Torsten Larsson från Tingsryds FN-förening fick i oktober ta emot Svenska FN-förbundets utmärkelse Årets FN-supporter. Den tidigare FN-soldaten var föreningens sekreterare under 34 år och har även gjort stora insatser i samband med förbundets insamling till minröjning.

Det är en blygsam pristagare som Världshorisont når på telefon någon vecka innan han ska resa till Stockholm och ta emot sin utmärkelse vid FN-förbundets stora FN-dagsseminarium i konserthuset. Torsten vill inte framhäva sina egna insatser men medger ändå att 34 år är lång tid för ett sekreteraruppdrag, ett uppdrag han menar är en ära.

– Att vara sekreterare är
egentligen den finaste positionen i en organisation har jag upptäckt. Har du
tänkt på att ordförande i FN, den ser man inte så ofta. Men generalsekreteraren
ser man alltid, säger han.

Engagemanget väcktes i Gaza

Själv kallar han sig
diversearbetare och har haft många olika yrken genom åren. Kock, gruvarbetare,
soldat, svetsare, ABF-ombudsman och bildningskonsulent är bara några av de
många titlar han har haft under åren. Som 16-åring började han arbeta som
sjöman och det var då han kom in på kockyrket. När han sedan gjorde sin
värnplikt och blev placerad i marinen fortsatte han på samma spår, och när det 1958
annonserades ut att man sökte FN-soldater till Gaza ansökte han. Han blev
antagen och även där agerade han kock. Någonting som inte är helt enkelt i
hettan.

– Det fanns ju inga sådana där
moderna grejer som kylskåp och frysar. 30 grader varmt och så ska man hantera
färska ägg. Ja, sådana bekymmer var det. Vi var fyra kompanier utmed gränsen
mot Israel. Jag tillhörde tredje kompaniet och vi låg ca en mil ifrån Gaza City
och bevakade gränsen. Och jag lagade mat.

Det var under tiden där som Torstens
intresse för FN startade. Erfarenheterna öppnade hans ögon för hur pass mycket
organisationen faktiskt har betytt.

– Det var definitivt då det började.
Då förstod man vikten av samverkan mellan nationer och av att lösa problem
tillsammans.

Bidrog till minröjning i Bosnien-Hercegovina

När han och hans fru flyttade till Ryd
kom han i kontakt med Tingsryds FN-förening där han varit med och åstadkommit
mycket. En stor del av sitt engagemang har han lagt på frågan om minor. Han har
både varit med och samlat in pengar till minröjning och föreläst om ämnet. Det
föreningen lyckades samla in blev ett viktigt bidrag till minröjningen av ett
stort område i Bosnien-Hercegovina. Tillsammans med FN-förbundet fick han möjlighet
att besöka området både före och efter röjningen, som slutfördes augusti 2005. Han
betonar särskilt hur användandet av minor skadar civilsamhället på fruktansvärda
sätt.

– Minor är ett djävulskt redskap i
krig. Oftast är det inte avsett för att döda utan för att skada
civilbefolkningen. Man har kommit överens nu om att sådana vapen inte ska användas
men de används fortfarande idag. Det är grymt.

Att FN är viktigt och att den
svenska FN-rörelsen behövs är självklarheter, menar Torsten. Han ser en
oroväckande utveckling bland dagens världsledare som enligt honom är dåliga på
att lyssna på varandra och ofta saknar globalt perspektiv. Mot den bakgrunden
behövs FN-rörelsen som en motpol.

Text: Hannes Björnmalm, frilansskribent

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4 2019).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.