FN:s generalförsamling har röstat för att utesluta Ryssland ur rådet för mänskliga rättigheter. Vad betyder beslutet och har det någon faktisk effekt?
I sin tredje resolution om Ukraina sedan den ryska invasionen den 24 februari beslutade FN:s generalförsamling på torsdagen att utesluta Ryssland ur FN-rådet för mänskliga rättigheter. Det innebär att Ryssland inte längre får delta i rådets arbete.
Beslutet sänder en signal till Ryssland och andra stater att de kommer att lida politisk prestigeförlust om de kränker de mänskliga rättigheterna. Åtgärden att utesluta en rådsmedlem har bara vidtagits vid ett tillfälle tidigare och omröstningen har gett eko världen över. Generalförsamlingens beslut påverkar Ryssland i dag och sannolikt också stater i framtiden genom att de ser att FN:s medlemsstater är beredda att agera om så krävs. Rysslands agerande inför beslutet, där de arbetat för att stoppa länder från att rösta för uteslutning, visar att det inte är en liten sak för landet att uteslutas.
Ryssland valdes in i människorättsrådet i januari 2021 för en treårsperiod. Efter uteslutningen förklarade Rysslands vice FN-ambassadör Gennady Kuzmin att landet ändå hade tänkt att lämna rådet innan perioden löpt ut med motiveringen att rådet tagits i beslag av stater med kortsiktiga mål och att ”dessa stater har under många år varit direkt involverade i uppenbara och massiva kränkningar av mänskliga rättigheter, eller medverkat till dessa kränkningar”.
Chefen för EU:s delegation till FN, svenske Olof Skoog, konstaterade att generalförsamlingens beslut sänder en stark signal om ansvar och att det förhoppningsvis kommer att hjälpa till att förebygga och avskräcka från fler kränkningar av mänskliga rättigheter i framtiden.
Av de 193 länder som ingår i generalförsamlingen röstade 94 för att utesluta Ryssland, 24 röstade mot och 58 la ner sina röster. Tidigare har Libyen uteslutits ur FN:s råd för mänskliga rättigheter. Det skedde 2011. Efter rekommendation från rådet återinträdde Libyen efter ett halvår.
Rådet för mänskliga rättigheter består av 47 medlemmar och har sitt säte i Genève.
26 april, 2024 / Nyheter
I helgen går Svenska FN-förbundets årliga UNg-konferens av stapeln. Syftet är att engagera, informera och uppmuntra ungdomars globala engagemang och tro på FN som central aktör i arbetet för en
Läs mer25 april, 2024 / Nyheter
Svenska FN-förbundet bidrar genom projekt Flicka till arbetet för att förebygga barnäktenskap och kvinnlig könsstympning i Etiopien. Projektet har haft stora framsteg och flera orter har övergett de båda skadliga traditionerna. Covid-19 och konflikten i norra Etiopien har dock lett till att situationen återigen har förvärrats.
Läs mer19 april, 2024 / Nyheter
FN:s regionala informationskontor för Västeuropa, Unric, är en del av FN-sekretariatet. Arni Snaevarr är informatör för de nordiska länderna och arbetar med att sprida information om FN på olika språk.
Läs mer12 april, 2024 / Nyheter
Det finns ett stort engagemang i Lunds FN-förening som idag har över hundra medlemmar. Emiline Méry är nyvald ordförande i föreningen som jobbar med FN-frågor i fyra utskott.
Läs mer11 april, 2024 / Nyheter
Trots en resolution i säkerhetsrådet nyligen fortsätter Israel att hindra tillträde till Gaza för FN:s humanitära organisationer.
Läs mer05 april, 2024 / Nyheter
FN-stadgan och internationell rättsskipning ges en central roll när författaren, debattören och FN-vännen Lars Jederlund skriver om kriget i Ukraina. Hans huvudbudskap: hur du och jag röstar i EU-valet den 9 juni påverkar Ukraina framtid.
Läs mer05 april, 2024 / Världshorisont
I Tanzania är funktionshinder ofta förknippat med stora svårigheter och stigma från omgivningen. Den svenska biståndsorganisationen och en av Svenska FN-förbundets riksorganisationer MyRight samarbetar med organisationer i landet för att personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i sina samhällen.
Läs mer28 mars, 2024 / Världshorisont
Unga med sämre ekonomiska förutsättningar missgynnas när praktikplatser inom FN tillsätts, ett faktum som kritiseras från många håll.
Läs mer21 mars, 2024 / Världshorisont
I dag saknas data över diskriminering och ojämlikheter mellan grupper i Sverige, något som kritiserats upprepade gånger av både FN och EU. Trots det har den svenska regeringen valt att avstå från att använda så kallad jämlikhetsdata.
Läs mer