FN-förbundet och fem andra organisationer uppmanar i Svenska Dagbladet alla att stå upp för de mänskliga rättigheterna när FN:s allmänna förklaring fyller 70.

För 70 år sedan antogs FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Därför firar vi internationella dagen för mänskliga rättigheter i dag den 10 december. I den allmänna förklaringen återkommer flera av de principer som låg till grund för FN:s tillkomst, bland dem frihet från nöd och fruktan samt frihet till religionsutövning och yttrandefrihet. Förklaringens 30 artiklar la i sin tur grunden för de fri- och rättigheter som stadgas i konventioner för bland annat barn, kvinnor, flyktingar och tortyroffer. Framför allt formulerar förklaringen tanken på varje människas okränkbara värde, rätt att leva sitt liv fritt från förtryck och möjlighet att förverkliga sina önskemål och drömmar.

Dagens omfattande regelverk för mänskliga rättigheter hör till FN-samarbetets allra största framgångar. FN är inte bara en arena utan också en aktör som genom granskning, dialog och rekommendationer visar hur rättigheter kan stärkas i medlemsländerna. FN-stödda och -ledda domstolar dömer krigsförbrytare och understryker på så vis att övergrepp inte får ske ostraffat. FN stödjer de nationella institutioner för mänskliga rättigheter som finns i en tredjedel av världens länder. FN:s människorättsexperter för en löpande dialog med världens frivilligorganisationer som med sitt medborgarperspektiv bidrar till en rättvisande bild av tillståndet i respektive medlemsland.

Det globala rättighetsarbetet har genom åren medfört stora förbättringar för människors hälsa, utbildning, fred, hållbar utveckling och bidragit till minskat förtryck mot minoriteter. Avtal, lagar och institutioner garanterar historiskt starka fri- och rättigheter för rekordmånga. Den allmänna förklaringen har översatts till 370 språk vilket gör att även den som tillhör en liten språkgrupp kan ta del av sina rättigheter. Förklaringen och andra rättighetsdokument finns tillgängliga på MR-kontorets webbplats.

Trots allt detta grumlas dagens firande av att de mänskliga rättigheterna under senare tid har utsatts för återkommande attacker. Auktoritära ledare i både demokratier och icke-demokratier utnämner oberoende medier till folkets fiende, fängslar oliktänkande och försöker skrämma människorättsförsvarare till tystnad. Kvinnors rättigheter hotas när FN:s befolkningsfond UNFPA och organisationer som informerar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter får sina bidrag indragna. Under de senaste åren har vi tvingats att bli vaksamma mot falska nyheter. Frivilligorganisationer som samarbetar med FN möts av motstånd i flera medlemsländer. Listan kan göras ännu längre.

Inför 70-årsjubileet har FN:s generalsekreterare António Guterres varnat för att våra gemensamma rättigheter står under hot och för att auktoritära krafter växer. När Europaparlamentet höll sin MR-vecka nyligen varnade FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, för att det oberoende rättsväsendet, pressfriheten och medborgarutrymmet kan falla samman även inom EU. Hatbrott mot migranter och minoriteter används för att vinna politiska röster, påtalade Bachelet. Hennes ord påminner oss om ett Europa som vi trodde att vi hade lämnat bakom oss.

Kränkningar av mänskliga rättigheter är ofta tidiga varningssignaler om hotande konflikter och instabilitet. Desinformation och politisk kontroll över media hotar grundläggande friheter och långsiktig fred. En grupp forskare, författare och journalister föreslog nyligen en internationell deklaration till försvar för demokratiska strukturer och institutioner. Gruppen, med bland andra FN:s tidigare högkommissarie för mänskliga rättigheter Navi Pillay, menade att en sådan deklaration skulle kunna tas fram av en internationell panel med FN:s klimatpanel IPCC som förebild.

De fri- och rättigheter som har byggts upp under sju decennier kan raseras snabbare än vi anar. När pressfriheten, organisationsfriheten och rättsstaten hotas kan vi peka på principer och dokument som världens länder har förbundit sig att följa. FN-samarbetet skapades för, som stadgan säger, ”de Förenade Nationernas folk”. Som medborgare i ett FN-medlemsland kan vi alla säga vår mening.

I dag på MR-dagen uppmanar vi, som företräder sex FN-relaterade organisationer i Sverige, riksdag och regering att tillsammans med övriga FN-medlemmar dra sitt strå till stacken. Sverige måste fortsätta att vara en stark röst i arbetet för mänskliga rättigheter, driva på reformarbetet på MR-området och i samverkan med FN åtgärda de brister som finns även i vårt land.

Kunskapsspridning, aktiv debatt och folklig mobilisering – allt detta är nödvändigt för att försvara de rättigheter som så många har kämpat så länge för. Inför MR-förklaringens 70-årsdag har FN:s kontor för mänskliga rättigheter lanserat kampanjen ”Stå upp för mänskliga rättigheter”. Vi som arbetar med FN-frågor följer uppmaningen – i dag och alla andra dagar. Vi uppmanar alla i Sverige, från regering och riksdag till myndigheter, organisationer, företag och enskilda, att göra detsamma.

Läs debattartikeln i Svenska Dagbladet.

Annelie Börjesson, ordförande Svenska FN-förbundet

Mats Djurberg, generalsekreterare Svenska Unescorådet

Monica Green, ordförande UN Women nationell kommitté Sverige

Veronique Lönnerblad, generalsekreterare Unicef Sverige

Henrik M. Nordentoft, regional representant UNHCR

Caroline Åberg, Sverigerepresentant UNDP