Sveriges tur att granskas i Genève.
28 januari, 2020 / Blogg

Ris och ros till Sverige i FN:s granskning

I skrivande stund är jag på väg hem från Genève efter att ha deltagit vid FN:s människorättsgranskning av Sverige. Den så kallade universella periodiska granskningen (UPR) är en återkommande granskning som sker ungefär vart femte år. Där granskas alla FN:s medlemsstater för att se hur de lever upp till sina människorättsåtaganden.

Det är med blandade känslor som jag lämnar Genève. Jag känner glädje över att flera av Svenska FN-förbundets rekommendationer till Sverige fick genomslag i granskningen. Men mycket återstår att göra när det kommer till ökad tolerans och respekt för allas lika värde och det gör mig en aning uppgiven.

Granskningen ägde rum den 27 januari, passande nog samma dag som minnesdagen för Förintelsen. ”Antisemitism och rasism utgör hot för alla, och för ett öppet och demokratiskt samhälle”, fastställde Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister och regeringens delegationsledare, vid sitt öppningstal i Genève. Och det var i denna anda som granskningen av Sverige kom att ske. En övervägande majoritet av kritiken mot Sverige, och de rekommendationer som gavs, handlade just om krav och åtgärder för att motverka och bekämpa hatbrott och rasism.

Även intresset för systematiska människorättsfrågor i Sveriges var tydligt. Så många som 43 stater, av totalt 121 närvarande stater, rekommenderade Sverige att inrätta en nationell oberoende institution för mänskliga rättigheter (MR-institution) i linje med FN:s Parisprinciper. Flera stater betonade även behovet av att den nya myndigheten ges tillräckliga finansiella resurser och ett brett mandat för att kunna genomföra sitt arbete. Det är en rekommendation som FN-förbundet tillsammans med andra civilsamhällsorganisationer har drivit under de senaste åren. Sveriges statsminister har förklarat att en ny myndighet ska vara på plats till 2021. Vi vill hoppas att detta var den sista FN-granskningen där vi behövde lyfta kravet på en ny MR-institution.

Andra frågor som tog markant stort utrymme handlade om ökat skydd för samers urfolksrättigheter, särskilt deras rätt till utbildning, land och naturresurser och bevarandet av språk. Ratificering av FN-konventionen ILO 169 har varit en minst sagt utdragen process under flera decennier. En svensk ratificering av konventionen skulle stärka samernas rätt till självbestämmande. Flera länder, däribland våra grannländer Danmark och Norge, rekommenderade Sverige att ställa sig bakom konventionen. Med förra veckans HD-seger i Girjasmålet hoppas vi att den politiska viljan i Sverige vänder också i fråga om ILO 169.

När jag lämnade FN-palatset i Genève passerade jag en fotoutställning om Förintelsen med porträtt på överlevare och deras historia. Utställningen visar att det är individer och människoliv som existerar bakom det hemska brott mot mänskligheten som begicks för över 70 år sedan. Och det skedde i ett modernt samhälle, i Europa. Vi får aldrig ta universella värden om demokrati, medmänsklighet och allas lika värde för givet. FN:s människorättsgranskningar kastar ljus på sådana viktiga frågor.

Ellie Al-Kahwati
Rådgivare inom mänskliga rättigheter

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Sverige rapporterade till FN om Agenda 2030 för andra gången

16 juli, 2021 / Nyheter

På torsdagskvällen svensk tid presenterade Sverige för FN hur det går med genomförandet av de globala målen, Agenda 2030. "Sverige har en lång väg kvar", sa statsminister Stefan Löfven.

Läs mer

FN-organ varnar för ökad hunger och undernäring

13 juli, 2021 / Nyheter

Hungern i världen har ökat dramatiskt under förra året som en följd av Covid-19. Enligt en ny FN-rapport har 811 miljoner människor lidit av undernäring under 2020.

Läs mer

1,4 miljoner oönskade graviditeter i pandemins spår

11 juli, 2021 / Nyheter

Covid-19 tros ha påverkat 12 miljoner kvinnors tillgång till preventivmedel. I låginkomstländer har reserestriktioner, överbelastad sjukvård och läkemedelsbrist lett till oönskade graviditeter och ökad barna- och mödradödlighet.

Läs mer

Fler hållbara lösningar nödvändiga för att nå Agenda 2030 i tid

09 juli, 2021 / Blogg

Fler transformativa framtidslösningar krävs de kommande nio åren, skriver Malin Åberg Aas, senior rådgivare för hållbar utveckling och deltagare i den svenska e-delegationen under HLPF 2021.

Läs mer

Cecilia Tengroth ny generalsekreterare på Svenska FN-förbundet

07 juli, 2021 / Pressmeddelanden

Svenska FN-förbundet är rörelsen för ett bättre och starkare FN. Den 1 oktober tillträder Cecilia Tengroth som förbundets nya generalsekreterare.

Läs mer

Klimatfrågan viktigast för ungdomar

06 juli, 2021 / Pressmeddelanden

Inför FN:s högnivåmöte om hållbar utveckling den 6-15 juli lanserar Svenska FN-förbundet tillsammans med LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer och Utrikesdepartementet en rapport där 872 unga har svarat på vilken fråga de tycker är viktigast i Agenda 2030.

Läs mer

Brinnande engagemang hos många unga

06 juli, 2021 / Världshorisont

I den svenska FN-rörelsen finns två grupper med särskilt stark närvaro: pensionärer och ungdomar. Ungdomar utgör nästan en femtedel av FN-förbundets medlemmar. Vad innebär detta starka engagemang hos yngre?

Läs mer

Nu tar vi sikte på tre år till av viktiga FN-frågor!

05 juli, 2021 / Blogg

Annelie Börjesson, Svenska FN-förbundets omvalde ordförande, summerar FN-förbundets första digitala kongress och tar sikte på framtidens FN-frågor.

Läs mer

”Utbildning ligger till grund för allt”

02 juli, 2021 / Nyheter

För Årets FN-vän 2017, Yasmine Sherif, handlar utbildning om mänskliga rättigheter. Genom den unika fonden Education cannot wait arbetar hon för att alla världens barn ska ha rätt till bra utbildning.

Läs mer