6 augusti, 2018 / Debattartiklar

Minnesdagar som manar till kärnvapenförbud

De många offren för bomberna i Hiroshima och Nagasaki påminner om behovet av ett globalt förbud mot kärnvapen som också Sverige står bakom, skriver Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson.

Den 6 och 9 augusti 1945 fälldes historiens första och hittills enda atombomber i krig över de japanska städerna Hiroshima och Nagasagi. Bomberna dödade ett par hundra tusen människor och tusentals vårdas fortfarande, drygt 70 år senare, på sjukhus. Kärnvapnen blev tidigt en fråga för fredsorganisationen FN.

Hotet om att kärnvapen skulle kunna användas igen aktualiseras av den utdragna dispyten mellan USA:s president Donald Trump och Nordkoreas ledare Kim Jong-un. Dagens kärnvapen är tusentals gånger kraftfullare än 1940-talets. Två miljoner invånare i Sydkoreas huvudstad Seoul skulle dödas om staden träffades av en bomb av den storlek som Nordkorea har provsprängt under senare år.

På 1960-talet fick världen det så kallade ickespridningsavtalet. Tanken var att inga fler länder skulle få skaffa kärnvapen och att de som redan hade vapnen skulle avskaffa sina bestånd. Så har det inte blivit.

Den i särklass största andelen av världens kärnvapen finns i USA och Ryssland. Trots nedrustningslöftet i ickespridningsavtalet har kärnvapenstaterna tillsammans behållit tusentals kärnvapen i sina arsenaler. I stället för att förhandlas bort har vapnen getts en ökande roll i ländernas militära planering. Dessutom har nya kärnvapenstater tillkommit.

Kärnvapenländernas ovilja att nedrusta har drivit fram en motreaktion i form av ett internationellt avtal mot kärnvapen, framröstat av 122 stater i FN förra sommaren. Avtalet stärker arbetet mot kärnvapen och minskar drivkraften att sprida dem. Pressen på kärnvapenländerna att nedrusta ökar med ett globalt förbud.

Också Sveriges säkerhetspolitiska situation gagnas av en tydlig FN-linje mot kärnvapen. En sådan förespråkas också av FN-chefen Guterres som under våren åter har framhållit sitt krav på en kärnvapenfri värld. Sverige är och måste förbli ett land som står upp för nedrustning och mänsklig säkerhet. Våra militära samarbeten vilar heller inte på kärnvapenöverenskommelser och Sverige har tydligt deklarerat att kärnvapen inte är tillåtna på svenskt territorium.

En FN-konvention mot kärnvapen är normgivande och kan i förlängningen förhindra katastrofalt mänskligt lidande. Svenska FN-förbundet höll kongress under sommaren och upprepade kravet på svensk ratificering av FN-avtalet. Årsdagarna av bomberna över Hiroshima och Nagasaki påminner om att Sveriges regering och Sveriges riksdag måste ta denna mänsklighetens ödesfråga på största allvar.

FN-avtalet mot kärnvapen (pdf)

FN-chefen António Guterres ringer i den japanska fredsklockan som skänktes av det japanska folket till FN 1954. Foto: UN Photo/Eskinder Debebe.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Rikskonferensen: Säkerhetspolitisk snöboll med få FN-flingor

17 januari, 2019 / Blogg

Annelie Börjesson sammanfattar Folk och Försvars rikskonferens.

Läs mer

Sverige måste skriva under FN-avtalet mot kärnvapen

16 januari, 2019 / Debattartiklar

Ett tjugotal organisationer, bland dem Svenska FN-förbundet, kräver i Svenska Dagbladet att Sverige ansluter sig till FN-avtalet mot kärnvapen.

Läs mer

Folk och Försvar: Svenska FN-soldater bra för global och nationell säkerhet

14 januari, 2019 / Debattartiklar

Sverige bör genom större deltagande i de fredsfrämjande insatserna ge även ett säkerhetspolitiskt bidrag till FN-arbetet, skriver Annelie Börjesson i Aftonbladet.

Läs mer

Nytt år – gå en kurs om FN!

11 januari, 2019 / Nyheter

Ett nytt år är ett bra tillfälle att lära sig något nytt. Vi inleder 2019 med kurser om FN i Stockholm, Göteborg och Malmö. Anmäl dig här!

Läs mer

”Allt viktigare för företag att jobba med hållbar utveckling”

11 januari, 2019 / Världshorisont

I en värld där marknadskrafter styr mycket av utvecklingen och biståndsmedlen är begränsade blir näringslivets roll för mänsklig utveckling central.

Läs mer

Motgångar och förhoppningar inför FN-året 2019

09 januari, 2019 / Blogg

Så har vi kommit in på 2019 och kan se tillbaka på ett händelserikt 2018. USA, som av många länge setts som en stabil stormakt, har ändrat kursen rejält. Under

Läs mer

Barnarbete och fattigdom stora utmaningar på Haiti

08 januari, 2019 / Världshorisont

I Haiti, som har 10,8 miljoner invånare, uppskattas 21 procent av barnen i åldrarna 5-14 år vara involverade i någon form av arbete. Eunice Seignon på ILO försöker få stopp på det utbredda barnslaveriet i landet.

Läs mer

En lärorik höst i Georgien har nått sitt slut

22 december, 2018 / Blogg

När jag kom fram till Tbilisi var det sommar, nu är det bara en tidsfråga innan den första snön faller. På samma sätt som staden inte är densamma som när

Läs mer

Efter säkerhetsrådet: Nu krävs ny FN-diskussion

21 december, 2018 / Debattartiklar

Efter två framgångsrika år i FN:s säkerhetsråd krävs fortsatt aktiv svensk FN-politik och en diskussion om framtidens utmaningar, skriver Annelie Börjesson i FN-förbundets helgkrönika.

Läs mer