fbpx
Varningsskylt vid Georgiens gräns. Foto: Jelger Groeneveld/CReative commons
2 april, 2020 / Blogg

Dolda vapen och frusna konflikter

Under min tid i Georgien har jag ännu inte märkt av de frusna konflikter som utspelar sig mellan den georgiska staten och utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien särskilt mycket. Annat än att jag sett ett fåtal flaggor med budskapet “20% av mitt land är under ockupation av Ryssland” vajandes från balkonger. Den 4 april, internationella dagen mot minor, påminde mig dock om en bitter följd av de vapen som används i konflikterna. Minor i Georgien.

FN:s minförbudsfördrag har funnits i över 20 år. 164 länder har anslutit sig till konventionen och förbundit sig att upphöra med all användning, lagring, produktion och omplacering av antipersonella minor. De har även gått med på att förstöra alla sina min-lager, att röja eventuella minerade områden och att stötta minoffer.

Georgien har flera gånger uttryckt sitt stöd för ett generellt förbud mot minor, däremot är landet fortfarande (tillsammans med sina grannländer Armenien, Azerbajdzjan och Ryssland) ett av de länder som inte skrivit under konventionen.

Även om minkonventionen är ett effektivt instrument för att begränsa och bekämpa användningen av minor i världen är det upp till länderna själva om de vill underteckna och följa konventionen eller ej. Minor fortsätter att utgöra ett allvarligt, långvarigt hot mot mänsklig säkerhet i konflikt- och postkonfliktsområden. Här har det civila samhället en viktig uppgift att pressa stater att ta sitt ansvar och bevaka så att de följer upp deras åtaganden.

Georgien ärvde sina minlager från Sovjetunionen, dock utan att offentligt rapportera kvantiteten. Trots att de förnekar det är det troligt att georgisk militär använt minor så sent som mellan 2001 och 2004, samt under 2006, kring gränsen till utbrytarregionen Abchazien. Efter femdagars-kriget mellan Georgien och Ryssland i augusti 2008, blev klusterbomber, minor och andra explosiva ämnen kvar i marken i många georgiska områden. Shida Kartli, ett av landets mest bördiga områden, drabbades hårt och lokalbefolkning hamnade i svår fattigdom när de inte längre kunde bruka sin mark, rapporterar organisationen The Halo Trust som aktivt arbetar med att rensa Georgien ifrån minor.

Enligt webbsidan Landmine and Cluster Munition Monitor är fortfarande 2,3 kvadratkilometer landyta minerad i Georgien. Fram till 2017 har 226 personer dödats och 1 081 personer skadats av minor i Georgien enligt en rapport från samma år. 57 procent av offren var civila.

Den georgiska regeringen har insisterat på att det är deras brist på kontroll över och säkerhetsläget i utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien som förhindrar landet att ratificera minkonventioen. Georgien erkände under ett möte om minkonventionen 2007 att staten “är väl medveten om att minors negativa humanitära påverkan klart väger tyngre än dess militära fördel”

Det tycks vara så att ifall Georgien skall skriva under FN-konventionen mot minor, krävs ett till synes otänkbart frånsägande av georgiskt territorium, och ett de facto erkännande av regionerna Abchazien och Sydossetien.

Samtidigt utgör en utebliven signatur fortsätt fara för de vars röst ofta hörs svagas i konflikter –  civila och barn. Det är nästan en otänkbar tanke att människor fortfarande lever och bor bredvid aktiva, dödliga, osynliga vapen. Utan en permanent, fredlig lösning av konflikterna i området är de fredsuppbyggande aktiviteter som många organisationer bedriver, däribland georgiska FN-förbundet, otroligt viktiga. Där får människor som annars inte skulle haft en chans att mötas möjlighet att arbeta bort stereotyper och främja fredliga relationer människor emellan. Det känns som extra viktigt när viljan från politiker och myndigheter sviker. Kanske kan aktiviteter underifrån, från aktiva medborgare, driva på en fredligare utveckling i regionen och större ansvarstagande från den georgiska regeringen. Även när det kommer till att slutligen få ett minfritt Georgien.

Vide Wassberg
Internationell praktikant i Georgien

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Obetald FN-praktik skapar exkludering 

28 mars, 2024 / Världshorisont

Unga med sämre ekonomiska förutsättningar missgynnas när praktikplatser inom FN tillsätts, ett faktum som kritiseras från många håll.

Läs mer

Bör Sverige införa jämlikhetsdata? 

21 mars, 2024 / Världshorisont

I dag saknas data över diskriminering och ojämlikheter mellan grupper i Sverige, något som kritiserats upprepade gånger av både FN och EU. Trots det har den svenska regeringen valt att avstå från att använda så kallad jämlikhetsdata. 

Läs mer

Europeiska unionen bidrar till FN-reformering

15 mars, 2024 / Nyheter

FN:s framtidsmöte i september är ett avgörande ögonblick för det internationella samarbetet, säger Olof Skoog, EU:s tidigare ambassadör till FN, i en intervju med Finlands FN-förbund.

Läs mer

Kvinnodagen 2024: Ta kampen för världens flickor och kvinnor!

07 mars, 2024 / Nyheter

Att stoppa barnäktenskap är en av flera nödvändiga åtgärder för att stärka flickors och kvinnors rättigheter, skriver förbundsordförande Annelie Börjesson och företrädare för FN-rörelsen i hela landet på internationella kvinnodagen den 8 mars.

Läs mer

Fortsatt tillbakagång för flickors och kvinnors rättigheter

06 mars, 2024 / Nyheter

Snart är det dags för FN:s årliga kvinnokommission i New York där olika aspekter på jämställdhet diskuteras. Ulrika Grandin, verksamhetschef på UN Women Sverige jobbar dagligen med flickors och kvinnors rättigheter, som under flera år varit på tillbakagång. 

Läs mer

Glädjande ICC-initiativ mot ryska krigsbrott i Ukraina

05 mars, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet välkomnar att Internationella brottmålsdomstolen har utfärdat arresteringsorder mot två ryska militärer för misstänkta krigsbrott i Ukraina.

Läs mer

Livsavgörande bistånd till Gaza måste utbetalas

01 mars, 2024 / Nyheter

Sveriges regering måste mot bakgrund av FN:s humanitära larmrapporter från Gaza betala frysta biståndsmedel till UNRWA snarast, säger Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet.
Efter vädjan från sjutton humanitära organisationer meddelar EU-kommissionen på fredagen att man utbetalar 50 miljoner till FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, UNRWA.

Läs mer

Fortsatt stort förtroende för FN hos svenskarna 

01 mars, 2024 / Världshorisont

För fjärde året i rad har Svenska FN-förbundet gett Novus i uppdrag att samla in allmänhetens röster om FN. Pekka Johansson, pressekreterare och sakkunnig på förbundet, säger att det finns ett grundstöd för FN men att det inte ska tas för givet. 

Läs mer

FN-förbundet på Mänsklig Säkerhet: Inrätta FN-tribunal mot Vladimir Putin

24 februari, 2024 / Nyheter

Inrätta FN-tribunal mot Vladimir Putin. Risken att egna ledare ska åtalas för krigsbrott får inte hindra inrättandet en internationell tribunal för aggressionsbrottet mot Ukraina, skriver Annelie Börjesson på tvåårsdagen av Rysslands fullskaliga invasion.

Läs mer