra året en cyberattack mot domstolen. Efter begäran om arrestering av Hamas och Israels ledning har nya hot riktats mot domstolen av israeliska och amerikanska politiker. Enligt medieuppgifter ska också Israel ha bedrivit spionage mot domstolen under flera år.

Som svar på hoten ställde sig nyligen 93 länder bakom ett uttalande till försvar för domstolens arbete. Länderna framhåller bland annat att ICC är en viktig del av arkitekturen för internationell fred och säkerhet. Bland undertecknarna finns Tyskland, Frankrike, Kanada, Storbritannien och Sverige. Uppropet initierades av Belgien, Chile, Jordanien, Senegal och Slovenien.

Liknande uttalanden till stöd för domstolen arbete har gjorts av Internationella koalitionen för ICC, statspartsmötet till ICC, ASP, samt EU.

Också Svenska FN-förbundet, som länge har varit medlem i CICC, har reagerat. ”Domstolen måste nu få fortsätta sitt oberoende och opartiska arbete för att motverka straffrihet. Kritik från parterna i Gaza-kriget och andra måste tillbakavisas och Sverige och övriga statsparter måste stå upp till försvar för domstolen”, sa FN-förbundet när ICC-åklagarens begäran om Hamas och Israel presenterades.

Svenska FN-förbundet samordnar det svenska CICC-nätverket och verkar för att flera nationella FN-förbund ska arbeta för stärkt stöd för domstolen. Under våren har förbundet samlat den globala FN-rörelsen till möten om ICC samt informerat om möjligheten att söka medlemskap i CICC.

I samverkan med FN-nätverket i Sveriges riksdag bjöd Svenska FN-förbundet också nyligen in Päivi Kaukoranta, ordförande för statspartsmötet till ICC, till ett möte med ledamöter i bland annat utrikesutskottet. Tillsammans med folkrättsprofessor Pål Wrange, Stockholms universitet, redogjorde hon för aktuella frågor i ICC.

Svenska FN-förbundet deltar i årets rundabordssamtal mellan ICC och civilsamhället som hålls den 24-28 juni i Haag, Nederländerna.