Dagens unga är morgondagens beslutsfattare. I rapporten ”Our common agenda” lyfter FN:s generalsekreterare António Guterres fram vikten av att lyssna till, och arbeta med, unga. Men hur väl är FN rustat för att låta unga tar mer plats i rummet? Och blir de lyssnade till?  

Unga är den befolkningsgrupp som berörs allra mest av de beslut som fattas i dag, men också av de beslut som inte fattas. Av jordens befolkning är cirka 52 procent under 30 år, ändå sitter de sällan med i de avgörande förhandlingarna då viktiga överenskommelser nås.   

– Den unga generationen representerar omkring hälften av världens befolkning och trots det har vi en medelålder på världens beslutsfattare som är 62 år, säger Oscar Molander, som valts till ungdomsrepresentant för Sverige i FN:s generalförsamling under 2022 och 2023.  

Att det är viktigt att låta unga komma till tals i debatten kan tyckas självklart. För Oscar Molander är det en fråga om politisk representation men också om att försvara det globala samarbetet.  

Oscar Molander, Foto: LSU/Joakim Lindgren 

– Det handlar om att motarbeta det minskade förtroendet för institutioner som unga alltmer känner. Det handlar också om solidaritet mellan generationerna. Man talar ofta om unga som framtiden men man ska inte glömma att unga också är nutiden. Unga har mycket expertkunskap och erfarenhet. Det är dags att börja se dem som partner som kan bidra till potentiella lösningar, säger Oscar Molander.  

Syns mer i FN

Som ungdomsrepresentant är Oscar Molander en del av FN:s ungdomsdelegatprogram och han bedömer att unga har fått en mer framskjuten plats i FN under de senaste åren. Han har varit på flera FN-arrangemang där han hört att det är ”första gången” som ungas röster lyfts upp på den officiella agendan.  

– Ett sådant tillfälle var mötet i FN:s kvinnokommission i år där ungdomsdialogen var en del av det officiella programmet. Men det var många länder som var emot det beslutet. Jag tror att det beror på att mer konservativa stater ser ungdomsröster som väldigt progressiva och något som motarbetar en konservativ agenda, säger Oscar Molander. 

Samtidigt finns det en risk för ”youth washing”, menar han och förklarar: 

– Jag tror att medlemsstaterna mer och mer ger plats åt ungdomsrekommendationer. Men jag skulle vilja se bättre uppföljning och transparens i hur rekommendationerna behandlas så att unga också får chans att ställa beslutsfattare till svars. Som det är nu har man sällan någon aning om hur eller om ungdomars rekommendationer har tagits i beaktning.   

Fysisk barriär 

Av världens unga lever flertalet i utvecklingsländer. Ändå finns det stora utmaningar vad gäller ungdomsrepresentation från låg- och medelinkomstländer i FN-sammanhang. En kritisk åsikt som då och då förs fram är att många stora FN-möten hålls i New York, en stad som är dyr att besöka.  

– Det är en fysisk barriär som hindrar många från att vara med. Sedan har ju långt ifrån alla länder ungdomsdelegater, jag tror vi är runt 50 sammanlagt. Det är till stor del en finansieringsfråga. Ibland känns det nästan pinsamt när vi ungdomsdelegater presenteras som representanter för ”världens unga”, och så är vi övervägande från väst, säger Oscar Molander.  

Men, påpekar han, det finns många sätt för ungdomar att engagera sig förutom att bli vald till ungdomsdelegat.  

FN:s ekonomiska och sociala råd (Ecosoc) har sedan 2012 ordnat ett årligt möte för unga som ibland beskrivs som ”FN:s främsta plattform” för att ta itu med de utmaningar som unga står inför. Mötena är hybrida vilket gör dem mer tillgängliga och därmed blir representationen bredare. Oscar Molander var med på mötet 2022.  

– Beslutsfattare hade bjudits in för att tala om olika frågor. Tyvärr kom de och höll sitt tal men sedan gick de. Det blev sällan någon interaktiv dialog och det är något som unga ofta kritiserar. Vi vill ha färre tal och mer dialog, säger han.  

Mix av unga röster

Inför FN:s högnivåmöte i september, som markerar halvtid för genomförandet av Agenda 2030, ordnade UN Foundation* ett förberedande möte för unga i början av året. Bland annat genomfördes fördjupande sessioner i sju olika ämnen och ungdomarna uppmanades att lämna förslag på innovationer för att uppnå de globala målen.  

– Vi var väldigt måna om att det skulle finnas en mix av röster under mötet och vi är stolta över resultatet, säger Pelle Enarsson, senior rådgivare vid UN Foundation.  

Organisationen arbetar systematiskt för att lyfta fram rösterna från unga i låg- och medelinkomstländer, förklarar han. Som ett led i det arbetet lanserades 2021 en koalition av världsomspännande organisationer, från scoutrörelsen till Rädda Barnen, som arbetar för och med barn och ungdomar. Koalitionen går under namnet Unlock the Future Coalition. Samtidigt publicerade UN Foundation rapporten “Our future agenda” som kan ses som ett svar på generalsekreterarens uppmaning till världens ungdomar att ”ta plats vid bordet för att vara med och utforma er egen framtid”.  

Bakom rapporten står Next Generation Fellows, ett program inom UN Foundation som samlar ungdomar runt om i världen för att föra fram deras åsikter och synpunkter.  

Nytt ungdomskontor

– Vi driver på hårt för att ungdomar ska vara med ordentligt i diskussionen om genomförandet av Agenda 2030 och hur framtiden ska se ut, säger Pelle Enarsson.  

Han tycker att det har hänt en hel del sedan han själv som ung engagerade sig i uppföljningen av FN:s konferens i Rio 1992.  

– Tidigare behandlades ungas engagemang mer som ett särintresse, nu tycker jag mig se en systemförändring där unga blivit en prioritet för att vi ska nå utvecklingsmålen, säger han.  

Ett exempel är att det under hösten 2022 fattades beslut om att etablera ett särskilt kontor för unga – ”UN Youth” – inom FN-systemet. Tidigare har det funnits ett särskilt sändebud för unga men det nya kontoret kommer att ge mer tyngd åt frågorna. 

– Det kommer så klart ta tid att etablera och behöver några år för att växa fram. Men det är viktigt, unga människor måste höras mycket mer i debatten kring framtiden för FN-samarbetet och internationellt samarbete generellt, säger Pelle Enarsson. 

Uttalandet rimmar väl med Guterres rapport “Our common agenda” som bland annat drar slutsatsen att hänsyn till ungas prioriteringar och meningsfull inkludering av dem i beslutsfattandet “är investeringar som kommer ge omedelbar avkastning samtidigt som det bygger humankapital och social sammanhållning i det långa loppet.”  

Framtidens unga

Men det är inte bara dagens generation unga som UN Foundation vill lyfta fram utan även framtidens unga – de som ännu inte är födda.  

– Agenda 2030 är ju en långsiktig investeringsplan för att skapa ett bättre samhälle på jorden. Den handlar om nuet men också om framtida generationer, säger Pelle Enarsson.  

Som en del av FN:s reformarbete finns ett förslag om att tillsätta ett sändebud för framtida generationer, en person som skulle kunna fungera som en ombudsman för de ofödda berättar han.   

– Framtidssändebudet är tänkt att lyfta fram andra frågor [förutom Agenda 2030] som kommer att påverka framtidens generationer. I september 2024 kommer ytterligare ett FN-toppmöte, “Summit of the future”, att hållas med just den inriktningen. Det blir ett framåtriktat möte som baseras på Agenda 2030 och tanken är att vi där ska blicka framåt och se vad vi kan göra ytterligare för att ta hand om de här framtida generationerna, berättar Pelle Enarsson. 

* UN Foundation är en oberoende organisation till stöd för FN.  

Görrel Espelund
Frilansjournalist

——————

Denna text är från det kommande numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2/2023).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.