Även i länder med Nato-kärnvapen utplacerade finns brett stöd för FN:s kärnvapenförbud, skriver Svenska FN-förbundet, SLMK och IKFF i Sydsvenskan inför regeringens konferens om icke-spridningsavtalet.

I dag, den 11 juni, står Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) värd för ett högnivåmöte om kärnvapennedrustning i Stockholm. Målet är att mobilisera stöd inför nästa års översyn av FN:s avtal mot spridning av kärnvapen (NPT). Det är dags att regeringarna lyssnar på folket och ökar sina insatser för att nå global nedrustning.

De länder som är inbjudna till mötet är Tyskland, Nederländerna, Japan, Spanien, Sydkorea, Norge, Kanada, Kazakstan, Finland, Schweiz, Argentina, Etiopien, Jordanien, Nya Zeeland och Indonesien. Några av dem är internationellt ledande vad gäller arbete för kärnvapennedrustning och flera är Natoländer med amerikanska kärnvapen utplacerade på sitt territorium.

De flesta av de inbjudna länderna har något gemensamt: de hävdar alla att de försvarar internationell humanitär rätt, de har tidigare i FN uttalat sig om de katastrofala humanitära konsekvenserna av kärnvapen och de har ett starkt, engagerat och växande civilsamhälle som arbetar för att länderna ska gå med i FN:s konvention om kärnvapenförbud.

Vi i civilsamhället välkomnar alla initiativ som kan leda till nedrustning och stoppa spridningen av kärnvapen. Civilsamhället har varit drivande för att, bland annat genom FN:s kärnvapenförbud, omformulera debatten om kärnvapen till ett ökat fokus på de humanitära och klimatrelaterade konsekvenserna.

Historien visar att verkliga framsteg för nedrustning ofta hängt samman med ett stort engagemang hos allmänheten och ett starkt tryck från civilsamhället. Nu måste också regeringarna visa att de menar allvar.

Kritiker hävdar ofta att få länder i väst stödjer FN:s kärnvapenförbud. Detta är långt ifrån sant. Det finns ett starkt stöd hos befolkningarna och från ett växande civilsamhälle. Nyligen släpptes en undersökning som genomförts i de EU-länder vilka genom Nato har kärnvapen utplacerade på sin mark – Belgien, Tyskland, Italien och Nederländerna. Undersökningen visar att mellan 62 och 70 procent av befolkningen i dessa länder vill att deras regeringar ska skriva under kärnvapenförbudet. Av Sveriges befolkning vill 85 procent att Sverige ska skriva under, enligt en undersökning av Sifo och Olof Palmes Internationella Center i december 2018.

Därtill har många städer anslutit sig till International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, Ican, kampanj Cities Appeal, och ställt sig bakom kärnvapenförbudet. Städerna uppmanar därmed sina regeringar och parlament att ansluta sig. Listan inkluderar 24 städer i Tyskland, inklusive Berlin och München, tio städer i Spanien och 14 i Norge, inklusive Oslo. På listan som hela tiden växer finns även Paris, Bern, Genève, Manchester, Washington DC, Los Angeles och den amerikanska delstaten Kalifornien.

Stödet för FN:s kärnvapenförbud ökar även bland politiker. I samband med EU-valet lanserade Ican en kampanj som uppmanade kandidaterna att stödja kärnvapenförbudet. Under de första 24 timmarna fick avtalet stöd från över hundra kandidater från olika länder, inklusive Tyskland och Nederländerna som båda har kärnvapen på sin mark och som kommer att delta i mötet den 11 juni.

Normen mot kärnvapen stärks när fler länder ansluter sig till FN:s konvention om kärnvapenförbud. Konventionen är en central plattform för att möjliggöra verkliga framsteg vid NPT-mötet nästa år. Den kommer att stärka arbetet för nedrustning.

Vi uppmanar våra regeringar att visa mod och ledarskap. Politik handlar om att förändra, inte om att upprätthålla status quo.
Kärnvapen är skapade för att användas för massmord på civila och för att utplåna städer. Folkets röster kan inte ignoreras, och folkets vilja är tydlig: kärnvapnen måste förbjudas och avskaffas.

Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet
Jan Larsson, ordförande för Svenska läkare mot kärnvapen
Annelie Börjesson, ordförande för Svenska FN-förbundet

Artikeln är skriven tillsammans med organisationer i Norge, Tyskland, Nederländerna, Schweiz, Finland och Kanada.

Läs artikeln på Sydsvenskans webbplats.