Sverige och övriga säkerhetsrådsmedlemmar måste se till att Västsaharafrågan åter kommer i fokus, skriver Aleksander Gabelic i tidskriften Västsahara.
EU-domstolen förklarade nyligen i ett utslag att handelsavtalet mellan Marocko och EU inte omfattar det ockuperade Västsahara. Det innebär bland annat att fiske i västsahariskt territorialvatten inte omfattas av det europeisk-marockanska handelssamarbetet. Tidigare under hösten uttalade sig Internationella domstolen i liknande ordalag.
Domstolarnas utlåtanden understryker att Marockos ockupation av Västsahara är olaglig. Men där juridiken är tydlig tvekar politiken. FN har efter drygt fyra decennier inte kommit närmare en lösning på konflikten än ett löfte om folkomröstning om självständighet för Västsahara. Marocko har inflytelserika vänner i såväl EU som FN som bromsar ansträngningarna att befria Afrikas sista koloni.
Sverige har i EU ofta höjt sin röst till förmån för västsahariernas sak. Därför var besvikelsen stor när det för ett år sedan meddelades att regeringen inte kommer att erkänna Västsahara trots att riksdagen har ställt sig bakom ett sådant krav.
I sitt program för säkerhetsrådsplatsen 2017-2018 talar regeringen om grunderna för svensk utrikespolitik. Till dessa hör folkrätt och mänskliga rättigheter. Regeringen har särskilt talat om vikten av konfliktförebyggande och fredsbyggande, ämnen som också var temat för det första mötet i rådet med FN:s nye generalsekreterare António Guterres.
Regeringen skriver i säkerhetsrådsprogrammet också att konflikterna i Mellanöstern och Nordafrika inklusive Västsahara tar en allt större plats på rådets dagordning. Västsahara måste också kunna räkna med svenskt engagemang mot bakgrund av att regeringen har hänvisat till just FN-spåret.
Till FN:s ursprungliga huvuduppgifter hörde att stödja avkolonialiseringen i Asien och Afrika. Uppgiften är så gott som slutförd men två kolonier återstår: Palestina och Västsahara. Sverige har i det ena fallet gått före och erkänt Palestina som stat. Motsvarande agerande i Västsaharafrågan tycks ligga långt borta trots att de två konflikterna har många likheter.
Trots att inget land erkänner Marockos rätt till Västsahara har Marocko relativt ohindrat kunnat utnyttja Västsaharas naturresurser. De få resolutioner som har antagits i säkerhetsrådet – elva stycken under de senaste tio åren – har handlat om att förlänga FN-styrkan Minursos mandat och uppmana parterna till förhandlingar. En brist som har påpekats av många är avsaknaden av en MR-komponent i mandatet.
Både EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini and Marockos utrikesminister Salaheddine Mezouar har förklarat att man har noterat utslaget i EU-domstolen. Det visar att inblandade aktörer inte är okänsliga för påverkan utifrån. FN behöver ta förnyat ansvar för Västsaharakonflikten. Idealt borde det ske genom konsultationer eller en FN-konferens. En förutsättning är att Sverige tillsammans med övriga rådsmedlemmar inkluderar Västsaharafrågan på säkerhetsrådets dagordning under 2017 och 2018 – och därmed bidrar till att den åter hamnar i världens fokus.
Läs krönikan på tidskriften Västsaharas webbplats.
24 maj, 2023 / Nyheter
En delegation från Albaniens FN-förbund besökte i veckan Svenska FN-förbundets kansli i Stockholm för att signera ett samarbetsavtal mellan organisationerna. Svenska FN-förbundets internationella programansvariga, Mikaela Engwall, berättar om det nya partnerskapet.
Läs mer16 maj, 2023 / Nyheter
I Afghanistan har talibanstyret förbjudit kvinnor att arbeta i internationella hjälpinsatser. Beslutet innebär ytterligare inskränkningar av kvinnors rättigheter i landet. Läs om hur FN bedriver humanitär verksamhet i en av världens svåraste situationer.
Läs mer11 maj, 2023 / Världshorisont
Dagens unga är morgondagens beslutsfattare. I rapporten ”Our common agenda” lyfter FN:s generalsekreterare António Guterres fram vikten av att lyssna till, och arbeta med, unga. Men hur väl är FN rustat för att låta unga tar mer plats i rummet? Och blir de lyssnade till?
Läs mer02 maj, 2023 / Nyheter
Omkring 40 organisationer skriver ett öppet brev till statsminister Ulf Kristersson om framtiden för Institutet för mänskliga rättigheter. Läs brevet här!
Läs mer02 maj, 2023 / Nyheter
Den 30 april 2023 avslutades samverkansprojektet Glokala Sverige. Samtliga 21 regioner och 189 kommuner deltog i projektet vid nedläggningen. Kommunikations- och utbildningsprojektet Glokala Sverige har pågått sedan 2018 med finansiering
Läs mer30 april, 2023 / Världshorisont
20-årige Edik Kamalian är engagerad i det georgiska FN-förbundet UNAG. Han är en av många unga georgier som i mars i år tillsammans genom omfattande protester lyckades stoppa en lag som skulle ha fört landet i auktoritär riktning.
Läs mer28 april, 2023 / Blogg
Det är på många sätt en besynnerlig tid vi lever i. De snabba svängningarna i politiken och i världen är något vi alla märker av på olika sätt. Ett område som utmanas är mänskliga rättigheter.
Läs mer19 april, 2023 / Nyheter
Världens länder behöver agera på sex områden för att stärka det globala samarbetet. Det säger en rådgivande högnivågrupp under ledning av Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven och Liberias tidigare president Ellen Johnson Sirleaf.
Läs mer30 mars, 2023 / Världshorisont
Utmaningarna för flickor och kvinnor i Tanzania är många. Landets FN-förbund jobbar bland annat för att stärka kvinnors ekonomiska självständighet och egenmakt.
Läs mer