FN-dagen i Konserthuset i Stockholm den 24 oktober 2023. Foto: Mattias Wihlgaard/Svenska FN-förbundet
FN-dagen i Konserthuset i Stockholm den 24 oktober 2023. Foto: Mattias Wihlgaard/Svenska FN-förbundet
25 oktober, 2023 / Nyheter
Nuvarande och framtida utmaningar i fokus under FN-dagen
Drygt 200 personer samlades i Stockholms konserthus den 24 oktober när FN-dagen skulle firas. Svenska FN-förbundet bjöd in till en förmiddag med musik, föredrag och samtal på temat FN och rättvisan – om Putin, krigsbrotten och framtiden.
Årets FN-dagsfirande inleddes på musikaliskt vis med pianospel av Kungliga Filharmonikernas Stefan Lindgren, följt av ett välkomstanförande av FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson. Hon lyfte det utmanade världsläget men betonade samtidigt några ljusglimtar som FN stått för under året.
Programmets förste talare, bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell, betonade inledningsvis Sveriges fortsatta starka stöd för Ukraina och inrättandet av en särskild tribunal för aggressionsbrottet som Ryssland begått. Inte helt oväntat diskuterade han också bistånd och behovet av ny och innovativ finansiering för att nå de globala målen.
– Med bistånd kan vi lindra fattigdom, men det är med handel, entreprenörskap, investeringar, marknadsekonomi och rättsstat som vi kan bygga välstånd, sa biståndsministern.
Vidare talade Johan Forssell om Sveriges röst i FN och hur han vill se den utvecklas för att få mer genomslag för våra prioriteringar. Sverige ska agera som en kritisk vän till FN som ställer krav, menade han.
– Som en stark, pålitlig men också krävande partner kommer Sverige verka för att FN ständigt utvecklas och förbättrar sitt arbete, både som biståndspartner och som humanitär aktör.
– Det är vårt gemensamma ansvar att bidra till att FN förblir relevant och effektivt. En samling förenta nationer där det vi gör i dag också gör skillnad i morgon, avslutade Johan Forsell.
Rättskipning i Ukraina
Ministerns tal följdes av en intervju med Hans Corell, tidigare rättschef i FN, som talade om sitt såväl intressanta som viktiga arbete för rättsskipning och bevarande av internationell fred. Han berättade vidare om ett förslag att inrätta en tribunal för Ukraina som bygger på att landet vänder sig till FN:s generalförsamling.
– Det är absolut nödvändigt att statssamfundet visar att Rysslands uppträdande är oacceptabelt, menade Hans Corell.
Ukrainas ambassadör i Sverige Andrii Plakhotniuk, höll med om detta och betonade att han vill se förenade ansträngningar för att inrätta en tribunal som kan utreda aggressionsbrottet mot Ukraina. Det pågår en process där 40 länder nu är involverade i en central grupp som utreder den bäst lämpade metoden för inrättandet av en sådan särskild tribunal.
– Ukraina bjuder in varje stat, alla våra partner som är hängivna återupprättandet av rättvisa, fred och säkerhet i världen, att ansluta sig till den centrala gruppen och säkerställa ansvarsutkrävandet för alla de som är ansvariga för aggressionsbrottet.
Andrii Plakhotniuk utryckte upprepade gånger tacksamhet mot Sverige och sa att Sveriges och FN:s stöd, solidaritet och bidrag för Ukraina är oerhört viktigt för att få slut på kriget och ställa ansvariga inför rätta.
Förbättringsmöjligheter och framgångar
FN-förbundets generalsekreterare Cecilia Tengroth ledde ett panelsamtal på ämnet fredsfrämjande, rättskipning och utvecklingsinsatser där deltagarna diskuterade vad olika FN-organ kan göra före, under och efter konflikt.
Världen befinner sig just nu i ett otroligt svårt läge där de humanitära behoven är större än någonsin men FN:s arbete gör skillnad, betonade Caroline Åberg som är Sverigerepresentant för UNDP. Det finns dock förbättringsmöjligheter, menade hon.
– Vi måste investera mycket mer i förebyggande åtgärder. Kostnaden för bistånd och humanitära insatser när en kris slår till, när ett krig börjar, är otroligt mycket högre än de insatser vi kan göra inför en sådan situation.
Samtidigt uttryckte Caroline Åberg hoppfullhet inför framtiden och menade att hon sett stora positiva förändringar under sina år i FN. Även Peter Öberg, chef för Rikshemvärnsstaben och tidigare militär rådgivare vid Sveriges FN-representation i New York, lyfte fram de positiva aspekterna av FN-aktioner. Han har själv deltagit i flera FN-insatser och beskrev dem som effektiva verktyg både för att agera förebyggande och ingripande. Skapandet av insatserna kan däremot förbättras, menade Peter Öberg.
– Det finns en kritik i FN-systemet mot att de utvecklade länderna inte bidrar tillräckligt utan att det ofta är utvecklingsländer eller fattigare länder som bidrar med trupp eller styrkor till systemet.
Det är en gemensam börda som alla världen länder måste dela och därför måste rikare och mer demokratiska länder ta större ansvar och bidra för att utveckla systemet, konstaterade han.
Lise Tamm var tidigare utsänd åklagare vid Internationella brottsmålsdomstolen ICC. Hon konstaterade att domstolen har en vital roll i det internationella systemet trots vissa utmaningar samt att den ständigt utvecklas och förbättras. Samtidigt ska ICC vara en sista utpost då alla länder har en skyldighet att beivra brott och lagföra skyldiga personer inom sina egna system.
I Sverige finns en pågående strukturell förundersökning gällande Ukraina där man samarbetar tätt med andra länder, berättade Lise Tamm. Det pågår också ett samarbete med ICC som har två pågående förundersökningar gällande krigsförbrytelser mot enskilda individer, däribland Rysslands president Putin.
– Man jobbar hårt med de frågorna men det förtar inte nödvändigheten av en tribunal som tittar på aggressionsbrottet. Det är nödvändigt och en helt annan fråga eftersom ICC inte har jurisdiktioner där, sa Tamm.
Paneldeltagarna fick alla chansen att lyfta en framgång för FN och internationellt samarbete. Carolina Åberg hyllade alla FN-arbetare som åker till konflikter och kriser runt om i världen för att bidra med humanitär hjälp. ICC bidrar med en oerhört viktig rättspraxis som kan användas i andra domstolar och länder, sade Lise Tamm.
– Enigheten och viljan att bidra i truppbidragsinsatserna som finns i medlemsländerna. När FN vill ha stöd och hjälp svarar staterna på det, betonade Peter Öberg.
Årets utmärkelser
Avslutningsvis delades utmärkelser för Årets FN-vän och Årets FN-supporter. Aktionsgruppen Ryssland ut ur Ukraina utsågs till Årets FN-vän mot bakgrund av sina ihärdiga manifestationer mot kriget och hur de ständigt lyfter fram FN:s humanitära arbete samt betonar FN:s roll i att skydda civila och återställa världsordningen.
– Vägen till ett fritt och demokratiskt Europa går just nu genom Ukraina, framhöll Lars Ångström, representant för gruppen.
Årets FN-supporter blev Gunilla Grunditz som prisades för sitt outtröttliga och starka engagemang i Varbergs FN-förening där hon varit ordförande i 36 år.
– Vi måste hjälpas åt. Vi måste ta tag, informera, prata och göra det vi kan, sade hon i sitt tacktal.
Ett lyckat firande avslutades med ett mingel där deltagarna förutom lunchwraps bjöds på besök av diplomaten Staffan Carlsson som sålde och signerade sin bok ”Helgon och maktspelare: Dag Hammarskjöld som politiker”.
FN-dagsfirandet bevakades av Sveriges Television och kan ses i SVT Forum.
Kan klimatarbetet få kraft av rättsväsendet? Kan vi lära av tidigare internationella succéer inom miljöområdet? Ja, det tror Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Under de senaste åren
Svenska FN-förbundet förde under våren samman svenska riksdagsledamöter med ordföranden för statspartsmötet till ICC, finskan Päivi Kaukoranta. Också i omvärlden finns folkvalda som intresserar dig för domstolen och dess arbete.
Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) utreder de värsta krigsbrotten och är flera mäktiga ledare på spåren. Samtidigt utsätts domstolen och den globala rättsskipningen för återkommande hot. Flera utmaningar stod på
Låsta positioner, svåra förhandlingar, stark polarisering och otillfredsställande resultat – så kan utfallet av COP 29 i Baku summeras. FN:s 29:e klimatmöte COP 29 avslutades på övertid. Parterna kom till
Svenska FN-förbundet inbjuder grundskolor i hela Sverige att delta i projektet Världskoll i skolan. Från höstterminen 2025 får landets elever hjälp av FN-filuren att öka sin kunskap om FN:s arbete med de globala målen, klimatet och mänskliga rättigheter. Nitton skolor deltar redan nu i ett inledande pilotprojekt.
Tisdagen den 19 november markerar 1 000 dagar sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion i Ukraina den 24 februari 2022. Svenska FN-förbundet upprepar kravet på fortsatt politiskt, humanitärt, juridiskt och militärt stöd till Ukraina.
Om FN:s och medlemsstaternas möjligheter att stoppa Rysslands krig i Ukraina handlade ett välbesökt samtal mellan Årets FN-vän 2023 Lars Jederlund och den tidigare FN-rättschefen Hans Corell. FN-förbundet och TCO arrangerade.
Arbetet för att stoppa våld mot barn går för långsamt. Nu står Sverige tillsammans med Colombia värd för en konferens med målet att skynda på arbetet med att få slut
Som doktorand var Frank Biermann med i styrelsen för det tyska FN-förbundet i Berlin. Att undersöka hur internationell styrning av miljö- och hållbarhetsfrågor fungerar och kan förbättras är kärnan i