I Tanzania märks klimatförändringarnas påverkan på samhället tydligt med extremväder som varmare temperaturer, torrperioder som varar längre än vanligt och oberäkneligt regn. Klimatförändringarna slår extra hårt mot jordbruket, vilket påverkar en stor del av landets befolkning, där 64% av befolkningen jobbar inom jordbruket.

För att anpassa sig efter klimatförändringarna och stärka samhällets förmåga att hantera dem har FN-förbundet i Tanzania påbörjat ett projekt tillsammans med Läkarmissionen och International Aid Services Kenya (IAS Kenya). Projektet heter Piloting of IAS Regional Resilience Model in Tanzania och genomförs i regionen Dodoma i Tanzania.

Syftet med projektet är att skapa en modell för att öka resiliensen, alltså ekosystemens förmåga att återhämta sig eller motstå olika störningar som till exempel varmare temperaturer eller naturkatastrofer.

Innan projektet implementeras har en utvärdering gjorts i distriktet Ng’hambi för att identifiera risker och sårbarhet kopplade till klimat- och miljöfrågor och för att ge rekommendationer för att stärka resiliensen. Utvärderingen har bland annat tagits fram genom konsultationer med aktörer från lokal och regional nivå, såsom tjänstemän från distriktet och byledare i distriktet Ng’hambi.

I Ng’hambi livnär sig 90% av befolkningen på jordbruk och boskapsdjur. Klimatet är halvtorrt med lite regnmängd. Utvärderingen visar att det torra klimatet blivit ännu torrare på grund av ett minskat vattenflöde, osäkerhet i nederbörd och ett skifte i regnsäsonger. Det påverkar grödor och boskap vilket gör tillgången till mat osäker och försvårar bönders förmåga att livnära sig på lantbruk. Samtidigt som klimatet blivit torrare har området även drabbats av kraftiga regnfall som orsakar översvämningar vilket skadat bosättningar, bondgårdar och annan infrastruktur.

Temperaturerna i Ng’hambi beräknas öka mycket de kommande åren. Området har historiskt sett uppmätt temperaturer omkring 23°C. År 2050 uppskattas temperaturerna öka till 24.5°C, och till år 2100 upp till 26.5°C. Torka har tidigare observerats ungefär var 10:e år och infaller nu nästan årligen. De torra perioderna blir längre och torrare, medan regnsäsongerna blir kortare och blötare.

För att stärka samhällets förmåga att hantera de klimatrelaterade utmaningarna och skapa långsiktiga och hållbara lösningar föreslår utvärderingen nature-based solutions. Begreppet betyder att man använder ekosystemens egna funktioner för att lösa utmaningar, och på så sätt skapar hållbara lösningar som gynnar både miljön, klimatet och människan.

En nature-based solution som föreslås är att införa metoder för att samla in regnvatten. Det skulle hjälpa bönderna att använda regnvatten i jordbruket samtidigt som man minskar risken för att regnvattnet orsakar översvämningar. En annan rekommendation är att bönderna ska börja använda agroforestry (skogsjordbruk), vilket innebär att plantera träd och buskar på åkrar och fält. Metoden gynnar jordbruket eftersom träden ger skugga som skyddar mot uttorkning, förhindrar erosion och bidrar med näring till jorden.

Undersökningen visade även att klimatförändringarna försvårar planeringen och utvecklandet av distriktet. Undersökningen tog därför även fram rekommendationer för hur planeringen av distriktet kan utvecklas för att öka resiliensen.

Planeringen visade sig ha brister i att ta hänsyn till jämställdhet. Studier visar på att män och kvinnor påverkas olika av klimatförändringar, speciellt på landsbygden. Undersökningen föreslår därför gender mainstreaming, vilket innebär att man tar hänsyn till och integrerar genusaspekter i alla delar i styrningen och utvecklandet i distriktet: i planeringen, genomförandet, bevakningen och utvärderingen.

Projektet är ett exempel på att lokala lösningar behövs för att lösa globala utmaningar. Genom att utgå från ett samhälles ekosystem och lokalbefolkningens behov kan man identifiera lokala utmaningar och hitta lösningar som är anpassade efter samhället. Konsultationerna med aktörer på olika nivåer i samhället bidrar även till ett mer demokratiskt och rättvist samhälle, där ingen lämnas utanför. 

Louise Christiansson, internationell praktikant, Tanzania