fbpx
Foto: UN Photo/Logan Abassi
10 januari, 2023 / Debattartiklar

Vi måste få besked om biståndspolitiken

Regeringen måste inleda en dialog med civilsamhället om hur vi tillsammans ska verka för effektivt, långsiktigt och transparent bistånd, skriver sjutton organisation i Svenska Dagbladet.

Vi lever i en mycket en svår tid. Kriget i Ukraina och dess globala ekonomiska konsekvenser i form av stigande mat- och bränslepriser har, i kombination med effekterna av klimatkrisen och utarmningen av biologisk mångfald, kraftigt ökat antalet människor som hungrar och lever i fattigdom. Samtidigt lever fler människor än tidigare på flykt; demokratin och de mänskliga rättigheterna är på tillbakagång och flickor och kvinnor betalar det högsta priset när utvecklingsframsteg rullas tillbaka.

Inför denna extremt utmanande situation gör svenska biståndsorganisationer ett livsviktigt jobb. Vi stödjer sårbara människor med insatser för bland annat fattigdomsminskning, humanitär hjälp, miljöarbete och mänskliga rättigheter. Vi gör detta med finansiering från hundratusentals svenskar som bidrar till vår verksamhet – och med bidrag från den svenska biståndsbudgeten. Med några dagars varsel över julhelgerna, riskerar nu förutsättningarna för att kunna utföra det arbetet att förändras.

Trots att antalet människor i akut behov av bistånd ökar, sänker Sverige sina ambitioner. Redan i våras drog den dåvarande S-regeringen ned biståndet till övriga delar av världen för att finansiera mottagandet av ukrainska flyktingar i Sverige. Nu har den nya SD-stödda regeringskoalitionen övergett enprocentsmålet och sänkt biståndet, inklusive det som går via civilsamhället.

Regeringen måste inleda en dialog med civilsamhället om hur vi tillsammans verkar för effektivt, långsiktigt och transparent bistånd.

Den nytillträdda regeringen har varit tydlig – det svenska biståndet ska reformeras. Samtidigt som volymerna ska minska ska biståndets kvalitet öka och en reformagenda genomföras med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet. Civilsamhällets organisationer ska få en större roll och FN en mindre. Klimatet och stöd till Ukraina ska prioriteras och synergier mellan bistånd och handel ska stärkas. Biståndet ska också villkoras mot återtagande av flyktingar.

Budgeten som presenterades i oktober saknade dock skrivningar om hur biståndet skulle förändras och hur budgeten skulle fördelas. Under hösten har det därför rått stor osäkerhet om hur den aviserade omställningen av biståndet ska gå till, vilket har förstärkts av att biståndsminister Johan Forssell inte träffat civilsamhällets företrädare, trots flera inbjudningar till samtal.

Det var därför glädjande att lyssna till riksdagsdebatten den 20 december, där samtliga regeringspartier lovordade civilsamhällets roll i det svenska biståndet. Regleringsbrevet som presenterades dagen innan jul skickar dock helt motsatta signaler. I det framgick för första gången att samtliga anslag till civilsamhället minskar, i vissa fall mycket kraftigt.

Lika allvarligt för kvaliteten och effektiviteten i genomförandet av biståndet är att förlängningar och nya långsiktiga ramavtal nu riskerar att stoppas helt. Det innebär att flera av oss nu står helt utan avtal om finansiering 2023, och att flera miljoner människor världen över riskerar att få livsavgörande insatser indragna med bara några dygns varsel. Det är inte bara ett löftesbrott av flera politiska företrädare från regeringskoalitionen, det är också en nonchalant politik som vore otänkbar inom andra politikområden.

Sveriges bistånd rankas som ett av de mest effektiva i världen. För att utveckla den höga kvalitet som regeringen säger sig eftersträva krävs tydliga ramar, förutsägbarhet och långsiktighet. Den nya regeringen har ännu inte levererat något av detta. De uppger att de vill reformera biståndet och göra det mer effektivt. Men regleringsbrevet skapar i stället stor osäkerhet om vad som gäller.

Biståndsministern frångår därmed också den form för dialog – de ”gemensamma åtagandena” – mellan regering, myndigheter och civilsamhälle som den förra alliansregeringen införde och som fungerat utmärkt sedan dess för att värna kvalitet och effektivitet i biståndet, och säkerställa förutsägbarhet och förankring i forskning och beprövad erfarenhet inför större förändringar.

Civilsamhället representerar en stor bredd av olika organisationer som i över hundra år utvecklat erfarenheter, expertis och kompetens som utförare av det svenska biståndet. Vår strävan har alltid varit att lära och förbättra vårt arbete. På onsdagen träffar civilsamhället biståndsminister Johan Forssell för första gången. Det är ett kort möte med många organisationer. Vi kommer då att framföra att om Sverige ska kunna fortsätta leverera effektivt bistånd i världsklass så krävs följande av regeringen:

Svenska biståndsorganisationer genomför bistånd som går till människorätts- och miljöförsvarare och civilsamhällsorganisationer som utkräver ansvar av auktoritära regimer, står upp för kvinnors, barns och urfolks rättigheter, samt bidrar till miljöarbete och miljoner människors skolgång, försörjning och sjukvård. Det räddar och förbättrar liv. Stora förändringar i biståndets inriktning och budget måste därför ske på ett ansvarsfullt sätt, så att dessa människor drabbas så lite som möjligt.

När regeringen tar fram en reformagenda måste den bygga på etablerad kunskap och forskning om vad som leder till resultat och utgå från redan gjorda internationella och nationella åtaganden, inklusive principerna i Gemensamma Åtaganden. Vi har i det sammanhanget erfarenheter och kunskap som den nya regeringen behöver.

Vi uppmanar därför regeringen att på allvar inleda en dialog med oss för att klargöra de frågetecken som uppstått på grund av regleringsbrevet och för att vi konstruktivt ska kunna bidra till regeringens ambition om ett effektivt, långsiktigt och transparent bistånd. Vi kommer sannolikt ha både samstämmiga och skiljaktiga ståndpunkter om vad som leder fram till en sådan målsättning, men det viktiga är att vi möts och samtalar, för att på sätt öka den samlade kunskapen och ge fler perspektiv på regeringens reformagenda. Vi ser fram emot fördjupade samtal under kommande månader.

Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan

Anna Tibblin, generalsekreterare, We Effect

Maria Nyberg, generalsekreterare, Union to Union

Anna Stenvinkel, generalsekreterare, ForumCiv

Martin Nihlgård, generalsekreterare, Individuell Människohjälp

Mattias Brunander, tf generalsekreterare, Diakonia

Cecilia Tengroth, generalsekreterare, Svenska FN-förbundet

Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare, Kvinna till Kvinna

Louise Lindfors, generalsekreterare, Afrikagrupperna

Anders Pettersson, Executive Director, Civil Rights Defenders

Ingela Holmertz, generalsekreterare, RFSU

Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen

Niclas Lindgren, direktor, PMU

Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center

Andreas Stefansson, generalsekreterare, Svenska Afghanistankommittén

Mariann Eriksson, generalsekreterare, Plan International

Gustaf Lind, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF

Läs artikeln på Svenska Dagbladets webbplats: https://www.svd.se/a/0QLjvA/vi-maste-fa-besked-om-bistandspolitiken-skriver-17-organisationer

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

USA la veto mot vapenvila i Gaza

09 december, 2023 / Nyheter

Trots enormt lidande i Gaza stoppades ett förslag om humanitär vapenvila i säkerhetsrådet på fredagen. Att rådet därmed går emot FN-chefens initiativ i frågan är olyckligt, säger FN-förbundet.

Läs mer

FN och mänskliga rättigheter: Jubileum med nya utmaningar 

08 december, 2023 / Nyheter

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år den 10 december 2023. I en orolig värld måste vi alla stå upp för våra rättigheter, skriver Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson och företrädare för FN-rörelsen i hela landet.

Läs mer

MR-förklaringen 75 år – Mänskliga rättigheter hindrar krig och bygger fred 

07 december, 2023 / Världshorisont

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år i december 2023. Mot bakgrund av oron i världen är den högst aktuell. Ursprungstanken bakom dokumentet är att förhindra att kriser och konflikter uppstår.

Läs mer

Årets FN-supporter: Vi måste hjälpas åt för att förändra

05 december, 2023 / Nyheter

36 år som ordförande och desto fler som engagerad medmänniska och förespråkare för FN:s kärnfrågor. Gunilla Grunditz från Varberg är Årets FN-supporter och hon menar att vägen framåt kräver samarbete och engagemang.

Läs mer

Viktig domstol skipar rättvisa vid omfattande förbrytelser 

01 december, 2023 / Världshorisont

Internationella brottmålsdomstolen ICC får allt större betydelse när det gäller att pröva och döma individer vid grova kränkningar mot mänskliga rättigheter och humanitär rätt.

Läs mer

FN hjälper i Gaza

29 november, 2023 / Nyheter

Tusentals människor har dödats i Hamas terrorattack den 7 oktober och Israels vedergällningskrig. Vapenvilan ger FN möjlighet att bistå skadade och behövande med humanitär hjälp.

Läs mer

”Många gravida dör i konflikter”

24 november, 2023 / Världshorisont

Flickor och kvinnor är särskilt utsatta i samband med kriser och konflikter. UNFPA, FN:s befolkningsfond, förklarar varför.

Läs mer

Årets FN-vän: Från ord till handling för Ukraina

22 november, 2023 / Nyheter

Talet om ökat svenskt stöd till Ukraina måste bli verklighet och alla kan göra en insats, säger Peter Ingvarsson i aktionsgruppen Ryssland ut ur Ukraina. Möt Årets FN-vän och läs om hur du kan engagera dig för Ukraina!

Läs mer

MR-brott i Iran – Efter 35 år väntar Sima fortfarande på upprättelse 

21 november, 2023 / Världshorisont

Sima Mirzaei förlorade sju familjemedlemmar 1988 när den iranska regimen avrättade tusentals politiska fångar. Allt hon önskar idag är att de ansvariga ska ställas inför rätta.

Läs mer