De många offren för bomberna i Hiroshima och Nagasaki påminner om behovet av ett globalt förbud mot kärnvapen som också Sverige står bakom, skriver Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson.

Den 6 och 9 augusti 1945 fälldes historiens första och hittills enda atombomber i krig över de japanska städerna Hiroshima och Nagasagi. Bomberna dödade ett par hundra tusen människor och tusentals vårdas fortfarande, drygt 70 år senare, på sjukhus. Kärnvapnen blev tidigt en fråga för fredsorganisationen FN.

Hotet om att kärnvapen skulle kunna användas igen aktualiseras av den utdragna dispyten mellan USA:s president Donald Trump och Nordkoreas ledare Kim Jong-un. Dagens kärnvapen är tusentals gånger kraftfullare än 1940-talets. Två miljoner invånare i Sydkoreas huvudstad Seoul skulle dödas om staden träffades av en bomb av den storlek som Nordkorea har provsprängt under senare år.

På 1960-talet fick världen det så kallade ickespridningsavtalet. Tanken var att inga fler länder skulle få skaffa kärnvapen och att de som redan hade vapnen skulle avskaffa sina bestånd. Så har det inte blivit.

Den i särklass största andelen av världens kärnvapen finns i USA och Ryssland. Trots nedrustningslöftet i ickespridningsavtalet har kärnvapenstaterna tillsammans behållit tusentals kärnvapen i sina arsenaler. I stället för att förhandlas bort har vapnen getts en ökande roll i ländernas militära planering. Dessutom har nya kärnvapenstater tillkommit.

Kärnvapenländernas ovilja att nedrusta har drivit fram en motreaktion i form av ett internationellt avtal mot kärnvapen, framröstat av 122 stater i FN förra sommaren. Avtalet stärker arbetet mot kärnvapen och minskar drivkraften att sprida dem. Pressen på kärnvapenländerna att nedrusta ökar med ett globalt förbud.

Också Sveriges säkerhetspolitiska situation gagnas av en tydlig FN-linje mot kärnvapen. En sådan förespråkas också av FN-chefen Guterres som under våren åter har framhållit sitt krav på en kärnvapenfri värld. Sverige är och måste förbli ett land som står upp för nedrustning och mänsklig säkerhet. Våra militära samarbeten vilar heller inte på kärnvapenöverenskommelser och Sverige har tydligt deklarerat att kärnvapen inte är tillåtna på svenskt territorium.

En FN-konvention mot kärnvapen är normgivande och kan i förlängningen förhindra katastrofalt mänskligt lidande. Svenska FN-förbundet höll kongress under sommaren och upprepade kravet på svensk ratificering av FN-avtalet. Årsdagarna av bomberna över Hiroshima och Nagasaki påminner om att Sveriges regering och Sveriges riksdag måste ta denna mänsklighetens ödesfråga på största allvar.

FN-avtalet mot kärnvapen (pdf)

FN-chefen António Guterres ringer i den japanska fredsklockan som skänktes av det japanska folket till FN 1954. Foto: UN Photo/Eskinder Debebe.