Torsten Larsson från Tingsryds FN-förening fick i oktober ta emot Svenska FN-förbundets utmärkelse Årets FN-supporter. Den tidigare FN-soldaten var föreningens sekreterare under 34 år och har även gjort stora insatser i samband med förbundets insamling till minröjning.

Det är en blygsam pristagare som Världshorisont når på telefon någon vecka innan han ska resa till Stockholm och ta emot sin utmärkelse vid FN-förbundets stora FN-dagsseminarium i konserthuset. Torsten vill inte framhäva sina egna insatser men medger ändå att 34 år är lång tid för ett sekreteraruppdrag, ett uppdrag han menar är en ära.

– Att vara sekreterare är egentligen den finaste positionen i en organisation har jag upptäckt. Har du tänkt på att ordförande i FN, den ser man inte så ofta. Men generalsekreteraren ser man alltid, säger han.

Engagemanget väcktes i Gaza

Själv kallar han sig diversearbetare och har haft många olika yrken genom åren. Kock, gruvarbetare, soldat, svetsare, ABF-ombudsman och bildningskonsulent är bara några av de många titlar han har haft under åren. Som 16-åring började han arbeta som sjöman och det var då han kom in på kockyrket. När han sedan gjorde sin värnplikt och blev placerad i marinen fortsatte han på samma spår, och när det 1958 annonserades ut att man sökte FN-soldater till Gaza ansökte han. Han blev antagen och även där agerade han kock. Någonting som inte är helt enkelt i hettan.

– Det fanns ju inga sådana där moderna grejer som kylskåp och frysar. 30 grader varmt och så ska man hantera färska ägg. Ja, sådana bekymmer var det. Vi var fyra kompanier utmed gränsen mot Israel. Jag tillhörde tredje kompaniet och vi låg ca en mil ifrån Gaza City och bevakade gränsen. Och jag lagade mat.

Det var under tiden där som Torstens intresse för FN startade. Erfarenheterna öppnade hans ögon för hur pass mycket organisationen faktiskt har betytt.

– Det var definitivt då det började. Då förstod man vikten av samverkan mellan nationer och av att lösa problem tillsammans.

Bidrog till minröjning i Bosnien-Hercegovina

När han och hans fru flyttade till Ryd kom han i kontakt med Tingsryds FN-förening där han varit med och åstadkommit mycket. En stor del av sitt engagemang har han lagt på frågan om minor. Han har både varit med och samlat in pengar till minröjning och föreläst om ämnet. Det föreningen lyckades samla in blev ett viktigt bidrag till minröjningen av ett stort område i Bosnien-Hercegovina. Tillsammans med FN-förbundet fick han möjlighet att besöka området både före och efter röjningen, som slutfördes augusti 2005. Han betonar särskilt hur användandet av minor skadar civilsamhället på fruktansvärda sätt.

– Minor är ett djävulskt redskap i krig. Oftast är det inte avsett för att döda utan för att skada civilbefolkningen. Man har kommit överens nu om att sådana vapen inte ska användas men de används fortfarande idag. Det är grymt.

Att FN är viktigt och att den svenska FN-rörelsen behövs är självklarheter, menar Torsten. Han ser en oroväckande utveckling bland dagens världsledare som enligt honom är dåliga på att lyssna på varandra och ofta saknar globalt perspektiv. Mot den bakgrunden behövs FN-rörelsen som en motpol.

Text: Hannes Björnmalm, frilansskribent

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4 2019).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.