Ökad fattigdom, hunger och rekordutsläpp av växthusgaser är några exempel på att den globala utvecklingen går åt fel håll. Trots detta bjöd årets globala högnivåmöte om Agenda 2030 också på exempel på lösningar för att nå målen i Agenda 2030 under andra halvlek.

Under den första veckan av årets högnivåforum för Agenda 2030 hölls fördjupade diskussioner om utvecklingen av de fem mål som var i fokus för årets möte. Mål 17 om genomförande och partnerskap var först ut. Under de följande dagarna avhandlades mål 1, ingen fattigdom och mål 2, ingen hunger, mål 13 bekämpa klimatförändringarna och mål 16 fredliga och inkluderande samhällen.

Enligt årets rapport om utvecklingen av de 17 globala målen har den extrema fattigdomen ökat under pandemin. 590 miljoner beräknas fortfarande leva i extrem fattigdom 2030. Antalet som, trots arbete, lever i extrem fattigdom har minskat men drabbar fortfarande drygt 240 miljoner. Unga och kvinnor drabbas hårdare än män. Dessutom saknar 7 av 10 barn i världen stöd i form av barnbidrag.

Fungerande sociala trygghetssystem för alla invånare oavsett inkomst, tillsammans med fungerande arbetsmarknader och acceptabla minimilöner som ska gå att leva på var några av de lösningar som nämndes under det inledande panelsamtalet. Även en global miniminivå för beskattning av bolagsvinster nämndes. Generella trygghetssystem beskrivs ge ökad skattevilja jämfört med trygghetssystem som bara riktar sig till de fattigaste och en fungerande skattebas är grunden för robusta sociala trygghetssystem. Samtidigt lyftes behovet av skuldlättnader eftersom många låg- och medelinkomstländer betalar mer i ränta på statliga lån än de betalar till sina sociala trygghetssystem.

Några goda exempel på länder som på få år har halverat sin flerdimensionella fattigdom som nämndes var Maldiverna och Colombia. Att sätta nationella mål för fattigdomsminskning, följa upp dem och använda data för att prioritera budgetmedel till rätt grupper har visat sig framgångsrikt.

Stark koppling mellan konflikt och hunger

Under genomgången av mål 2, ingen hunger, lyftes kopplingen mellan konflikt och hunger fram av flera talare. 2023 levde fortfarande 2,4 miljarder människor i livsmedelsosäkerhet och en av fem led av hunger. Fler människor i urbana områden lider av både matbrist och övervikt jämfört med landsbygden. Att inkludera matförsörjning och matdistribution i lokal och regional samhällsplanering nämndes därför som viktiga steg för att minska livsmedelsosäkerheten i urbana områden.

Att kriget mellan Ryssland och Ukraina har stört den globala livsmedelsdistributionen, att brist på vatten och mat används som vapen i krigföringen i Gaza nämndes som exempel på att konflikter leder till ökad hunger. Även förstörd infrastruktur i bland annat Jemen, Syrien och Sudan, covidpandemin och klimatförändringarna har bidragit till att öka hungern.

Vapenvila och att länder följer internationella överenskommelser sågs som viktiga steg på vägen mot minskad hunger tillsammans med politisk stabilitet och ett öppet rättvist globalt regelbaserat handelssystem. Andra faktorer som nämndes var behovet att inkludera bönderna i utvecklingen och ge dem stöd i omställningen till ett hållbart jordbruk.

Rekordhöga utsläpp av växthusgaser

När målet om att bekämpa klimatförändringarna diskuterades beskrevs att världen 2023 nådde 1,45 graders uppvärmning och att utsläppen av växthusgaser var rekordhöga. Ländernas klimatåtaganden leder i dagsläget mot en tregraders ökning av den globala medeltemperaturen. Det globala klimatstödet nådde för första gången upp till de utlovade 100 miljarder dollar under 2022. Samma år var också stödet till fossila bränslen rekordhögt och uppgick till 1,5 biljoner dollar. Trots att fler människor utsätts för klimatrelaterade katastrofer, dör färre i medel- och höginkomstländer på grund av bättre varningssystem. I låginkomstländer har däremot antalet människor som dör på grund av naturkatastrofer ökat med 170 procent.

Under panelsamtalet redogjorde Katherine Calvin från Nasa för IPCC:s senaste utvärderingar och poängterade att det finns många kostnadseffektiva lösningar för att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa samhällena till de oundvikliga klimatförändringar som redan sker.

Allt fler dödas i konflikter

Vid genomgången av mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen konstaterades att antalet döda i konflikter ökade med 72 procent mellan 2022 och 2023. 120 miljoner människor hade i maj 2024 tvingats fly från sina hem – den högsta siffran någonsin. Under 2023 dödades 40 journalister i konfliktområden och 320 människorättsaktivister blev av med livet.

Att stärka institutioner och ge människor tillgång till fungerande rättssystem samtidigt som korruption motarbetas och fungerande skattesystem utvecklas var några av de lösningar som lyftes under det fördjupade panelsamtalet. Mer resurser till mänskliga rättigheter efterfrågades också. UNHCR:s ungdomsrepresentant lyfte särskilt vikten av att stärka rättigheterna för de många flyktingar som är barn.

Under mötets andra vecka 15-18 juli hålls slutförhandlingarna av den ministerdeklaration som ska antas och 37 länder presenterar sina frivilliga nationella granskningsrapporter.

Läs mer här om årets uppföljningsmöte om Agenda 2030 och följ mötet direkt eller i efterhand här.