fbpx
24 februari, 2024 / Nyheter

FN-förbundet på Mänsklig Säkerhet: Inrätta FN-tribunal mot Vladimir Putin

Risken att egna ledare ska åtalas för krigsbrott får inte hindra inrättandet en internationell tribunal för aggressionsbrottet mot Ukraina, skriver Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet, på tvåårsdagen av Rysslands fullskaliga invasion.

Den 24 februari har två år gått sedan Ryssland startade sitt olagliga och oprovocerade invasionskrig i Ukraina. Upprepade ryska raketattacker dödar civila ukrainare och tusentals soldater är fångade i ett ställningskrig som rör sig endast marginellt. Framtiden är oviss.

Putins krig har lett till höga energi- och matpriser, hunger i Syd, stärkta band mellan auktoritära regimer och, i förlängningen, en farligare värld. Det internationella politiska, ekonomiska och militära stödet till Ukraina leds av USA och EU men det kommande amerikanska presidentvalet inger oro. I EU-kretsen görs ansträngningar för att den goda sammanhållningen ska bestå. Sveriges omfattande stödpaket i veckan tjänar som föredöme.

Under tio år har uppemot 100 000 misstänkta krigsbrott registrerats i Ukraina. Landets rättsväsende är i stort behov av omvärldens stöd men även med detta stöd kommer vissa grövre brott att behöva hanteras av internationella domstolar. Ett exempel är Internationella brottmålsdomstolen som dels har aktualiserat utredningar om misstänkta krigsbrott från 2013 och framåt, dels har inlett en förundersökning mot president Putin och den ryska barnombudsmannen om kidnappning av ukrainska barn. Sådana brott kan ICC döma för, men domstolen kan generellt sett inte ställa den som startar krig till svars.

Under det senaste året har det därför diskuterats om det är möjligt för FN att inrätta en särskild internationell tribunal för att ställa Putin inför rätta för aggressionsbrott. Med stöd av Eurojust har EU inrättat ett internationellt centrum för lagföring av aggressionsbrottet mot Ukraina i Haag. Ett 40-tal länder ingår i en internationell kärngrupp som vill utröna om Ryssland ska kunna åtalas för detta brott.

Trots de goda intentionerna saknas ännu samsyn. Rädslan för att egna ledare ska ställas inför rätta är det troliga skälet till att många länder – inklusive flera västländer – visar ovilja att inrätta en internationell aggressionsbrottstribunal om Rysslands övergrepp mot Ukraina. Men folkrätten och krigets lagar måste gälla lika för alla. Att inte utreda, åtala och döma illgärningar, i det här fallet FN-stadgans förbud mot aggression, är att medge straffrihet för grov brottslighet.

I ett gemensamt nordiskt-baltiskt uttalande i FN:s råd för mänskliga rättigheter i oktober 2023 efterlyste Sveriges representant fullt ansvarsutkrävande för krigsbrott inklusive aggressionsbrottet i Ukraina. De initiativ som tagits för att hantera aggressionsbrottet välkomnades och stater uppmuntrades att stödja kärngruppen för etableringen av en tribunal för aggressionsbrottet i Ukraina.

Sverige bör fortsätta att föregå med gott exempel och tillsammans med andra driva kravet på en tribunal som kan ställa Rysslands president Putin inför rätta också för aggressionsbrottet. En sådan tribunal bör förankras i FN:s generalförsamling som hanterar Ukrainafrågan när ryska veton förlamar säkerhetsrådet. Det är angeläget att en tribunal för aggressionsbrottet inte ska grundas på nationell ukrainsk lagstiftning eller vara en hybridvariant som saknar globalt stöd. Ukrainas president Volodymyr ZelenskyJ tog också i ett tal i Haag förra våren starkt avstånd från tankar på en hybriddomstol. Det kan dessutom noteras att den ukrainska straffskalan för aggressionsbrottet är relativt mild.

Sveriges regering bör parallellt verka för att stärka Internationella brottmålsdomstolen, bland annat genom att täppa till de kryphål som gör att den som begår aggressionsbrott kan slippa stå till svars där.

I höst hålls det framtidsmöte i FN – Summit of the Future – som skulle ha hållits förra året. Världens ledare är ännu skyldiga att besvara president Zelenskys frågor om hur FN ska hantera kriget i Ukraina. Historien lär oss vad eftergifter gentemot expansiva, revanschistiska och auktoritära regimer kan leda till. Devisen ”aldrig mer” är en grundbult i FN-samarbetet som genom åren har knutit samman världens länder i vetskapen om vad storskaliga krig innebär. I dag skulle ett storkrig drabba hundratals miljoner människor.

I en årlig undersökning som Svenska FN-förbundet uppdrar åt opinionsundersökningsföretaget Novus att genomföra säger drygt sju av tio svenskar att Sverige som FN-medlem ska ha en aktiv och pådrivande roll. I helgen genomförs landsomfattande manifestationer till stöd för Ukraina.

Hela Europa och den regelbaserade världsordningen hotas av Putins aggression. Efter två år av krig i närområdet är det än mer tydligt att Ukrainas sak är vår – och att kampen måste utkämpas med omvärldens stöd på marken, i FN och i de internationella domstolarna.

Annelie Börjesson
Ordförande i Svenska FN-förbundet

Läs artikeln på Mänsklig Säkerhet

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Mellanstadieelever agerar delegater vid FN-rollspel 

16 maj, 2024 / Världshorisont

FN-rollspel är ett väl beprövat koncept som länge har arrangerats på gymnasienivå. Montessori Mondial i Lund är nu första grundskolan som introducerar delegater, presidier och allt vad spelen innebär för elever i årskurs fyra och fem.

Läs mer

UNg-konferens med internationellt fokus

08 maj, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundets ungdomskonferens hade i år det största internationella deltagandet någonsin. Förutom ungdomar från Sverige medverkade även deltagare från Albanien, Armenien, Danmark, Finland, Georgien och Slovenien.  

Läs mer

Svenska FN-förbundets arbete för en värld fri från krigsförbrytelser 

03 maj, 2024 / Nyheter

Ukraina, Gaza och Darfur är tre aktuella exempel på krigshärdar där det begår krigsförbrytelser. Normer, konventioner och verktyg för att hantera krigsförbrytelser och andra grova folkrättsbrott finns, men de är

Läs mer

FN-förbund diskuterade krigsbrott

29 april, 2024 / Nyheter

På inbjudan av Svenska FN-förbundet samlades nyligen sex nationella FN-förbund för att diskutera samarbete om krigsbrott, rättsskipning och de internationella domstolarna.

Läs mer

Över 100 ungdomar samlas för konferens om mångfald och inkludering

26 april, 2024 / Nyheter

I helgen går Svenska FN-förbundets årliga UNg-konferens av stapeln. Syftet är att engagera, informera och uppmuntra ungdomars globala engagemang och tro på FN som central aktör i arbetet för en

Läs mer

“Jag kämpade mot mina föräldrar för att de inte skulle gifta bort mig” 

25 april, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet bidrar genom projekt Flicka till arbetet för att förebygga barnäktenskap och kvinnlig könsstympning i Etiopien. Projektet har haft stora framsteg och flera orter har övergett de båda skadliga traditionerna. Covid-19 och konflikten i norra Etiopien har dock lett till att situationen återigen har förvärrats.  

Läs mer

Unric – europeiskt nav för FN-information 

19 april, 2024 / Nyheter

FN:s regionala informationskontor för Västeuropa, Unric, är en del av FN-sekretariatet. Arni Snaevarr är informatör för de nordiska länderna och arbetar med att sprida information om FN på olika språk.

Läs mer

Stort engagemang i Lunds FN-förening 

12 april, 2024 / Nyheter

Det finns ett stort engagemang i Lunds FN-förening som idag har över hundra medlemmar. Emiline Méry är nyvald ordförande i föreningen som jobbar med FN-frågor i fyra utskott.

Läs mer

Fortfarande hinder för hjälp till Gaza

11 april, 2024 / Nyheter

Trots en resolution i säkerhetsrådet nyligen fortsätter Israel att hindra tillträde till Gaza för FN:s humanitära organisationer.

Läs mer