2 oktober, 2020 / Nyheter

FN 75: Milstolpar ur FN:s historia – 1990-talet

Under hösten kulminerar firandet av FN:s 75-årsjubileum. Vi presenterar milstolpar från de gångna decennierna. Under 1990-talet höll FN flera världskonferenser, understödde fredssträvanden och inledde reformer i ljuset av fruktansvärda förbrytelser i Rwanda och på Balkan.

Ett nytt FN-decennium betydde, efter två mandatperioder, åter byte på generalsekreterarposten. Denna gång var det egyptiern Boutros Boutros-Ghali som tillträdde. Boutros-Ghali kom dock bara att finnas på ämbetet i en mandatperiod. Den 1 januari 1997 efterträddes han av Kofi Annan från Ghana.

FN:s barnkonvention trädde i kraft den 2 september 1990. I dag, 30 år senare, ska konventionen bli svensk lag.

Efter sexton års inbördeskrig ledde förhandlingar till eldupphör i konflikten i Angola. Vapenstilleståndet övervakades av en FN-insats.
Ledare från över 100 länder samlades i juni 1992 i Rio de Janeiro, Brasilien, för en FN-konferens om miljö och utveckling. Konferensen resulterade i handlingsplanen Agenda 21.

Eritrea vann sin självständighet efter en FN-övervakad folkomröstning. Landet kom senare att bli medlem i både Förenta Nationerna och Afrikanska unionens företrädare Afrikanska enhetsorganisationen, också känd som OAU efter dess franska förkortning. Också Kambodja strävade efter ordning och reda efter många års konflikt. Landet fick under överseende av FN en ny regering 1993.

FN inrättade 1993 den första i raden av krigstribunaler. Dess uppgift var att åtala och döma förbrytare i konflikten i länderna i före detta Jugoslavien. Tillsammans med folkmordet i Rwanda och den långvariga konflikten i Demokratiska republiken Kongo påminde Balkan-kriget om att regelverket för värnandet av internationell fred och säkerhet var i akut behov av förnyelse. En sådan diskussion skulle genom FN-principen skyldighet att skydda bli aktuell runt millennieskiftet.

I Wien hölls en konferens om mänskliga rättigheter 1993. Vid konferensen kom länderna överens om att mänskliga rättigheter är odelbara, universella och giltiga i alla länder oavsett kultur, ekonomiska förutsättningar och utvecklingsnivå. Samma år, 1993, var internationella året för världens urfolk.

Ytterligare en rad stora FN-konferenser hölls under 1990-talet. Till de viktigaste hörde befolkningskonferensen i Kairo 1994 och den fjärde världskonferensen om kvinnors rättigheter i Peking 1995. Båda dessa låter tala om sig än i dag. När generalförsamlingen öppnade sin 75:e session i dagarna hölls ett möte för att uppmärksamma att 25 år har gått sedan Pekingplattformen antogs. Samtidigt konstaterades det att inget land har uppnått jämställdhet mellan kvinnor och män och att coronapandemin har försämrat villkoren för världens flickor och kvinnor.

Kofi Annan påbörjade under sin första mandatperiod åtgärder för att revitalisera världsorganisationen. Ett led i detta arbete var att utse en vice generalsekreterare. Kanadensiskan Louise Fréchette blev den första personen på posten. Kofi Annan införde också bland mycket annat nolltolerans för sexuella kontakter mellan FN-personal i fält och civilbefolkning.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Rolf Ekéus är Årets FN-vän

21 oktober, 2020 / Pressmeddelanden

Diplomaten, ambassadören och nedrustningsvännen Rolf Ekéus tilldelas Svenska FN-förbundets utmärkelse Årets FN-vän. Ekéus får priset i förbundets program inför FN-dagen som webbsänds den 21 oktober kl 13.00-14.00.

Läs mer

Fler länder måste söka plats i FN-rådet för mänskliga rättigheter

16 oktober, 2020 / Nyheter

Om fler länder kandiderar till FN-rådet för mänskliga länder ökar chansen att fler länder som respekterar mänskliga rättigheter väljs in, säger Svenska FN-förbundet efter att Kina, Ryssland och Kuba röstats in som medlemmar.

Läs mer

FN-arbete som räddar flickor

11 oktober, 2020 / Blogg

Humanitära FN-insatser kan vara skillnaden mellan liv och död för utsatta flickor, skriver Annelie Börjesson på FN-bloggen på internationella flickdagen.

Läs mer

Nobels fredspris: Viktig påminnelse om hunger och konflikt

09 oktober, 2020 / Pressmeddelanden

Att FN:s livsmedelsprogram WFP får Nobels fredspris är en viktig påminnelse om hunger som konfliktorsak – och om vikten av FN:s humanitära arbete i coronapandemin.

Läs mer

Sverige och FN: Litet land med stort inflytande

09 oktober, 2020 / Världshorisont

Sverige är sedan länge en framträdande aktör inom FN. Men hur kommer det sig att just Sverige har ett så varmt förhållande till den världsomspännande 75-åringen? Världshorisont fick en intervju med Carl Skau, chef för FN-enheten på Utrikesdepartementet.

Läs mer

Mycket nytta för lite pengar

07 oktober, 2020 / Världshorisont

FN-systemet bedriver ett omfattande arbete världen över, trots knappa resurser. Organisationens ordinarie budget 2020 uppgår endast till drygt hälften av Stockholms stads.

Läs mer

Civila måste skyddas i Nagorno-Karabach

06 oktober, 2020 / Nyheter

Svenska FN-förbundet uppmanar till eldupphör och dialog och betonar att civila måste skyddas i konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Läs mer

Unga om de globala målen: Vår framtid står på spel

05 oktober, 2020 / Debattartiklar

Handlingsprogrammet Agenda 2030 med de 17 globala målen antogs för fem år sedan. Om våra politiker misslyckas att säkra en hållbar värld försämras våra möjligheter i livet, skriver FN-förbundets unga ambassadörer för de globala målen i en debattartikel.

Läs mer

Tre toppmöten i FN:s generalförsamling

30 september, 2020 / Nyheter

Efter förra veckans deklaration om FN:s 75-årsjubileum och framtidens utmaningar möts nu världens länder i FN om om tre frågor: biologisk mångfald, kvinnors rättigheter och avskaffande av kärnvapen.

Läs mer