Globala fonden har tecknat ett samarbetsavtal med bryggerijätten Heineken trots att alkoholkonsumtion försvårar arbetet de globala målen, skriver FN-förbundet och andra organisationer på Biståndsdebatten.

Smittsamma sjukdomar som hiv/aids och tuberkulos ligger bakom en stor del av sjukdomsbördan i låg- och medelinkomstländer. Sjukdomarna drabbar förstås de människor som insjuknar direkt, men i förlängningen drabbas också familjer, samhällen och hela nationer hårt. I Agenda 2030 har världens länder tagit på sig att utrota aids, tuberkulos och malaria senast 2030. Det är ett ambitiöst mål som kommer att kräva stora insatser av bland andra Globala fonden. Globala fonden gör ett enormt viktigt arbete när det gäller att förebygga smittsamma sjukdomar och för att stödja uppbyggnaden av hälsosystem för de som blivit smittade.

Att göra detta arbete i samverkan med alkoholindustrin är anmärkningsvärt. Evidensen är tydlig: Alkoholkonsumtion är tydligt kopplat till såväl hiv/aids som till tuberkulos, både när det gäller spridning och när det gäller behandlingsresultat.

Alkoholkonsumtion är en tydlig riskfaktor för såväl hiv/aids som för tuberkulos. En större metastudie pekar på att alkohol bidrar till ökad risk för oskyddat sex och spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar som hiv. Andra studier, bland annat en publicerad i tidskriften Alcoholism visar att behandlingsresultat kan försämras rejält om patienten dricker sig berusad regelbundet. I samband med berusningsdrickande missade närmare 15 procent av de studerade patienterna minst en dos av sin medicin. När det gäller tuberkulos publicerades så sent som i slutet av förra året en forskningsöversikt i The Lancet som visar att omkring 10 procent av alla dödsfall i tuberkulos är alkoholrelaterade.

Partnerskap i sig är bra. En närmare samverkan med näringslivet kan i många fall vara nödvändigt för bättre folkhälsa och snabbare utveckling i världen. Men att samarbeta med en industri som har tydliga kommersiella särintressen som så tydligt påverkar både hälsa och utveckling i världen är helt fel väg att gå.

Heineken är världens näst största öltillverkare. En allt större del av företagets vinster kommer från låg- och medelinkomstländer, områden där man under det senaste decenniet satsar stora resurser på marknadsföring och politisk påverkan. Studier visar också att uppemot hälften av alkoholindustrins intäkter kommer från människor som har ett skadligt drickande.

De åtgärder som WHO förespråkar som de mest kostnadseffektiva för att förebygga problem från alkohol är höga priser, begränsad tillgänglighet och förbud mot eller tuffa regleringar för alkoholreklam. Detta är åtgärder som Heineken och övriga alkoholindustrin konsekvent motsätter sig. Med hjälp av lobbyister försöker man påverka regeringar att välja andra, betydligt mindre effektiva, interventioner.
Den här typen av samarbete med Globala fonden är oerhört värdefullt för Heineken. Det hjälper dem att framstå som ansvarstagande och ger dem legitimitet och trovärdighet som partners till regeringar och andra aktörer man vill ha inflytande över. Industrins olika insatser för att ”göra gott” måste ses som en del av ett påverkans- och pr-arbete. Sådant ska inte en viktig aktör som Globala fonden medverka till.
Sverige har lovat att bidra med 2,5 miljarder kronor till Globala fonden under tre år och är därmed en av de största givarna. Detta medför både inflytande och ansvar – Isabella Lövin och den svenska regeringen måste agera kraftfullt för att samarbetet mellan fonden och Heineken avslutas. Det är en fråga om trovärdighet, om människors liv och välmående och om att göra verklighet av Agenda 2030.

Mona Örjes, ordförande IOGT-NTO-rörelsen
Aleksander Gabelic, ordförande Svenska FN-förbundet
Anders Malmstigen, generalsekreterare Svenska missionsrådet