Varningsskylt vid Georgiens gräns. Foto: Jelger Groeneveld/CReative commons
2 april, 2020 / Blogg

Dolda vapen och frusna konflikter

Under min tid i Georgien har jag ännu inte märkt av de frusna konflikter som utspelar sig mellan den georgiska staten och utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien särskilt mycket. Annat än att jag sett ett fåtal flaggor med budskapet “20% av mitt land är under ockupation av Ryssland” vajandes från balkonger. Den 4 april, internationella dagen mot minor, påminde mig dock om en bitter följd av de vapen som används i konflikterna. Minor i Georgien.

FN:s minförbudsfördrag har funnits i över 20 år. 164 länder har anslutit sig till konventionen och förbundit sig att upphöra med all användning, lagring, produktion och omplacering av antipersonella minor. De har även gått med på att förstöra alla sina min-lager, att röja eventuella minerade områden och att stötta minoffer.

Georgien har flera gånger uttryckt sitt stöd för ett generellt förbud mot minor, däremot är landet fortfarande (tillsammans med sina grannländer Armenien, Azerbajdzjan och Ryssland) ett av de länder som inte skrivit under konventionen.

Även om minkonventionen är ett effektivt instrument för att begränsa och bekämpa användningen av minor i världen är det upp till länderna själva om de vill underteckna och följa konventionen eller ej. Minor fortsätter att utgöra ett allvarligt, långvarigt hot mot mänsklig säkerhet i konflikt- och postkonfliktsområden. Här har det civila samhället en viktig uppgift att pressa stater att ta sitt ansvar och bevaka så att de följer upp deras åtaganden.

Georgien ärvde sina minlager från Sovjetunionen, dock utan att offentligt rapportera kvantiteten. Trots att de förnekar det är det troligt att georgisk militär använt minor så sent som mellan 2001 och 2004, samt under 2006, kring gränsen till utbrytarregionen Abchazien. Efter femdagars-kriget mellan Georgien och Ryssland i augusti 2008, blev klusterbomber, minor och andra explosiva ämnen kvar i marken i många georgiska områden. Shida Kartli, ett av landets mest bördiga områden, drabbades hårt och lokalbefolkning hamnade i svår fattigdom när de inte längre kunde bruka sin mark, rapporterar organisationen The Halo Trust som aktivt arbetar med att rensa Georgien ifrån minor.

Enligt webbsidan Landmine and Cluster Munition Monitor är fortfarande 2,3 kvadratkilometer landyta minerad i Georgien. Fram till 2017 har 226 personer dödats och 1 081 personer skadats av minor i Georgien enligt en rapport från samma år. 57 procent av offren var civila.

Den georgiska regeringen har insisterat på att det är deras brist på kontroll över och säkerhetsläget i utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien som förhindrar landet att ratificera minkonventioen. Georgien erkände under ett möte om minkonventionen 2007 att staten “är väl medveten om att minors negativa humanitära påverkan klart väger tyngre än dess militära fördel”

Det tycks vara så att ifall Georgien skall skriva under FN-konventionen mot minor, krävs ett till synes otänkbart frånsägande av georgiskt territorium, och ett de facto erkännande av regionerna Abchazien och Sydossetien.

Samtidigt utgör en utebliven signatur fortsätt fara för de vars röst ofta hörs svagas i konflikter –  civila och barn. Det är nästan en otänkbar tanke att människor fortfarande lever och bor bredvid aktiva, dödliga, osynliga vapen. Utan en permanent, fredlig lösning av konflikterna i området är de fredsuppbyggande aktiviteter som många organisationer bedriver, däribland georgiska FN-förbundet, otroligt viktiga. Där får människor som annars inte skulle haft en chans att mötas möjlighet att arbeta bort stereotyper och främja fredliga relationer människor emellan. Det känns som extra viktigt när viljan från politiker och myndigheter sviker. Kanske kan aktiviteter underifrån, från aktiva medborgare, driva på en fredligare utveckling i regionen och större ansvarstagande från den georgiska regeringen. Även när det kommer till att slutligen få ett minfritt Georgien.

Vide Wassberg
Internationell praktikant i Georgien

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Situationen i Nagorno-Karabach

23 september, 2022 / Nyheter

Konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan om landområdet Nagorno-Karabach har åter blossat upp. Vi redogör för den senaste tidens utveckling och FN:s och omvärldens agerande.

Läs mer

”Låt inte kärnvapen användas i våra namn”

23 september, 2022 / Debattartiklar

Ett Nato-medlemskap innebär att Sverige kan komma att delta i Natos planeringsgrupp för kärnvapenfrågor. Skulle Nato besluta om en kärnvapenattack blir Sverige medskyldigt till hundratusentals människors död och lidande, skriver Svenska FN-förbundet tillsammans med representanter för flera fredsorganisationer.

Läs mer

Tre röster om ”Our common agenda”

21 september, 2022 / Världshorisont

FN-chefens rapport ”Our common agenda” innehåller mängder med idéer och förslag som rör FN-samarbetet och världssamfundets förmåga att möta vår tids stora utmaningar. Hur ska man se på rapporten och vad är viktigast i den? Anna Karin Eneström, Sveriges FN-ambassadör, Albin Oskarsson, ordförande i Göteborgs FN-förening, samt Ulrika Modéer, chef inom FN:s utvecklingsprogram UNDP, svarar här på Världshorisonts frågor.

Läs mer

Klaudia från Malmö får pris som Årets FN-ungdom

20 september, 2022 / Pressmeddelanden

Klaudia Zielinska, aktiv i Malmö FN-förening, tog i lördags emot Svenska FN-förbundets utmärkelse Årets FN-ungdom vid förbundets inspirationshelg i Skåne.

Läs mer

Håll löftena om FN och biståndet!

16 september, 2022 / Nyheter

Oavsett hur regeringsförhandlingarna faller ut måste riksdagens partier stå fast vid sina löften om stöd för FN och det bistånd som möjliggör bättre levnadsvillkor för miljoner människor, säger Svenska FN-förbundet efter att rösterna i valet 2022 räknats.

Läs mer

Världen brinner – men det återspeglas inte i valrörelsen

08 september, 2022 / Debattartiklar

Den som vill motverka höga el- och matpriser, rädda klimatet och förebygga nya flyktingkatastrofer måste förstå hur världen hänger samman – och ge sitt stöd till det långsiktiga gemensamma arbetet för en bättre värld. Ändå saknas de internationella frågorna i årets valrörelse, skriver FN:s tidigare vice generalsekreterare Jan Eliasson och Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson i Dagens industri.

Läs mer

Rösterna du inte hör i valrörelsen

06 september, 2022 / Debattartiklar

Att minska satsningar på barns utbildning, tillgång till rent vatten, kvinnors rättigheter och klimatet leder till fler kriser och konflikter, skriver medlemmar i plattformen Concord i en debattartikel.

Läs mer

FN: Människorättsbrott mot uigurer i Kina

02 september, 2022 / Nyheter

En rapport från FN:s kontor för mänskliga rättigheter pekar på allvarliga övergrepp mot uigurer och andra minoriteter i provinsen Xinjiang i Kina och efterlyser åtgärder. Den kinesiska regeringen måste följa FN:s rekommendationer, säger Svenska FN-förbundet.

Läs mer

”Det är viktigt att de lokala politikerna börjar prata om FN” 

31 augusti, 2022 / Nyheter

Albin Oskarsson, ordförande i Göteborgs FN-förening, har besökt valstugorna för att fråga de lokala politikerna hur de ser på FN och det globala samarbetet.

Läs mer