6 december, 2018 / Världshorisont

I Växjö drar alla mot samma (globala) mål

VÄRLDSHORISONT. Växjö har en längre tid legat i framkant när det gäller hållbar utveckling i allmänhet och miljöfrågor i synnerhet. Som en del i att utveckla sitt hållbarhetsarbete deltar kommunen i projektet Glokala Sverige.

Vädret är lika vackert som den prisbelönta arkitekturen i småländska Växjö när Världshorisonts reporter kommer på besök. Kommunhusets entré är relativt nybyggd med en stomme av trä som kontrast till betongfasaden. Här, i kommunhuset, arbetar Pernilla Bodin som verksamhetsutvecklare för hållbar utveckling i Växjö kommun.

– Det program som vi jobbar med ska samla alla hållbarhetsfrågor under ett paraply.

Allt ska göras utifrån de 17 globala målen, säger hon.

Hon talar om det nya hållbarhetsprogram som kommunen arbetar intensivt med och som ska vara klart våren 2019. Växjös stora intresse för hållbarhet var en viktig orsak till att kommunen valdes till en av de sex pilotkommunerna som tillika med ett landsting deltar i projektet Glokala Sverige 2018-20. Målet är att ge kommuner, landsting och regioner mera kunskap och engagemang för att jobba lokalt med de globala målen. Svenska FN-förbundet i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med ekonomiskt stöd från Sida erbjuder hjälpen.

Många mål samtidigt

För Växjös del går hållbarhetsarbetet tillbaka till 70-talet, då det främst handlade om att restaurera stans förorenade sjöar. På 90-talet fattades ett enhälligt beslut om ett fossilbränslefritt Växjö. Under 2007 omnämndes Växjö som Europas grönaste stad i hundratals artiklar över hela världen. I år är staden stolt vinnare av EU-kommissionens European Green Leaf Award.

Kommunen fortsätter öka andelen ekologisk mat, bygga miljösmart och minska fossila utsläpp genom mer cyklande och kollektivt åkande. Miljömålen har gradvis breddats och finns inskrivna i ett miljöprogram sedan ett drygt årtionde.

Målen är många, de har tagits fram i olika processer och spretar därför åt lite olika håll, men nu handlar det om att i stället för att lösa enskilda sakfrågor lägga ett stort pussel, göra det tillsammans och på lång sikt.

– Andemeningen med Agenda 2030 är att man ska jobba med alla frågorna och göra det integrerat, så att målen lyfts in i varandra och man stärker mer än en dimension, säger Pernilla Bodin.

Men ibland blir det motstridigt. En tät stad är bra med tanke på fossilfrihet, men tar man bort grönytor tappar man många positiva effekter. Det här måste man lösa i samhällsplaneringen, diskutera hur man når den bästa effekten och vara på det klara vad man gör avkall på då man tar olika beslut.

Det glokala tänket

Hållbarhetsarbetet har bl a resulterat i det som går under namnet Växjö stadspark. För åskådlighetens skull blir det en cykelfärd till det bilfria gång- och cykelstråket. Omgivningen är vacker, här finns kultur och konstverk och öppna gräsytor för lek och spel samlat kring en sjö mitt i staden. Sedan bär cykelfärden vidare till ett annat exempel på kommunens hållbarhetsarbete, stadsodlingen Östrabo Ekobacke.

Ekobacken är en ekologisk stadsodling på kommunal mark med biskopsgården som granne. Det är ett projekt som tog sin början för sju, åtta år sedan på initiativ av det sociala företaget Macken och nätverket Miljö Linné med hjälp av några eldsjälar inom odling. Efter det byggdes området långsamt upp och kommunen började bidra med vatten och ekonomiska resurser. Idag ger stadsodlingen möjlighet för personer långt från arbetsmarknaden att få ett första arbete.

– Nu finns elva anställda av vilka fyra är handledare, säger Hanna Hallquist, kommunens trädgårdsmästare och en av dem som jobbar här.

Det handlar om matproduktion med betydande försäljning till restauranger och skolor. Också privatpersoner kan komma och handla i en liten bod i ett hörn av det vackra området. Eller äta ute, bokstavligen, ett stycke från boden.

– Den här stadsodlingen ger biologisk mångfald, här kan människor mötas och den ökar självförsörjningsgraden och kunskapen om odling, säger Sofia Asplund, projektledare för Stadsbruk på Växjö kommun.

Vida mullfält vittnar om skördade grönsaker, men kvar finns ännu långa rader av grönkål i grönt och lila, purjolök och lite annat. Projektet kan tjäna som en sinnebild för tänket i Agenda 2030, eftersom man här jobbar med många av de globala målen samtidigt.

Diskussionen fortsätter efter cykelfärden i den cykelvänliga staden, där mycket handlar om gröna värden. Det handlar också om mjuka värden som inte direkt kan räknas i pengar, samtidigt som mycket av hållbarhetsarbetet handlar om att undvika kostnader i framtiden.

– En trasig människa kostar samhället mycket mer än en som är frisk och mår bra, och friska ekosystem ger oss de tjänster vi behöver utan kostnader, förklarar Pernilla Bodin.

Samarbete ger resultat

Glokala Sverige är ett kommunikationsprojekt och politiker och tjänstemän i Växjö kommer nu att utbildas om Agenda 2030 inom ramen för projektet. Vad kommunen kommer att göra i utbildningsväg utöver det är ännu inte klart, men för att åstadkomma förändring vill man inkludera olika intressenter och aktörer i processen, föra dialog med dem och höra så många röster som möjligt. Det handlar om att prata med elever, höra sig för vad invånare, näringsliv och olika nätverk har för synpunkter och dessutom anlita en forskarpanel på Linnéuniversitetet. Också tidigare har Växjö anlitat forskare, närmast då det handlat om energiforskning och hållbart byggande i trä, som staden gjort sig känt för.

– Nu vill vi att kontakten till forskare ska omfatta fler områden och bli mer interaktiv, säger Pernilla Bodin.

Pernilla Bodin berättar att en referensgrupp av politiker följer hållbarhetsarbetet. Och att det är tufft men viktigt att få fram ett politiskt program med mål som alla från höger till vänster är överens om.

– Och ni tänker att ni lyckas?

– Absolut, det är vårt uppdrag.

 

Text: Susanne Salin

_______

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4 2018).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem och få tidningen Världshorisont hem i brevlådan.

Bli medlem >

Senaste nytt

Besök från systerförbunden i Georgien och Tanzania

24 mars, 2019 / Nyheter

Representanter från FN-förbunden i Georgien och Tanzania på besök i Sverige. Tillsammans diskuterades bland vikten av internationella praktikantprogrammet och vårt internationella utvecklingssamarbete.

Läs mer

Så blev Sverige världens sjunde lyckligaste land

22 mars, 2019 / Nyheter

FN:s undersökning om världens lyckligaste land har väckt stort intresse. Så här gjordes undersökningen.

Läs mer

Så hjälper FN i Moçambique

21 mars, 2019 / Nyheter

FN avsätter 20 miljoner dollar till hjälparbetet efter cyklonen Idai som har drabbat Moçambique och grannländerna Zimbabwe och Malawi.

Läs mer

Stoppa extremistorganisationer i Sverige

21 mars, 2019 / Debattartiklar

Efter terrorattacken i Nya Zeeland och debatten om IS-återvändare bör regeringen snarast tillsätta den utlovade utredningen om våldsbejakande organisationer, skriver Annelie Börjesson på webbplatsen Mänsklig säkerhet på FN-dagen mot rasism.

Läs mer

Vithetsnormen i Tanzania

20 mars, 2019 / Blogg

Den 21 mars är det FN:s internationella dag för avskaffandet av rasdiskriminering. Vår praktikant Jane-Ange, som befinner sig i Tanzania, funderar över hur vi ska kunna bryta fördomar och gamla mönster.

Läs mer

Att tuta högst i New York

20 mars, 2019 / Blogg

Världens kvinnor behöver vår hjälp för att göra sina röster hörda, skriver Annelie Börjesson i ett blogginlägg från FN:s kvinnokommission i New York.

Läs mer

IS-terrorister ska ha kännbara straff

15 mars, 2019 / Nyheter

Inga IS-terrorister ska undkomma straff och världens länder måste säkra likvärdig behandling, säger FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson på årsdagen av Syrienkonflikten den 15 mars.

Läs mer

Välkommet kommunfokus i Agenda 2030-rapport

14 mars, 2019 / Nyheter

Agenda 2030-delegationens förslag att stärka det regionala och kommunala arbetet med agendan är välkommet men regionala möten måste hållas oftare, säger Svenska FN-förbundet som driver projektet Glokala Sverige tillsammans med SKL.

Läs mer

Ett besök på landsbygden som väcker frågor

13 mars, 2019 / Blogg

När jag kom fram till den lilla staden Sighnaghi blev jag lite konfunderad. Min nyfikenhet tog över och jag frågade mina kollegor på UNAG vad som genererat denna stora kontrast på landsbygden.

Läs mer