Vi ses på Zoom strax efter nyår. Innan jul var hållbarhetsforskaren David Collste upptagen med att skriva klart sin doktorsavhandling som handlar om Agenda 2030 och modellering utifrån olika scenarier där såväl risker som möjligheter lyfts fram. Han jobbar också tio procent hos den nationella samordnaren för Agenda 2030, förutom sin doktorandtjänst på Stockholm Resilience Centre och Université Clermont Auvergne.

David Collste har följt det globala arbetet med hållbar utveckling sedan 2012. Han har bland annat deltagit i FN-förhandlingarna som ledde fram till Agenda 2030. Nyligen bidrog han till framtagandet av det nya breddade Human Development Index som tar hänsyn till att vi nu befinner oss i antropocen, en tidsålder där människan styr planetens utveckling.

SYSTEM SOM HÄNGER IHOP

– Att utbilda i hållbar utveckling handlar inte bara om att ha kunskap om till exempel planetära gränser utan också om att ha färdigheten att förstå hur systemen hänger ihop. Hur fungerar klimatförändringarna? Hur fungerar våra samhällssystem? Även moral, etik och hur vi agerar på det personliga planet är viktiga för en hållbar utveckling, säger David Collste.

Hans ingång till hållbar utveckling började vid tio års ålder då han gick fredsutbildningar inom organisationen CISV, en global organisation som sedan 1950 har arbetat för en fredligare värld genom att arrangera ungdomsläger och driva projekt. Utbildningen utgick från både kunskap, attityder och färdigheter och att världens utveckling var påverkbar.

– Det finns många likheter mellan sättet att utbilda för att skapa en mer fredlig värld och en mer hållbar värld, säger David Collste.

I globala målens delmål 4.7 står att alla studerande senast 2030 ska få de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling. Sverige är, enligt David Collste, relativt unikt genom att kravet på att utbilda i hållbar utveckling finns med i hela utbildningssystemet, från förskolan till högskolan.

TALAR PÅ FN-SKOLOR

Förutom att undervisa på universitetet håller David Collste sedan fem år årliga inspirations- och kompetenshöjande föredrag för lärare och elever på FN-förbundets FN-skolor, något som han tycker är roligt. FN-förbundets verksamhet på olika nivåer ser han som en styrka.

– Det är bra med FN-skolornas elevföreningar och att undervisningen sker tvärvetenskapligt. Det är också positivt att det globala perspektivet finns med, det är inte så vanligt, säger han.

Långsiktigheten är en viktig del av hållbar utveckling vad gäller såväl lärande som resultat. David Collste framhåller att hållbar utveckling handlar om vilken samhällsutveckling vi vill se, men vi ser inte förändringen av det vi gör i dag förrän långt fram i tiden.

– Vi måste se på världen som socialekologiska system och dra kopplingar mellan olika frågor som ligger långt ifrån varandra, säger han.

Han tar ett exempel från ett projekt i Tanzania som visar på kopplingen mellan ren energi och utbildning. Med tillgång till elektricitet kan eleverna studera i snitt ett år längre och det har sedan positiv effekt på både ekonomin och hälsan. Men den fulla effekten av tillgången till elektricitet syns inte förrän kanske 30 år senare.

ATT HITTA SYNERGIN

Vad är då det viktigaste att ha med sig när det gäller att undervisa i hållbar utveckling?

– Att hitta synergin mellan olika ämnen och förstå hur de hänger ihop. Ett bra arbetssätt är att jobba tvärvetenskapligt med flera ämnen och det borde gå att involvera matematiken mer, säger David Collste.

Malin Åberg Aas

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 1/21).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.