Regeringens hantering av Gállok understryker vikten av att Sverige ratificerar ILO 169.

Sveriges regering meddelade nyligen att ett privat bolag får tillstånd att projektera gruvdrift i det samiska området Gállok. FN:s specialrapportörer för urfolksrättigheter samt för miljö och mänskliga rättigheter har gett regeringen rådet att inte tillåta etablering av gruvdrift i området. Även FN:s rasdiskrimineringskommitté har kritiserat regeringens agerande i frågan. I nuläget motsätter sig även flera samebyar, Sametinget, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och Unesco en gruva i Gállok.

FN:s experter har framfört oro för rennäringen och riktat kritik mot samrådsförfarandet med berörda samebyar. Experterna understryker att renskötseln är en grundläggande förutsättning för den samiska kulturens överlevnad och en huvudsaklig försörjningskälla i området. En gruva i området medför betydande risker – samisk markanvändning, kultur, försörjning och den närliggande miljön kan skadas omfattande och permanent. 

I ett yttrande från de två specialrapportörerna sägs att gruvan innebär risker för nio samebyar samt för den renskötsel som är skyddad i den svenska grundlagen och FN:s urfolksdeklaration. I yttrandet beskrivs hur flera nationella och internationella instanser avrått från gruvdrift i Gállok på miljömässiga och urfolksrättsliga grunder. Även FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har invänt mot att Sverige övervägt att tillåta bearbetningskoncession för gruvan trots avrådan från myndigheter, expertorgan och berörda samhällen. 

Svenska FN-förbundet har i flera rapporter till FN framfört att Sverige måste ratificera ILO:s konvention 169 om ursprungsfolk och stamfolk. Kravet har återkommit i FN:s rekommendationer till den svenska regeringen. Artikel 14 i konventionen handlar om att erkänna urfolks ägande och bruk av traditionella landområden. I detta fall skulle ratificering av konventionen kunna ha skyddat områden inom Sápmi för att säkerställa traditioner som är viktiga för samisk kultur och identitet. Den svenska statens underlåtande att ratificera ILO 169 innebär att urfolks rättigheter riskeras på grund av andra intressen inom samma område. 

Laponia är sedan 1996 ett världsarvsområde och Europas största sammanhängande naturlandskap, med fyra nationalparker och två naturreservat med bland annat flera hotade arter. Det är också ett av skälen till att regeringen bad Unesco utvärdera riskerna med en gruva i Gállok. Unesco bedömde att gruvan skulle ha negativ påverkan på världsarvet Laponias natur- och kulturvärden. Även detta tas upp i det gemensamma yttrandet och belyser att fungerande renskötsel i området är av stor vikt för att behålla Laponias unika landskap. 

Sverige granskas åter i FN:s rasdiskrimineringskommitté i början av 2023.