Inga IS-terrorister ska undkomma straff och världens länder måste säkra likvärdig behandling, säger FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson på årsdagen av Syrienkonflikten den 15 mars.

Uttalande av Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson på årsdagen av Syrienkonflikten den 15 mars:

Ingen vet var terrorn drabbar härnäst. Därför måste världens länder ha en gemensam strategi mot den internationella terrorismen. Ingen som ägnar sig åt terrorverksamhet ska kunna göra det ostraffat oavsett var dåden genomförs. FN upprättade i juni 2017 ett kontor för anti-terrorism med uppgift att leda världssamfundets arbete och ge medlemsländerna stöd i arbetet mot terrorism.

FN:s arbete för att försvara människovärdet har en lång och stolt historia. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, de nio kärnkonventionerna, granskningen av medlemsländerna och samarbetet med frivilligorganisationer när regeringarna ska bedömas – allt detta är historiska framgångar som måste försvaras och upprätthållas.

FN har en viktig roll även i försvaret för folkrätten. FN:s krigsbrottskommission samlade bevis inför Nürnbergrättegångarna. FN ledde tribunalen mot misstänkta efter Balkan-krigen på 1990-talet. Krigsförbrytare i bland annat Kambodja, Sierra Leone och Rwanda har fått sina straff i FN-ledda eller FN-stödda domstolar.

FN:s råd för mänskliga rättigheter inrättade redan 2011 en undersökningskommission för Syrien som har publicerat en lång rad rapporter om de övergrepp som har begåtts under kriget. Generalförsamlingen beslutade 2016 att FN:s internationella, opartiska och oberoende undersökningsmekanism (IIIM) ska vara behjälplig i utredningar och åtal mot personer som har gjort sig skyldiga till de grövsta brotten under Syrienkriget.

När nu Islamiska staten har fallit står världen inför uppgiften att åtala, döma och straffa medlemmar i terrororganisationen. Det är en omfattande uppgift som kräver stora resurser, bevisinhämtning och samarbete mellan världens länder.

Internationella brottmålsdomstolen ICC skapades för att åtala och döma i mål som rör krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord. Domstolen har en naturlig uppgift att utreda och åtala ledande personer inom IS och företrädare för stater. Av praktiska och politiska skäl är det dock inte troligt att ICC kommer att spela en huvudroll i rättsskipningen efter Syrienkonflikten. Det förutsätter nämligen att FN:s säkerhetsråd är behjälpligt och att Ryssland och Kina inte fortsätter att lägga sitt veto.

Världens länder måste därför arbeta med flera parallella spår. Till dessa hör en internationell tribunal under FN:s ledning som kan placeras antingen nära de andra internationella domstolarna i Haag eller i något av länderna i regionen. Här kan, i det fall säkerhetsrådet inte vill agera, FN:s generalförsamling agera. Ett tredje spår är rättsskipning i FN:s medlemsländer. Det förutsätter att länderna dels påskyndar det nationella lagstiftningsarbetet, dels säkerställer att berörda myndigheter har beredskap att hantera hot som kan uppkomma när IS-terrorister och deras familjer åter sätter sin fot på europeisk mark.

FN-principen skyldighet att skydda, som tillkom för att stärka mänsklig säkerhet i konflikter, lägger vikt vid ansvarsutkrävande. Oavsett vilka vägar man väljer måste de som är skyldiga till Islamiska statens fruktansvärda dåd åtalas, dömas och straffas. Alla misstänkta måste få samma behandling och de straff som utdöms för personer som befinns skyldiga ska vara kännbara med tanke på de grymma dåd som IS har gjort sig skyldigt till.