Det har gått två veckor sedan jag landade i Georgien för att göra praktik på det georgiska FN-förbundet (UNAG). Med ett år kvar till Georgiens nästa parlamentsval och pågående demonstrationer (som startade på grund av att en rysk ledamot valde att hålla ett tal från talmannens stol) är det en spännande tid att vara här.

Georgien är en ung demokrati som på många sätt fortfarande söker sin identitet som land efter Sovjetunionens fall 1991. Hittills har jag haft många intressanta samtal om hur det är att växa upp och leva i en ny demokrati. Att demokratin i Georgien är så pass ung gör projekt för att stärka civilsamhället extra viktiga.

Redan på flyget ner till Georgien mötte jag en man som berättade om hur det varit att leva under sovjettiden. Han var bara ett barn 1991 men mindes fortfarande fattigdomen och bristen på elektricitet innan Sovjetunionen föll. Väl på plats i huvudstaden Tbilisi fascineras jag över att så mycket kan förändras under en så pass kort tid.

Senare mötte jag några georgier som berättade om Ros-revolutionen (2003) och Dans-revolutionen (2018). Dessa så kallade revolutioner hade helt olika politiska budskap men visar tydligt på att fredliga demonstrationer är fungerande verktyg för att utveckla demokratin. Under Ros-revolutionen lämnade tusentals georgier rosor utanför parlamentet för att markera att de ville ha nyval. Denna händelse, som ledde till att den dåvarande presidenten avgick och att det blev nyval, ses som betydande för Georgiens demokratiska utveckling. Dans-demonstrationen startade efter att några poliser anklagades för polisbrutalitet i och med en räd på en populär nattklubb. Tusentals unga georgier dansade utanför parlamentet för att fördöma polisernas våld.

De berättelser jag fått höra om Georgiens historia, och de intryck jag fått av dagens vardagsliv, gör mina förväntningar på höstens praktik höga. Det känns väldigt spännande att få ta del av hur det georgiska FN-förbundet arbetar med att stärka civilsamhället och den demokratiska utvecklingen. Det projekt jag främst kommer vara involverad i kallas Fostering inclusive democracy (FID). FID-projektet fokuserar inte bara på utvecklingen i Georgien utan även grannländerna Azerbajdzjan och Armenien. Ungdomar från alla tre länder bjuds in till projektledningskurser för att själva kunna starta projekt i sina lokalområden. Det förekommer mycket fördomar och spänningar mellan de tre grannländerna och för att skapa vänskapliga relationer är det viktigt att ungdomar från alla tre länder bjuds in. Det ska bli väldigt spännande att vara en del av detta viktiga arbete och jag ser fram emot en händelserik praktikhöst!

Åsa Setterquist
Internationell praktikant i Georgien