Efter terrorattacken i Nya Zeeland och debatten om IS-återvändare bör regeringen snarast tillsätta den utlovade utredningen om våldsbejakande organisationer, skriver Annelie Börjesson på webbplatsen Mänsklig säkerhet på FN-dagen mot rasism.

Ingen vet var terrorn slår till nästa gång. Det högerextremistiska terrorattentatet i Nya Zeeland och diskussionen om återvändande IS-terrorister påminner om att alla länder är sårbara. I sin årsbok varnar Säkerhetspolisen för att den våldsbejakande islamistiska miljön och vit makt-miljön utgör hot också i Sverige. Dessa hot måste tas på allvar.

På FN:s internationella dag för avskaffandet av alla former av rasdiskriminering finns det skäl att ifrågasätta hur våldsbejakande, antidemokratiska och rasistiska organisationer behandlas i Sverige. Extremister skapar oro och splittring genom att attackera det öppna och demokratiska samhället på gator och torg och agera i sociala medier i syfte att sprida sitt budskap och vinna anhängare.

Förenings- och yttrandefriheten är hörnpelare i ett öppet, tolerant och demokratiskt samhälle. Dessa friheter får inte missbrukas av krafter som använder våld och hot. Sverige har gång på gång fått kritik från FN:s kommitté mot rasism för avsaknaden av ett förbud mot organisationer som hetsar mot folkgrupper på grund av ras, etnicitet eller religiös tillhörighet. Svenska regeringar har svarat att hatbrottslagstiftningen är tillräcklig som den är eftersom enskilda individer kan lagföras.

Mycket pekar dock på att lagen inte tillämpas i tillräcklig utsträckning. Våldsamma organisationer angriper enskilda och sprider hotfull propaganda. Internet har blivit en plattform för hot och hat. Demonstrations- och mötestillstånd ges till organisationer utan en helhetsbedömning av följderna för utsatta grupper och minoriteter. Det blev tydligt i Almedalen och i Göteborg 2018 då bland andra RFSL och Judiska församlingen drabbades. Poliser som var med under 1990-talets extremistvåg i Sverige har ifrågasatt att ingripande inte sker i samma utsträckning som då och bland annat konstaterat att våldsbejakande grupper inte nödvändigtvis måste marschera i städers centrala delar.

Regeringsformens andra kapitel, paragraf 24, medger ett förbud mot sammanslutningar som ”innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande”. Svenska myndigheter, särskilt polisen, måste i större utsträckning bekämpa antidemokratiskt och rasistiskt våld och hot utifrån lagrum som faktiskt finns.

I terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017 dödades fem människor. Nu skärps äntligen terrorlagstiftningen. Också en skärpning av lagstiftningen mot våldsbejakande, antidemokratisk och rasistisk organisering och aktiviteter krävs. Det handlar även om att tillämpa gällande lag – och se till att det faktiskt ska vara besvärligt att vara extremist i Sverige.

Kampen mot den internationella terrorismen handlar om att skydda människor i vardagen men också om att försvara vår demokrati. Vi som engagerar oss i det fredliga Folkrörelsesverige accepterar inte att extremister kidnappar våra offentliga rum. Därför överlämnar vi i dag på FN-dagen mot rasism ett brev till justitieminister Morgan Johansson med uppmaningen att påskynda tillsättandet av den utredning om åtgärder mot våldsbejakande organisationer som regeringen har utlovat. Vi uppmuntrar också till fortsatt dialog mellan Regeringskansliet och civilsamhällets organisationer.

Kampen mot extremismen är en fråga för hela det svenska samhället.

Läs artikeln på Mänsklig säkerhet.