fbpx
Johan Forssell, bistånds- och utrikeshandelsminister. Foto: Regeringskansliet/Ninni Andersson.
10 januari, 2023 / Debattartiklar

Vi måste få besked om biståndspolitiken

Regeringen måste inleda en dialog med civilsamhället om hur vi tillsammans ska verka för effektivt, långsiktigt och transparent bistånd, skriver sjutton organisation i Svenska Dagbladet.

Vi lever i en mycket en svår tid. Kriget i Ukraina och dess globala ekonomiska konsekvenser i form av stigande mat- och bränslepriser har, i kombination med effekterna av klimatkrisen och utarmningen av biologisk mångfald, kraftigt ökat antalet människor som hungrar och lever i fattigdom. Samtidigt lever fler människor än tidigare på flykt; demokratin och de mänskliga rättigheterna är på tillbakagång och flickor och kvinnor betalar det högsta priset när utvecklingsframsteg rullas tillbaka.

Inför denna extremt utmanande situation gör svenska biståndsorganisationer ett livsviktigt jobb. Vi stödjer sårbara människor med insatser för bland annat fattigdomsminskning, humanitär hjälp, miljöarbete och mänskliga rättigheter. Vi gör detta med finansiering från hundratusentals svenskar som bidrar till vår verksamhet – och med bidrag från den svenska biståndsbudgeten. Med några dagars varsel över julhelgerna, riskerar nu förutsättningarna för att kunna utföra det arbetet att förändras.

Trots att antalet människor i akut behov av bistånd ökar, sänker Sverige sina ambitioner. Redan i våras drog den dåvarande S-regeringen ned biståndet till övriga delar av världen för att finansiera mottagandet av ukrainska flyktingar i Sverige. Nu har den nya SD-stödda regeringskoalitionen övergett enprocentsmålet och sänkt biståndet, inklusive det som går via civilsamhället.

Regeringen måste inleda en dialog med civilsamhället om hur vi tillsammans verkar för effektivt, långsiktigt och transparent bistånd.

Den nytillträdda regeringen har varit tydlig – det svenska biståndet ska reformeras. Samtidigt som volymerna ska minska ska biståndets kvalitet öka och en reformagenda genomföras med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet. Civilsamhällets organisationer ska få en större roll och FN en mindre. Klimatet och stöd till Ukraina ska prioriteras och synergier mellan bistånd och handel ska stärkas. Biståndet ska också villkoras mot återtagande av flyktingar.

Budgeten som presenterades i oktober saknade dock skrivningar om hur biståndet skulle förändras och hur budgeten skulle fördelas. Under hösten har det därför rått stor osäkerhet om hur den aviserade omställningen av biståndet ska gå till, vilket har förstärkts av att biståndsminister Johan Forssell inte träffat civilsamhällets företrädare, trots flera inbjudningar till samtal.

Det var därför glädjande att lyssna till riksdagsdebatten den 20 december, där samtliga regeringspartier lovordade civilsamhällets roll i det svenska biståndet. Regleringsbrevet som presenterades dagen innan jul skickar dock helt motsatta signaler. I det framgick för första gången att samtliga anslag till civilsamhället minskar, i vissa fall mycket kraftigt.

Lika allvarligt för kvaliteten och effektiviteten i genomförandet av biståndet är att förlängningar och nya långsiktiga ramavtal nu riskerar att stoppas helt. Det innebär att flera av oss nu står helt utan avtal om finansiering 2023, och att flera miljoner människor världen över riskerar att få livsavgörande insatser indragna med bara några dygns varsel. Det är inte bara ett löftesbrott av flera politiska företrädare från regeringskoalitionen, det är också en nonchalant politik som vore otänkbar inom andra politikområden.

Sveriges bistånd rankas som ett av de mest effektiva i världen. För att utveckla den höga kvalitet som regeringen säger sig eftersträva krävs tydliga ramar, förutsägbarhet och långsiktighet. Den nya regeringen har ännu inte levererat något av detta. De uppger att de vill reformera biståndet och göra det mer effektivt. Men regleringsbrevet skapar i stället stor osäkerhet om vad som gäller.

Biståndsministern frångår därmed också den form för dialog – de ”gemensamma åtagandena” – mellan regering, myndigheter och civilsamhälle som den förra alliansregeringen införde och som fungerat utmärkt sedan dess för att värna kvalitet och effektivitet i biståndet, och säkerställa förutsägbarhet och förankring i forskning och beprövad erfarenhet inför större förändringar.

Civilsamhället representerar en stor bredd av olika organisationer som i över hundra år utvecklat erfarenheter, expertis och kompetens som utförare av det svenska biståndet. Vår strävan har alltid varit att lära och förbättra vårt arbete. På onsdagen träffar civilsamhället biståndsminister Johan Forssell för första gången. Det är ett kort möte med många organisationer. Vi kommer då att framföra att om Sverige ska kunna fortsätta leverera effektivt bistånd i världsklass så krävs följande av regeringen:

Svenska biståndsorganisationer genomför bistånd som går till människorätts- och miljöförsvarare och civilsamhällsorganisationer som utkräver ansvar av auktoritära regimer, står upp för kvinnors, barns och urfolks rättigheter, samt bidrar till miljöarbete och miljoner människors skolgång, försörjning och sjukvård. Det räddar och förbättrar liv. Stora förändringar i biståndets inriktning och budget måste därför ske på ett ansvarsfullt sätt, så att dessa människor drabbas så lite som möjligt.

När regeringen tar fram en reformagenda måste den bygga på etablerad kunskap och forskning om vad som leder till resultat och utgå från redan gjorda internationella och nationella åtaganden, inklusive principerna i Gemensamma Åtaganden. Vi har i det sammanhanget erfarenheter och kunskap som den nya regeringen behöver.

Vi uppmanar därför regeringen att på allvar inleda en dialog med oss för att klargöra de frågetecken som uppstått på grund av regleringsbrevet och för att vi konstruktivt ska kunna bidra till regeringens ambition om ett effektivt, långsiktigt och transparent bistånd. Vi kommer sannolikt ha både samstämmiga och skiljaktiga ståndpunkter om vad som leder fram till en sådan målsättning, men det viktiga är att vi möts och samtalar, för att på sätt öka den samlade kunskapen och ge fler perspektiv på regeringens reformagenda. Vi ser fram emot fördjupade samtal under kommande månader.

Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan

Anna Tibblin, generalsekreterare, We Effect

Maria Nyberg, generalsekreterare, Union to Union

Anna Stenvinkel, generalsekreterare, ForumCiv

Martin Nihlgård, generalsekreterare, Individuell Människohjälp

Mattias Brunander, tf generalsekreterare, Diakonia

Cecilia Tengroth, generalsekreterare, Svenska FN-förbundet

Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare, Kvinna till Kvinna

Louise Lindfors, generalsekreterare, Afrikagrupperna

Anders Pettersson, Executive Director, Civil Rights Defenders

Ingela Holmertz, generalsekreterare, RFSU

Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen

Niclas Lindgren, direktor, PMU

Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center

Andreas Stefansson, generalsekreterare, Svenska Afghanistankommittén

Mariann Eriksson, generalsekreterare, Plan International

Gustaf Lind, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF

Läs artikeln på Svenska Dagbladets webbplats: https://www.svd.se/a/0QLjvA/vi-maste-fa-besked-om-bistandspolitiken-skriver-17-organisationer

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Världen måste hålla ihop för Ukraina

02 februari, 2023 / Nyheter

Svenska FN-förbundet riktar kritik mot två FN-experters uttalande om att låta ryska och belarusiska idrottare tävla i OS. Omvärlden måste fortsätta förmå Ryssland att upphöra med sitt brott mot FN-stadgan, säger förbundet.

Läs mer

Lyckat Agenda-2030 projekt i kommuner och regioner avslutas i förtid

30 januari, 2023 / Pressmeddelanden

Projektet Glokala Sverige avslutas i förtid på grund av minskad finansiering från Sida. Två tredjedelar av landets kommuner och samtliga regioner deltar i projektet.

Läs mer

Större framsteg när jämställdhet kopplas till klimatanpassning 

11 januari, 2023 / Världshorisont

Liberia är ett av många länder där den tidigare svenska regeringens feministiska utrikespolitik omvandlats till konkreta projekt. Martin Demmelmaier, medlem i FN-förbundet, var i våras i landet i tre månader och utförde fältstudier för både ett examensarbete och för Sveriges ambassad. Projektet undersökte hur feministisk utrikespolitik kan samverka med klimatresilient utveckling och resulterade i konkreta förslag för ambassadens arbete. 

Läs mer

Gott nytt 1998!

28 december, 2022 / Blogg

Årsskifte och nyårsfestande stundar, men för oss fredsvänner måste 2022 sägas ha varit ett riktigt dåligt år. Jag tänker förstås på Putins folkrättsvidriga invasion av Ukraina, men också på många

Läs mer

Dags skrota BNP? Nya mått för välstånd behövs 

27 december, 2022 / Världshorisont

Miljö- och klimatkris parallellt med ökande fattigdom och social oro gör att BNP som mått på välstånd har spelat ut sin roll, menar många. Världshorisont har tittat närmare på några nya sätt att mäta.

Läs mer

FN och en världsordning i krig och fred

22 december, 2022 / Blogg

Kriget i Ukraina är det yttersta uttrycket för nödvändigheten att hålla fast vid den regelbaserade världsordningen, skriver Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet, i en betraktelse över det gångna året.

Läs mer

6 700 namn mot Rysslands krig

21 december, 2022 / Nyheter

Svenska FN-förbundet lämnade på onsdagen en lista med över 6 700 namn mot kriget i Ukraina till Rysslands ambassad i Stockholm. Demonstrationerna utanför ambassaden har pågått hela året och återupptas den 11 januari.

Läs mer

Iran utesluts ur FN:s kvinnokommission

15 december, 2022 / Nyheter

FN:s ekonomiska och sociala råd Ecosoc har beslutat att dra in Irans medlemskap i FN:s kvinnokommission.

Läs mer

FN-förbundets internationella program: Unga driver förändring 

14 december, 2022 / Världshorisont

Genom samarbete med FN-förbund runt om i världen bidrar Svenska FN-förbundet till demokratisk utveckling globalt. Systerförbunden i Armenien, Georgien och Tanzania satsar på unga som förändringsaktörer i sina länder. 

Läs mer