fbpx
Varningsskylt vid Georgiens gräns. Foto: Jelger Groeneveld/CReative commons
2 april, 2020 / Blogg

Dolda vapen och frusna konflikter

Under min tid i Georgien har jag ännu inte märkt av de frusna konflikter som utspelar sig mellan den georgiska staten och utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien särskilt mycket. Annat än att jag sett ett fåtal flaggor med budskapet “20% av mitt land är under ockupation av Ryssland” vajandes från balkonger. Den 4 april, internationella dagen mot minor, påminde mig dock om en bitter följd av de vapen som används i konflikterna. Minor i Georgien.

FN:s minförbudsfördrag har funnits i över 20 år. 164 länder har anslutit sig till konventionen och förbundit sig att upphöra med all användning, lagring, produktion och omplacering av antipersonella minor. De har även gått med på att förstöra alla sina min-lager, att röja eventuella minerade områden och att stötta minoffer.

Georgien har flera gånger uttryckt sitt stöd för ett generellt förbud mot minor, däremot är landet fortfarande (tillsammans med sina grannländer Armenien, Azerbajdzjan och Ryssland) ett av de länder som inte skrivit under konventionen.

Även om minkonventionen är ett effektivt instrument för att begränsa och bekämpa användningen av minor i världen är det upp till länderna själva om de vill underteckna och följa konventionen eller ej. Minor fortsätter att utgöra ett allvarligt, långvarigt hot mot mänsklig säkerhet i konflikt- och postkonfliktsområden. Här har det civila samhället en viktig uppgift att pressa stater att ta sitt ansvar och bevaka så att de följer upp deras åtaganden.

Georgien ärvde sina minlager från Sovjetunionen, dock utan att offentligt rapportera kvantiteten. Trots att de förnekar det är det troligt att georgisk militär använt minor så sent som mellan 2001 och 2004, samt under 2006, kring gränsen till utbrytarregionen Abchazien. Efter femdagars-kriget mellan Georgien och Ryssland i augusti 2008, blev klusterbomber, minor och andra explosiva ämnen kvar i marken i många georgiska områden. Shida Kartli, ett av landets mest bördiga områden, drabbades hårt och lokalbefolkning hamnade i svår fattigdom när de inte längre kunde bruka sin mark, rapporterar organisationen The Halo Trust som aktivt arbetar med att rensa Georgien ifrån minor.

Enligt webbsidan Landmine and Cluster Munition Monitor är fortfarande 2,3 kvadratkilometer landyta minerad i Georgien. Fram till 2017 har 226 personer dödats och 1 081 personer skadats av minor i Georgien enligt en rapport från samma år. 57 procent av offren var civila.

Den georgiska regeringen har insisterat på att det är deras brist på kontroll över och säkerhetsläget i utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien som förhindrar landet att ratificera minkonventioen. Georgien erkände under ett möte om minkonventionen 2007 att staten “är väl medveten om att minors negativa humanitära påverkan klart väger tyngre än dess militära fördel”

Det tycks vara så att ifall Georgien skall skriva under FN-konventionen mot minor, krävs ett till synes otänkbart frånsägande av georgiskt territorium, och ett de facto erkännande av regionerna Abchazien och Sydossetien.

Samtidigt utgör en utebliven signatur fortsätt fara för de vars röst ofta hörs svagas i konflikter –  civila och barn. Det är nästan en otänkbar tanke att människor fortfarande lever och bor bredvid aktiva, dödliga, osynliga vapen. Utan en permanent, fredlig lösning av konflikterna i området är de fredsuppbyggande aktiviteter som många organisationer bedriver, däribland georgiska FN-förbundet, otroligt viktiga. Där får människor som annars inte skulle haft en chans att mötas möjlighet att arbeta bort stereotyper och främja fredliga relationer människor emellan. Det känns som extra viktigt när viljan från politiker och myndigheter sviker. Kanske kan aktiviteter underifrån, från aktiva medborgare, driva på en fredligare utveckling i regionen och större ansvarstagande från den georgiska regeringen. Även när det kommer till att slutligen få ett minfritt Georgien.

Vide Wassberg
Internationell praktikant i Georgien

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Juridiken kan arbeta för miljön

06 december, 2024 / Nyheter

Kan klimatarbetet få kraft av rättsväsendet? Kan vi lära av tidigare internationella succéer inom miljöområdet? Ja, det tror Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Under de senaste åren

Läs mer

Folkvalda deltar i kamp för rättvisa

05 december, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet förde under våren samman svenska riksdagsledamöter med ordföranden för statspartsmötet till ICC, finskan Päivi Kaukoranta. Också i omvärlden finns folkvalda som intresserar dig för domstolen och dess arbete.

Läs mer

Domstol i behov av stöd

04 december, 2024 / Nyheter

Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) utreder de värsta krigsbrotten och är flera mäktiga ledare på spåren. Samtidigt utsätts domstolen och den globala rättsskipningen för återkommande hot. Flera utmaningar stod på

Läs mer

För lite, för sent – otillfredsställande resultat från COP 29 

26 november, 2024 / Nyheter

Låsta positioner, svåra förhandlingar, stark polarisering och otillfredsställande resultat – så kan utfallet av COP 29 i Baku summeras.  FN:s 29:e klimatmöte COP 29 avslutades på övertid. Parterna kom till

Läs mer

FN-filuren hjälper elever att få Världskoll i skolan

21 november, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet inbjuder grundskolor i hela Sverige att delta i projektet Världskoll i skolan. Från höstterminen 2025 får landets elever hjälp av FN-filuren att öka sin kunskap om FN:s arbete med de globala målen, klimatet och mänskliga rättigheter. Nitton skolor deltar redan nu i ett inledande pilotprojekt.

Läs mer

Tusen dagar sedan Rysslands invasion – Ukraina behöver mer stöd

18 november, 2024 / Nyheter

Tisdagen den 19 november markerar 1 000 dagar sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion i Ukraina den 24 februari 2022. Svenska FN-förbundet upprepar kravet på fortsatt politiskt, humanitärt, juridiskt och militärt stöd till Ukraina.

Läs mer

FN i fokus vid samtal om Ukraina

05 november, 2024 / Nyheter

Om FN:s och medlemsstaternas möjligheter att stoppa Rysslands krig i Ukraina handlade ett välbesökt samtal mellan Årets FN-vän 2023 Lars Jederlund och den tidigare FN-rättschefen Hans Corell. FN-förbundet och TCO arrangerade.

Läs mer

Våld mot barn i fokus på ministerkonferens 

04 november, 2024 / Nyheter

Arbetet för att stoppa våld mot barn går för långsamt. Nu står Sverige tillsammans med Colombia värd för en konferens med målet att skynda på arbetet med att få slut

Läs mer

Prisad forskare vill se bättre global styrning 

01 november, 2024 / Nyheter

Som doktorand var Frank Biermann med i styrelsen för det tyska FN-förbundet i Berlin. Att undersöka hur internationell styrning av miljö- och hållbarhetsfrågor fungerar och kan förbättras är kärnan i

Läs mer