6 december, 2018 / Världshorisont

I Växjö drar alla mot samma (globala) mål

VÄRLDSHORISONT. Växjö har en längre tid legat i framkant när det gäller hållbar utveckling i allmänhet och miljöfrågor i synnerhet. Som en del i att utveckla sitt hållbarhetsarbete deltar kommunen i projektet Glokala Sverige.

Vädret är lika vackert som den prisbelönta arkitekturen i småländska Växjö när Världshorisonts reporter kommer på besök. Kommunhusets entré är relativt nybyggd med en stomme av trä som kontrast till betongfasaden. Här, i kommunhuset, arbetar Pernilla Bodin som verksamhetsutvecklare för hållbar utveckling i Växjö kommun.

– Det program som vi jobbar med ska samla alla hållbarhetsfrågor under ett paraply.

Allt ska göras utifrån de 17 globala målen, säger hon.

Hon talar om det nya hållbarhetsprogram som kommunen arbetar intensivt med och som ska vara klart våren 2019. Växjös stora intresse för hållbarhet var en viktig orsak till att kommunen valdes till en av de sex pilotkommunerna som tillika med ett landsting deltar i projektet Glokala Sverige 2018-20. Målet är att ge kommuner, landsting och regioner mera kunskap och engagemang för att jobba lokalt med de globala målen. Svenska FN-förbundet i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med ekonomiskt stöd från Sida erbjuder hjälpen.

Många mål samtidigt

För Växjös del går hållbarhetsarbetet tillbaka till 70-talet, då det främst handlade om att restaurera stans förorenade sjöar. På 90-talet fattades ett enhälligt beslut om ett fossilbränslefritt Växjö. Under 2007 omnämndes Växjö som Europas grönaste stad i hundratals artiklar över hela världen. I år är staden stolt vinnare av EU-kommissionens European Green Leaf Award.

Kommunen fortsätter öka andelen ekologisk mat, bygga miljösmart och minska fossila utsläpp genom mer cyklande och kollektivt åkande. Miljömålen har gradvis breddats och finns inskrivna i ett miljöprogram sedan ett drygt årtionde.

Målen är många, de har tagits fram i olika processer och spretar därför åt lite olika håll, men nu handlar det om att i stället för att lösa enskilda sakfrågor lägga ett stort pussel, göra det tillsammans och på lång sikt.

– Andemeningen med Agenda 2030 är att man ska jobba med alla frågorna och göra det integrerat, så att målen lyfts in i varandra och man stärker mer än en dimension, säger Pernilla Bodin.

Men ibland blir det motstridigt. En tät stad är bra med tanke på fossilfrihet, men tar man bort grönytor tappar man många positiva effekter. Det här måste man lösa i samhällsplaneringen, diskutera hur man når den bästa effekten och vara på det klara vad man gör avkall på då man tar olika beslut.

Det glokala tänket

Hållbarhetsarbetet har bl a resulterat i det som går under namnet Växjö stadspark. För åskådlighetens skull blir det en cykelfärd till det bilfria gång- och cykelstråket. Omgivningen är vacker, här finns kultur och konstverk och öppna gräsytor för lek och spel samlat kring en sjö mitt i staden. Sedan bär cykelfärden vidare till ett annat exempel på kommunens hållbarhetsarbete, stadsodlingen Östrabo Ekobacke.

Ekobacken är en ekologisk stadsodling på kommunal mark med biskopsgården som granne. Det är ett projekt som tog sin början för sju, åtta år sedan på initiativ av det sociala företaget Macken och nätverket Miljö Linné med hjälp av några eldsjälar inom odling. Efter det byggdes området långsamt upp och kommunen började bidra med vatten och ekonomiska resurser. Idag ger stadsodlingen möjlighet för personer långt från arbetsmarknaden att få ett första arbete.

– Nu finns elva anställda av vilka fyra är handledare, säger Hanna Hallquist, kommunens trädgårdsmästare och en av dem som jobbar här.

Det handlar om matproduktion med betydande försäljning till restauranger och skolor. Också privatpersoner kan komma och handla i en liten bod i ett hörn av det vackra området. Eller äta ute, bokstavligen, ett stycke från boden.

– Den här stadsodlingen ger biologisk mångfald, här kan människor mötas och den ökar självförsörjningsgraden och kunskapen om odling, säger Sofia Asplund, projektledare för Stadsbruk på Växjö kommun.

Vida mullfält vittnar om skördade grönsaker, men kvar finns ännu långa rader av grönkål i grönt och lila, purjolök och lite annat. Projektet kan tjäna som en sinnebild för tänket i Agenda 2030, eftersom man här jobbar med många av de globala målen samtidigt.

Diskussionen fortsätter efter cykelfärden i den cykelvänliga staden, där mycket handlar om gröna värden. Det handlar också om mjuka värden som inte direkt kan räknas i pengar, samtidigt som mycket av hållbarhetsarbetet handlar om att undvika kostnader i framtiden.

– En trasig människa kostar samhället mycket mer än en som är frisk och mår bra, och friska ekosystem ger oss de tjänster vi behöver utan kostnader, förklarar Pernilla Bodin.

Samarbete ger resultat

Glokala Sverige är ett kommunikationsprojekt och politiker och tjänstemän i Växjö kommer nu att utbildas om Agenda 2030 inom ramen för projektet. Vad kommunen kommer att göra i utbildningsväg utöver det är ännu inte klart, men för att åstadkomma förändring vill man inkludera olika intressenter och aktörer i processen, föra dialog med dem och höra så många röster som möjligt. Det handlar om att prata med elever, höra sig för vad invånare, näringsliv och olika nätverk har för synpunkter och dessutom anlita en forskarpanel på Linnéuniversitetet. Också tidigare har Växjö anlitat forskare, närmast då det handlat om energiforskning och hållbart byggande i trä, som staden gjort sig känt för.

– Nu vill vi att kontakten till forskare ska omfatta fler områden och bli mer interaktiv, säger Pernilla Bodin.

Pernilla Bodin berättar att en referensgrupp av politiker följer hållbarhetsarbetet. Och att det är tufft men viktigt att få fram ett politiskt program med mål som alla från höger till vänster är överens om.

– Och ni tänker att ni lyckas?

– Absolut, det är vårt uppdrag.

 

Text: Susanne Salin

_______

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4 2018).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem och få tidningen Världshorisont hem i brevlådan.

Bli medlem >

Senaste nytt

Mina hjärtan går till alla som engagerar sig

14 februari, 2019 / Blogg

Att ge en gåva till vårt Flicka-projekt och att bli medlem i FN-förbundet är två sätt att göra skillnad, skriver vår generalsekreterare Petra Hallebrant på alla hjärtans dag.

Läs mer

Fortsätt på FN-spåret!

13 februari, 2019 / Nyheter

Enigheten om demokratifrågorna är välkommen men FN-frågorna hamnade i skymundan, säger Svenska FN-förbundet i en kommentar om riksdagens utrikespolitiska debatt.

Läs mer

Kylan dödar i krigets Syrien

07 februari, 2019 / Nyheter

Krigets offer drabbas värst av vinterns kyla. I Syrien har barn på flykt frusit ihjäl, rapporterar FN.

Läs mer

Kvinnlig könsstympning måste stoppas

06 februari, 2019 / Blogg

Vår ordförande Annelie Börjesson bloggar på internationella dagen mot kvinnlig könsstympning.

Läs mer

Sök svensk säkerhetsrådsplats igen!

05 februari, 2019 / Nyheter

Sverige bör sikta på att åter finnas i FN:s säkerhetsråd redan i början av 2030-talet, säger Svenska FN-förbundet i sina synpunkter på rådsarbetet under 2017-2018.

Läs mer

Grönkålspasta ger hopp om framtiden

04 februari, 2019 / Blogg

En av utmaningarna för Sverige i arbetet med att nå Agenda 2030 och de globala målen är mål 12 som handlar om hållbar produktion och hållbar konsumtion.

Läs mer

Farlig amerikansk kärnvapenstrategi

01 februari, 2019 / Nyheter

USA:s beslut att lämna avtalet om medeldistanskärnvapen öppnar fältet för upprustning och utveckling av nya vapensystem.

Läs mer

Glokala Sverige nyhet i hela landet

01 februari, 2019 / Nyheter

Nyheten att 90 nya kommuner och regioner har gått med i Glokala Sverige har fått spridning över hela landet.

Läs mer

Skolklasser prisas för klimatsmart skollunch

29 januari, 2019 / Nyheter

Fyra skolklasser i Falkenberg, Forshaga, Norrköping och Sundsvall står som vinnare i FN-förbundets tävling om den mest klimatsmarta skollunchen.

Läs mer