FN saknar tiotalsmiljoner dollar till minröjning och stöd till minoffer, skriver FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic i anslutning till internationella dagen mot minor.
Diskussionen om inhumana vapen handlar ofta om krigsmateriel och internationella vapenexportavtal. Civilbefolkningen får inte alltid samma uppmärksamhet trots att den ofta drabbas hårdast. Personminor har använts i flera decennier och används fortfarande till exempel i kriget i Syrien.
Varje år dödas eller skadas 3 500 personer av minor. 8 av 10 är civila och hälften av dessa är barn. FN saknar tiotals miljoner dollar till minröjning och stöd till minoffer i världens konfliktområden. Att minor inte röjs när krig är slut innebär att flyktingar inte kan återvända hem utan att riskera sina liv. Barn kan inte gå i skolan och bönder kan inte odla sin jord. Förekomsten av minor leder till otrygghet som i sin tur motverkar nödvändig utveckling för hela samhällen.
Barn och vuxna i konfliktområden behöver utbildning om minor och hur de ser ut. Minoffer behöver hjälp med hälso- och sjukvård eller proteser. Samtidigt krävs fortsatt opinionsbildning mot användandet av minor och givetvis också bidrag till minröjning.
Arbetet mot minor och dess följder kräver stöd från såväl regeringar som företag, organisationer och enskilda. I anslutning till internationella dagen mot minor den 4 april startar Svenska FN-förbundet projektet Minor. Genom informationsinsatser och insamling till FN:s minröjningsorganisation Unmas sprider vi kunskap om problemet och stödjer praktiskt arbete i fält.
Behoven är enorma. FN beräknar att minröjning och andra aktiviteter efter ett krigsslut i Syrien kommer att kosta 20 miljoner dollar under de första sex månaderna plus drygt 4,5 miljoner dollar till minoffer inom ramen för FN:s humanitära plan. I Libyen, ett annat land i djup kris, saknas 6 miljoner dollar för FN:s minröjningsarbete. Motsvarande behov i Västsahara är 3 miljoner dollar och i Afghanistan 39 miljoner dollar.
Folkliga organisationer i hela världen drev fram de internationella konventionerna mot personminor 1997 och klustervapen 2008. Det visar att civila organisationer kan påverka i livsavgörande frågor som rör fred, säkerhet och nedrustning. Kampen mot minor är avgörande för arbetet för en bättre värld. Så länge som personminor finns kvar försvåras det globala arbetet inte bara för fred och säkerhet utan också för utveckling och mänskliga rättigheter.
Att arbeta mot minor är att skapa en tryggare vardag så att människor kan återvända till sina hem efter krig, så att bönder kan bruka sina åkrar och så att barn ska kunna gå till skolan. Minor är ett problem som måste åtgärdas. Mer måste göras för att skapa hopp i krigets spår.
12 oktober, 2024 / Nyheter
Kvinnor och flickor hör till dem som drabbas hårdast av krig och konflikter, där ojämlikheten mellan könen ofta förvärras. En ny rapport från det globala nätverket Girls not Brides om
Läs mer09 oktober, 2024 / Världshorisont
Ania Sauku från Albanien har tack vare sitt stora engagemang i klimatfrågan bland annat deltagit vid FN:s årliga klimatkonferens, COP. Hennes erfarenhet som ung klimatengagerad är att det finns ett
Läs mer07 oktober, 2024 / Nyheter
Ett år har gått sedan Hamas terrordåd. FN fördömer åter attacken, hjälper humanitärt och utreder misstänkta krigsbrott. Omvärlden måste förmå parterna att skydda civila i den allt mer våldsutsatta regionen.
Läs mer04 oktober, 2024 / Nyheter
Svenska FN-förbundet har under de senaste två åren lanserat två engagemangspaket per år för att stötta våra föreningar och medlemmar i att ta ställning och agera i våra viktigaste frågor.
Läs mer04 oktober, 2024 / Världshorisont
Ökad livsmedelssäkerhet, mer hållbara jordbruksmetoder och förbättrad hushållsekonomi. Det är tre goda resultat från ett treårigt projekt i Malawi som letts av FN:s jordbruksorganisation FAO. Ett projekt i regi av
Läs mer30 september, 2024 / Världshorisont
Läget i Haitis huvudstad Port au Prince är våldsamt. Kriminella gäng härjar och landet drabbas ofta av klimat- och naturkatastrofer. Trots detta finns hopp. Välkommen till FN-koordinatorn Ulrica Richardsons vardag.
Läs mer28 september, 2024 / Världshorisont
De som bidragit minst till klimatförändringarna är de som drabbas hårdast avdem. Klimaträttvisa och en rättvis omställning är allt viktigare i en upphettadvärld. Act Svenska Kyrkan är en aktör som
Läs mer24 september, 2024 / Nyheter
FN:s medlemsländer antog enhälligt den FN-pakt som låg på bordet inför helgens framtidstoppmöte. Nu måste världens regeringar uppfylla löftena om bland annat digitalisering och nystart för Agenda 2030, säger Svenska FN-förbundet.
Läs mer22 september, 2024 / Debattartiklar
FN behöver i högre grad än på länge medlemmarnas politiska, ekonomiska och militära
stöd, skriver FN-förbundets generalsekreterare Jens Petersson i Sydsvenskan inför FN:s framtidstoppmöte.