I Dar Es Salaam är det oroväckande torrt. Utanför min lägenhet härskar en värme så kvalmig att den är nästintill outhärdlig. Regnperioden som borde ha anlänt vid den här tiden på året lyser med sin frånvaro och vattennivåerna har nått rekordlåga nivåer. Enligt Tanzanias vattenmyndighet har tillgången på rent vatten i floden Ruvu, som är landets största vattenkälla, sjunkit med mer än en tredjedel. Därför beslutade landets vattenmyndighet förra veckan att stänga av vattenkranarna varannan dag för Dar Es Salaams fem miljoner invånare. Avstängningarna sker på obestämd tid i olika stadsdelar på skiftande dagar och schemat planeras uppdateras löpande beroende på aktuella vattennivåer.

Vattenransoneringen är ett av flera exempel på hur tanzanier upplever klimatförändringarna in på bara huden. Trots att Tanzania står bakom en mycket liten andel av de globala utsläppen av växthusgaser är landet hårt drabbat av dess konsekvenser. Effekterna av extrema väderhändelser är redan tydliga, oavsett om vi pratar om översvämningar, torka, perioder av extremhetta eller kortare och mer intensiva regnperioder. De extrema och opålitliga väderskiftningarna leder bland annat till sämre tillgång till mat och rent vatten vilket gör att migrationen och fattigdomen ökar. De traditionella odlingsväxterna riskerar även att slås ut av de extrema väderförhållandena och familjer riskerar att få sämre inkomster. Konsekvenserna av klimatförändringarna medför katastrofala följder för landets ekonomi, infrastruktur, biologiska mångfald och människors hälsa. Allra värst drabbas de som redan tillhör utsatta samhällsgrupper – kvinnor, barn och äldre personer på landsbygden vars huvudsakliga försörjning kommer från jordbruket.

Samtidigt som klimatförändringarna ökar pekar prognoser på att Tanzanias befolkning tillhör en av de snabbast växande i världen. På bara 10 år har befolkningen ökat med mer än 10 miljoner. En trend som beräknas gå i fortsatt riktning enligt FN:s avdelning för ekonomi och sociala frågor, som i en nyligen publicerad rapport konstaterade att Tanzanias befolkning förväntas öka med två till tre procent mellan 2022 och 2050. Utvecklingen har lett till att Tanzania har en mycket ung befolkning där 75 procent av invånarna är under 35 år. Det är därför av största vikt att involvera landets unga i klimatarbetet, inte bara för att låta dem komma till tals i en fråga som rör dem – utan också för att komma fram till långsiktiga lösningar som skapar en mer hållbar värld för alla.

FN-förbundet i Tanzania har länge arbetat för att uppmärksamma klimatfrågan och för att inkludera ungas deltagande i arbetet med genomförandet av de globala målen. Ett nyligen genomfört Hackathon belyste särskilt ungas engagemang och verkställandet av Agenda 2030:s mål 13 (climate action). Under Hackathonet samlades ett trettiotal ungdomar under tre dagar för att tillsammans utveckla prototyper som kan bidra till konkreta lösningar på lokala klimatproblem. Under dagarna gavs ungdomarna möjlighet att både utbyta idéer med varandra, diskutera klimatrelaterade frågor med experter och tillskansa sig konkreta verktyg för att agera för klimatet. I slutet av eventet korades de vinnande lagen som kommer att få möjlighet att utveckla sina idéer ytterligare under ett så kallat bootcamp. Under bootcampen kommer lagen få ytterligare tillgång till expertrådgivning för att kunna sjösätta sina idéer på marknaden.

Hackathonet är ett exempel på event som bidrar till att fånga upp och inkludera unga i arbetet med klimatomställning. Organisationer i civilsamhället Tanzania har en oerhört viktig roll att spela i att utbilda unga så att de är rustade för att möta det förändrade klimatet. En utökad andel medvetna och handlingskraftiga medborgare kan dessutom sätta press på makthavare att ta klimathotet på allvar, och agera därefter. Det är ett viktigt, och nödvändigt, arbete för Tanzania, men också ett arbete som skapar klimathopp bland alla klimathot.

Moa Leppämäki, Internationell praktikant, Tanzania