När världsorganisationen under nästa år fyller 75 står flera frågor av intresse för Sverige på dagordningen, skriver sex FN-relaterade organisationer i Aftonbladet på internationella dagen för mänskliga rättigheter.

På internationella dagen för mänskliga rättigheter för ett år sedan uppmärksammade vi, företrädare för FN-relaterade organisationer i Sverige, att den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna fyllde 70 år. Vi pekade på en rad framgångar men varnade samtidigt för att våra gemensamma rättigheter står under hot i en rad länder.

De mänskliga rättigheterna är fortfarande ifrågasatta och inte
minst kvinnor, unga och minoritetsgrupper är utsatta. Runt om i världen riktas
hot mot organisationer som arbetar för rättigheter för bland annat
hbtq-personer och personer med funktionsvariation. Samtidigt demonstrerar
tusentals människor världen runt med krav på medborgerliga fri- och
rättigheter. FN har flera gånger uppmanat regeringar att avstå från att svara
med våld och i stället delta i fredlig dialog.

Även i Sverige debatteras rättighetsfrågor, klimatet, jämställdheten, barns situation, migrationen och hotet från populistiska och extremistiska rörelser – allt detta är frågor som diskuteras i FN under det kommande året då världsorganisationen också fyller 75.

FN:s barnkonvention är den mest spridda
av de nio kärnkonventionerna. Sverige låg i bräschen för konventionens
tillkomst 1989 och riksdagen beslutade förra året att den 30-årsjubilerande
konventionstexten ska bli svensk lag från den 1 januari 2020. Det är ett
erkännande av barns rättigheter. Vi ser fram emot att inkorporeringen och den
fortsatta transformeringen av barnkonventionen blir praktisk verklighet för
alla barn i Sverige.

Mål 5 i Agenda 2030 med de globala målen för hållbar utveckling kräver jämställdhet mellan kvinnor och män. Riksdagen har flera
gånger skärpt lagen mot barnäktenskap och kvinnlig könsstympning är sedan många
år förbjuden. Om Sverige ska nå mål 5 krävs att flickor också i praktiken
skyddas från dessa skadliga traditioner. Under nästa år hålls också FN-möten om
uppföljning av kvinnokonferensen i Peking 1995 och om resolution 1325 om
kvinnors deltagande i fredsprocesser.

Efter decennier av sjunkande konfliktnivå ökar oron i världen. I Syrien, Afghanistan och Sydsudan har
världssamfundet inte levt upp till sin skyldighet att skydda civila från krig
och konflikt. Ovärderliga kulturskatter har förstörts och rekordmånga människor
befinner sig på flykt.

Migrationen
präglar den politiska debatten. Inom såväl akademin som politiken pågår en diskussion om hur
flyktingskap respektive migration av ekonomiska skäl och klimatskäl ska
hanteras – samtidigt som grundläggande rättigheter värnas. Redan i nästa vecka
arrangeras ett FN-möte i Genève om bland annat ansvarsfördelning, utbildning
och arbete för flyktingar samt lösningar på flyktingskapet genom återvändande,
överföring till annat land eller integration.I flera europeiska länder
växer populistiska och extremistiska rörelser och i januari granskas Sverige i
FN:s rasdiskrimineringskommitté. 

En miljard människor har lyfts ur extrem fattigdom de senaste 25
åren. Att inte lämna någon utanför är ett övergripande
mål för Agenda 2030. Årets Human Development Report diskuterar olika former av
ojämlikhet och dess påverkan på mänsklig utveckling. I Sverige använder sig en
klar majoritet av landets drygt 300 kommuner och regioner av Agenda 2030 och de
globala målen för att förbättra livskvaliteten för invånarna.

Samarbetet mellan 193 länder i FN har inneburit stora framgångar
på en rad områden, inte minst för människors fri- och rättigheter. Emellanåt
görs försök att misstänkliggöra MR-arbetet och FN:s uppgift som stödjare och
granskare. Vi uppmanar regeringar, organisationer och enskilda att försvara
dessa rättigheter och gemensamt ta tillbaka initiativet i debatten. På det
sättet kan vi försvara de rättigheter som FN och dess medlemsländer har tagit
fram.

Vi lever i en orolig tid och motsättningar försvårar det
internationella samarbetet. Trots det konstaterar vi att företrädare för alla
världens länder gång på gång återkommer till FN och den unika arena som
världsorganisationen utgör. FN:s 75-årsjubileum under 2020 är ett tillfälle för
medlemsländerna att öka sina ansträngningar på en rad områden, att samarbeta
konstruktivt och att anta utmaningen att inleda världens största dialog om vår
gemensamma framtid. Att försvara grundläggande fri- och rättigheter är en
central uppgift i det arbetet.

Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet
Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige
Mats Djurberg, generalsekreterare Svenska Unescorådet
Monica Green, ordförande UN Women Sverige
Henrik M. Nordentoft, regional representant UNHCR
Carolina Given-Sjölander, tf Sverigerepresentant UNDP

Läs artikeln på Aftonbladets webbplats.