13 juli, 2019 / Debattartiklar

Flickors kön ska inte skäras sönder

Sverige var först i Europa med lagstiftning mot könsstympning av flickor och kvinnor. Ändå utsätts flickor för detta övergrepp, som kan förstöra resten av deras liv. Kunskapen måste öka och myndigheter få bättre resurser att samarbeta, skriver Annelie Börjesson och Anna Bergendahl i Expressen.

Skolavslutning, midsommar och en lång ledighet – för hundratusentals barn i Sverige innebär sommaren sol, glass, bad, lek och nya spännande upplevelser. Men det gäller inte för alla.

Varje år könsstympas omkring 4 miljoner flickor vilket innebär att de får hela eller delar av sina yttre könsorgan bortskurna. Just sommaren är högsäsong för detta smärtsamma ingrepp som ofta utförs utan bedövning och med smutsiga redskap som glasbitar, rakblad eller rostiga knivar. Flickorna som utsätts är allt från några dagar gamla till mellanstadieelever. Många blir svårt traumatiserade och får fysiska och psykiska men för livet. Ett antal dör till följd av övergreppet.

Könsstympning är ett globalt problem som finns även i Sverige. Omkring 38 000 flickor och kvinnor i Sverige lever enligt Socialstyrelsen med konsekvenser av övergreppet. Flera landsting och regioner har byggt upp kompetens till stöd för flickor och kvinnor som har utsatts. Kirurgiska ingrepp som öppnar kvinnors könsorgan kan förhindra eller minska besvär i samband med urinering, menstruation och samlag.

Men könsstympning drabbar även nya generationer flickor. Den grymma och onödiga sedvänjan har inte stöd i någon religion utan vilar på traditionella värderingar och okunskap. FN har visat att utbildning och diskussioner kan bryta skadliga traditioner som barnäktenskap och könsstympning. Svenska FN-förbundets projekt Flicka har under tio år räddat uppskattningsvis 10 000 flickor från att giftas bort och könsstympas bara i ett enda distrikt i norra Etiopien.

Den här förändringen borde vara möjlig även i Sverige. Faktum är att Sverige var först i Europa med lagstiftning mot könsstympning av flickor och kvinnor. Brottet kan ge upp till tio års fängelse.

Ändå blir barn som är hemmahörande i Sverige fortfarande bortgifta och könsstympade. Endast tre fall av könsstympning har gått till åtal och fällande dom. Ett problem är att det även här krävs omfattande arbete för att förändra attityder och synsätt. Det tog till exempel tio år för svenska politiker att inse att tiotusentals barn och unga i Sverige lever under hedersförtryck.

Könsstympning är en del av det hedersförtryck som syftar till att kontrollera flickors och kvinnors kroppar och sexualitet. Kunskapen om detta förtryck måste höjas även bland poliser, åklagare och domare. Sociala myndigheter måste få resurser att samarbeta med bland andra skola och polis. Organisationer som arbetar med barn och unga måste involveras. Det gäller även religiösa organisationer som skulle kunna göra stor nytta genom att tydligt ta ställning mot skadliga traditioner som drabbar barn.

Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) har signalerat förstärkning av det attitydförändrande arbetet mot könsstympning (Expressen den 8 juli). Det är nödvändigt och välkommet. Vägen till att få övergreppen att upphöra är lång och arbetet kräver noggrann bevakning. Under sommaren uppmärksammar vi frågan för att öka kunskapen om de skadliga följderna av könsstympning och bildar opinion för att rädda flickor i Sverige undan övergrepp som kan förstöra resten av deras liv.

Sommaren är en tid då blommor ska blomma – inte stympas.

Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet
Anna Bergendahl, artist, läkarstudent och goodwillambassadör för Svenska FN-förbundet

Läs artikeln på Expressens webbplats.

Stöd Projekt Flicka

Stöd vårt arbete mot kvinnlig könsstympning.

Ge en gåva >

Senaste nytt

Seminarium i Sälen om folkliga frågor om försvaret

13 januari, 2020 / Nyheter

Svenska FN-förbundet arrangerar tillsammans med tre andra frivilligorganisationer ett seminarium under Folk och Försvars rikskonferens som pågår just nu i Sälen. Seminariet äger rum på tisdag den 14 januari kl 10.00-11.00.

Läs mer

Vi har inget annat val än att fortsätta kämpa

23 december, 2019 / Blogg

Georgiens väg mot demokrati har inte varit spikrak. Många georgier upplever en hopplöshet, men också en stark drivkraft att förändra. Vår praktikant Åsa reflekterar över intryck hon fått under hösten.

Läs mer

Global oro gör FN-arbetet ännu viktigare

20 december, 2019 / Blogg

Motsättningar finns men länderna återkommer gång på gång till FN-arbetet. Det är särskilt viktigt i en tid av global oro, skriver Annelie Börjesson samtidigt som hon sammanfattar FN-året 2019 och blickar framåt.​

Läs mer

Nu blir barnkonventionen svensk lag

20 december, 2019 / Världshorisont

Efter flera års diskussioner blir FN:s barnkonvention svensk lag den 1 januari 2020. Tidningen Världshorisont har pratat med två personer som varit på olika sidor i debatten.

Läs mer

Bakom varje mål finns en människa

19 december, 2019 / Blogg

Linns praktik i Tanzania börjar gå mot sitt slut. Hon reflekterar över människor hon mött och över hur de har fått henne att förstå de globala målen i praktiken.

Läs mer

Det kongolesiska folket måste få fortsatt skydd

18 december, 2019 / Debattartiklar

Tidpunkten då Demokratiska republiken Kongo själv kan garantera sin säkerhet ligger årtionden framför oss. Därför måste omvärlden pröva nya lösningar så att FN-styrkan Monusco ska kunna skydda landets civilbefolkning, skriver FN-förbunden i DR Kongo och Sverige på debattsajten Mänsklig Säkerhet.

Läs mer

Demokratin under attack av falska nyheter

18 december, 2019 / Blogg

I Georgien är tillgången till objektiv journalistik låg. Vår praktikant Åsa funderar över de fria mediernas förutsättningar för demokrati.

Läs mer

Ljusglimtar på Tanzanias regntunga himmel

13 december, 2019 / Blogg

Dar es Salaam är översvämmat och regnigt men vår praktikant Fredrika hittar ljusglimtar i det lokala engagemanget.

Läs mer

Lokalt engagemang och betydelse av en cykel

12 december, 2019 / Blogg

Vår praktikant Linn har varit med Tanzanias FN-förbund på ett event för civilsamhället. Där inspirerades hon av tanzaniernas engagemang.

Läs mer