Torsdagen den 24 september samlades Sveriges kommuner och regioner till årets stora digitala konferens om de globala målen, Mötesplats Agenda 2030.Vice statsminister Isabella Lövin, nationella Agenda 2030-samordnaren Gabriel Wikström och Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson talade. Över 500 personer tog del av eftermiddagens program där Agenda 2030 och de globala målen stod i fokus.
Fem år har gått sedan världens länder i FN antog handlingsprogrammet Agenda 2030 med de 17 globala målen. Tio år återstår till målen ska vara uppnådda. Även i Sverige finns utmaningar, men också en stark vilja hos kommuner och regioner att gå från ord till handling.
Närmare 500 personer, som leder arbetet med Agenda 2030 i de 146 kommuner och regioner som deltar i Glokala Sverige, var uppkopplade under årets digitala konferens. På programmet stod inspirationsföredrag, ny kunskap samt lokala och regionala exempel från Region Västmanland, Lidköpings kommun och Örebro kommun, med temat Agenda 2030 och de globala målen.
Samverkan och samarbete hos samhällets olika aktörer i fokus, för genomförandet av Agenda 2030 och de utmaningar som Sverige står inför, var något som återkom hos de inbjudna talarna. Det gjorde också behovet av att öka tempot i genomförandet av agendan om målen ska nås år 2030. Flera betonade kommuners och regioners viktiga roll här.
Konferensen inleddes med ett tal av Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet, som hälsade deltagarna varmt välkomna. Fem år har gått och tio år återstår tills att vi ska uppnå Agenda 2030. Annelie uppmanade deltagarna växla upp arbetet. I sitt anförande lyfte hon även coronapandemins påverkan, och att tidigare framsteg nu omintetgörs. Hunger, fattigdom, våld mot kvinnor och barn och ojämlikheter inom och mellan länder ökar och miljö och klimat går åt fel håll. Därför är arbetet med Agenda 2030 inom Glokala Sverige viktigare än någonsin.
Isabella Lövin, vice statsminister samt miljö- och klimatminister, talade om berättelsen om Agenda 2030 och var världen ska vara om tio år – utrota fattigdomen, rädda våra hav och planet, pojkar och flickor ska behandlas lika. Isabella berättade även om grön återhämtning efter coronapandemin. Efter pandemin ska samhället och ekonomi byggas upp igen, och nu kan det göras mer hållbart. Agenda 2030 är en karta för arbetet och där vi vill vara år 2030.
Gabriel Wikström, nationell samordnare för Agenda 2030-arbetet, betonade att den stora omställningen ligger i att handla mer långsiktigt. Att jobba mer tvärsektoriellt, det vill säga ha en helhetsbild och inte stycka upp verkligheten och de beslut som tas. Den bygger på att samverkan behöver bli tydligare både inom organisationer och mellan dem.
SKR:s Öppna Jämförelser presenterades som exempel på verktyg som kommuner och regioner kan ta hjälp av i styrning och ledning mot de globala målen, och med FN-förbundets kommunikationskampanj #intebarasnack ska även allmänheten nås och uppmuntras att engagera sig för Agenda 2030.
Dagen avslutades med ett panelsamtal med Carola Gunnarsson, 1:e vice ordförande i SKR, Carin Jämtin, generaldirektör för Sida och Johan Lilja, generalsekreterare för ICLD. Den “glokala” kopplingen diskuterades, kopplingen mellan lokalt, regionalt och globalt. Det finns mycket som kommuner och regioner kan göra, dels genom lokalt arbete som får en påverkan inte bara i Sverige utan hela världen, dels genom partnerskap och samarbete. Två områden som togs upp var att involvera lokala civilsamhället och att titta på upphandlingar som är omfattande i offentlig sektor i Sverige.
Mötesplats Agenda 2030 är en årligt återkommande konferens som arrangeras av Glokala Sverige. Glokala Sverige är ett kommunikation- och utbildningsprojekt med syfte att stärka kunskap och engagemang för Agenda 2030 bland politiker och tjänstepersoner i kommuner och regioner. Projektet är ett samarbete mellan Svenska FN-förbundet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som finansieras av Sida. Nära hälften av landets kommuner och regioner deltar i Glokala Sverige. Vid eventuell fortsatt finansiering är Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) ny partner i projektet tillsammans med Svenska FN-förbundet och SKR från 2021.
Trots enormt lidande i Gaza stoppades ett förslag om humanitär vapenvila i säkerhetsrådet på fredagen. Att rådet därmed går emot FN-chefens initiativ i frågan är olyckligt, säger FN-förbundet.
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år den 10 december 2023. I en orolig värld måste vi alla stå upp för våra rättigheter, skriver Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson och företrädare för FN-rörelsen i hela landet.
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år i december 2023. Mot bakgrund av oron i världen är den högst aktuell. Ursprungstanken bakom dokumentet är att förhindra att kriser och konflikter uppstår.
36 år som ordförande och desto fler som engagerad medmänniska och förespråkare för FN:s kärnfrågor. Gunilla Grunditz från Varberg är Årets FN-supporter och hon menar att vägen framåt kräver samarbete och engagemang.
Internationella brottmålsdomstolen ICC får allt större betydelse när det gäller att pröva och döma individer vid grova kränkningar mot mänskliga rättigheter och humanitär rätt.
Tusentals människor har dödats i Hamas terrorattack den 7 oktober och Israels vedergällningskrig. Vapenvilan ger FN möjlighet att bistå skadade och behövande med humanitär hjälp.
Talet om ökat svenskt stöd till Ukraina måste bli verklighet och alla kan göra en insats, säger Peter Ingvarsson i aktionsgruppen Ryssland ut ur Ukraina. Möt Årets FN-vän och läs om hur du kan engagera dig för Ukraina!
Sima Mirzaei förlorade sju familjemedlemmar 1988 när den iranska regimen avrättade tusentals politiska fångar. Allt hon önskar idag är att de ansvariga ska ställas inför rätta.