Civilsamhällets insyn och medverkan i världsorganisationen möter motstånd i flera FN-länder. Som motkraft finns världens FN-förbund som tillsammans verkar för att göra FN mer folkligt, öppet och transparent. Arbetet leds av FN-förbundens världsfederation WFUNA och dess generalsekreterare Bonian Golmohammadi.

FN ska enligt stadgan tjäna ”de Förenade Nationernas folk”. Trots det har folkliga organisationer problem att få tillträde till samarbetet mellan världens regeringar. Problemet har växt under senare år. I höstas riktade FN:s kontor för mänskliga rättigheter skarp kritik mot 38 regeringar som aktivt försöker försvåra samarbetet mellan det civila samhällets organisationer och FN.

FN-förbundens världsfederation, WFUNA (World Federation of United Nations Associations), har kontor i New York, Genève och Seoul. Därifrån sker koordineringen av samarbetet mellan världens FN-förbund. WFUNA:s huvuduppgift är att utvidga och stärka den internationella FN-rörelsen. Till federationens centrala uppgifter hör också att starta nya FN-förbund, koordinera projekt samt fungera som en länk vid organisationers besök i New York. Svenska FN-förbundet hör till de drygt 100 medlemmarna och samarbetar dessutom löpande med andra FN-förbund i Östeuropa och södra Afrika

Ledde Svenska FN-förbundet

WFUNA:s generalsekreterare Bonian Golmohammadi, som 2001-2009 var chef för Svenska FN-förbundet, har bråda dagar. För tillfället befinner han sig mitt emellan ett FN-rollspel för 1 200 ungdomar från ett 70-tal länder och ett möte med länder som nyligen har lämnat sin plats i FN:s säkerhetsråd, bland dem Sverige, Bolivia och Kazakstan.

Bonian Golmohammadi ser både hot och möjligheter för FN-förbundens inflytande över FN-arbetet.

– Dels växer det politiska motståndet mot multilateralismen som sådan, dels väljer allt fler länder att samarbeta ”à la carte”, det vill säga bara i vissa frågor. Vi ser också tydliga attacker mot civilsamhället. Samtidigt finns det möjligheter för FN-förbunden att kräva deltagande i internationella processer. Arbetet med Agenda 2030 och de globala målen visar att det kan göras.

Bonian Golmohammadi ger ytterligare exempel på projekt som drivs av WFUNA. Till dessa hör kampanjen ”Inte under FN:s flagg” som kräver åtgärder mot sexuella övergrepp som begås av FN-anställda. Frågan har under lång tid engagerat även den svenska FN-rörelsen som tidigt ställde sig bakom FN:s nolltolerans mot övergrepp och gav sitt stöd till FN-medarbetaren och visselblåsaren Anders Kompass.

Motarbetar civilsamhället

Motståndet mot civilsamhället finns inte bara i medlemsländerna utan även i FN-organisationen. Till och med FN:s s k NGO-kommitté, som ska bevilja ackreditering till FN-möten, ägnar sig åt att stoppa organisationer.

– Sverige gör goda insatser men andra länder i kommittén försvårar för civilsamhället trots att man på hemmaplan utmålar sig som organisationsvänner, berättar Bonian Golmohammadi. WFUNA krävde i höstas i ett uttalande att kommittén måste underlätta för civilsamhället att få tillgång till FN-systemet.

Bonian Golhammadi avslutar i positiv anda. Trots svårigheter att mäta det faktiska inflytandet nämner han en rad framgångar som den internationella FN-rörelsen, inklusive den svenska, har bidragit till genom åren. Till dessa hör de internationella kampanjerna mot minor och klustervapen, arbetet för Internationella brottmålsdomstolen ICC, den folkrättsliga principen skyldighet att skydda och nu senast kampanjen för ett öppet och transparent val av ny FN-chef.

_______

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 1 2019).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.