Sverige och övriga säkerhetsrådsmedlemmar måste se till att Västsaharafrågan åter kommer i fokus, skriver Aleksander Gabelic i tidskriften Västsahara.

EU-domstolen förklarade nyligen i ett utslag att handelsavtalet mellan Marocko och EU inte omfattar det ockuperade Västsahara. Det innebär bland annat att fiske i västsahariskt territorialvatten inte omfattas av det europeisk-marockanska handelssamarbetet. Tidigare under hösten uttalade sig Internationella domstolen i liknande ordalag.

Domstolarnas utlåtanden understryker att Marockos ockupation av Västsahara är olaglig. Men där juridiken är tydlig tvekar politiken. FN har efter drygt fyra decennier inte kommit närmare en lösning på konflikten än ett löfte om folkomröstning om självständighet för Västsahara. Marocko har inflytelserika vänner i såväl EU som FN som bromsar ansträngningarna att befria Afrikas sista koloni.

Sverige har i EU ofta höjt sin röst till förmån för västsahariernas sak. Därför var besvikelsen stor när det för ett år sedan meddelades att regeringen inte kommer att erkänna Västsahara trots att riksdagen har ställt sig bakom ett sådant krav.

I sitt program för säkerhetsrådsplatsen 2017-2018 talar regeringen om grunderna för svensk utrikespolitik. Till dessa hör folkrätt och mänskliga rättigheter. Regeringen har särskilt talat om vikten av konfliktförebyggande och fredsbyggande, ämnen som också var temat för det första mötet i rådet med FN:s nye generalsekreterare António Guterres.

Regeringen skriver i säkerhetsrådsprogrammet också att konflikterna i Mellanöstern och Nordafrika inklusive Västsahara tar en allt större plats på rådets dagordning. Västsahara måste också kunna räkna med svenskt engagemang mot bakgrund av att regeringen har hänvisat till just FN-spåret.

Till FN:s ursprungliga huvuduppgifter hörde att stödja avkolonialiseringen i Asien och Afrika. Uppgiften är så gott som slutförd men två kolonier återstår: Palestina och Västsahara. Sverige har i det ena fallet gått före och erkänt Palestina som stat. Motsvarande agerande i Västsaharafrågan tycks ligga långt borta trots att de två konflikterna har många likheter.

Trots att inget land erkänner Marockos rätt till Västsahara har Marocko relativt ohindrat kunnat utnyttja Västsaharas naturresurser. De få resolutioner som har antagits i säkerhetsrådet – elva stycken under de senaste tio åren – har handlat om att förlänga FN-styrkan Minursos mandat och uppmana parterna till förhandlingar. En brist som har påpekats av många är avsaknaden av en MR-komponent i mandatet.

Både EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini and Marockos utrikesminister Salaheddine Mezouar har förklarat att man har noterat utslaget i EU-domstolen. Det visar att inblandade aktörer inte är okänsliga för påverkan utifrån. FN behöver ta förnyat ansvar för Västsaharakonflikten. Idealt borde det ske genom konsultationer eller en FN-konferens. En förutsättning är att Sverige tillsammans med övriga rådsmedlemmar inkluderar Västsaharafrågan på säkerhetsrådets dagordning under 2017 och 2018 – och därmed bidrar till att den åter hamnar i världens fokus.

Läs krönikan på tidskriften Västsaharas webbplats.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Demokratin på tillbakagång i världen 

06 december, 2022 / Världshorisont

På global nivå är de senaste 32 årens demokratiska framsteg utraderade. Den bilden framgår av det svenska institutet V-Dems forskning. En likartad bild ger två andra institutioner som genomför globala demokratimätningar, Freedom House och tidningen The Economist. 

Läs mer

Unesco högrelevant när demokrati och rättigheter hotas 

05 december, 2022 / Världshorisont

Ett FN-organ som har särskild relevans för demokrati och yttrandefrihet är Unesco. Trots ett ovanligt kärvt samarbetsklimat i dessa frågor är det värdefullt att världens stater möts och samtalar, säger Anna-Karin Johansson, Svenska Unescorådets generalsekreterare.

Läs mer

Rekordstor nödappell från FN – fel tillfälle att minska FN-biståndet

01 december, 2022 / Nyheter

Torsdagens rekordstora humanitära appell från FN för världens mest utsatta understryker behovet av fortsatt starkt svenskt stöd till FN, säger Svenska FN-förbundet. 

Läs mer

Varningslampor blinkar för demokratin i Sverige 

30 november, 2022 / Världshorisont

De mätningar av demokratin som instituten V-Dem, Freedom House och tidningen The Economist genomför visar att Sverige är ett av de mest demokratiska länderna i världen. Det betyder inte att allt är frid och fröjd, konstaterar journalisten Mats Wingborg. 

Läs mer

Tro och tvivel – desinformation och demokratiutveckling i Europa

28 november, 2022 / Världshorisont

I skuggan av Rysslands krig mot Ukraina pågår ett annat ryskt angrepp mot Europa där desinformation används som vapen mot den europeiska demokratin. Världshorisont har intervjuat demokratiexperten Jaba Devdariani om sambanden mellan demokratiutveckling och desinformation. 

Läs mer

Internationella dagen mot våld mot kvinnor: Kvinnors rättigheter på tillbakagång

25 november, 2022 / Nyheter

Flickors och kvinnors rättigheter möter motstånd runt om i världen och utvecklingen i Iran och Afghanistan är alarmerande exempel. FN leder arbetet för global jämställdhet men varje medlemsstat måste tillse att flickors och kvinnors rättigheter respekteras.

Läs mer

Nato och kärnvapen: Risk för svagare svensk röst

25 november, 2022 / Nyheter

Ett svenskt Natomedlemskap skulle kunna bidra till att försvarsalliansen förbättrar sin hållning till nedrustningsfrågor. I praktiken har dock Sverige efter ansökan tonat ned sin nedrustningsvänliga linje, skriver Svenska FN-förbundet i ett remissyttrande.

Läs mer

Svenska FN-förbundet mötte Toily Kurbanov från UN-Volunteers  

22 november, 2022 / Nyheter

En tid som kräver gemensamma krafter och insatser kräver också volontärarbete. Svenska FN-förbundet mötte UN-Volunteers där Toily Kurbanov, chef för FN:s volontärprogram, svarade på några frågor kring vikten av volontärarbete i såväl dagens som framtidens samhälle.

Läs mer

Svag överenskommelse vid FN:s klimattoppmöte

21 november, 2022 / Nyheter

En positiv nyhet i form av en fond för skador och förluster men i övrigt mestadels besvikelser och otillräckliga åtaganden – så kan klimattoppmötet COP27 i Egypten sammanfattas.

Läs mer