fbpx
Riksarkitekt Helena Bjarnegård vittnar om en snabb utveckling när det gäller medvetenheten i Sverige om vikten av hållbara städer. Foto: Hanna Franzén/FotoFranzén
27 september, 2023 / Världshorisont

Riksarkitekt Helena Bjarnegård: “Städer ska vara hållbara, men också inkluderande och berikande” 

Den 28 september börjar Bokmässan där ett av tre teman är Staden. Temat kommer bland annat fokusera på hur städer ska möta framtidens utmaningar samt urbanisering och hållbarhet med globala perspektiv. Städer måste bli mer hållbara och vägen dit, den går genom samarbete. Det menar Helena Bjarnegård, riksarkitekt. 

2015 antogs Agenda 2030 med 17 globala mål för en mer hållbar värld 2030. Mål 11 syftar till att städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. 

– Antagandet av mål 11 var ett oerhört viktigt steg. För att vi ska kunna nå en förändring och ett hållbarare samhälle måste vi ha gemensamma målsättningar, säger Helena Bjarnegård, riksarkitekt med placering på Boverket.   

Hon är expert på området då hon dagligen arbetar med mål 11, både i rollen som riksarkitekt och genom det nationella rådet för hållbara städer. I rådet, som agerar på uppdrag av regeringen, är hon ordförande. 

– Mål 11 är en motor för förändring. Det är ett mål i sig samtidigt som en förändring av städer och samhällen är en förutsättning för att vi ska uppnå alla de andra ambitiösa målen i Agenda 2030, säger hon. 

En plats att trivas på

Det är lätt att se på frågan om hållbara städer som något som enbart handlar om tekniska framsteg, fortsätter Helena Bjarnegård. Men då glömmer man lätt de sociala och kulturella värdena. Målet är att forma städer är som är hållbara, men också inkluderande och berikande. Det ska vara en plats där invånarna trivs, mår bra och har möjlighet att utvecklas.  

För att uppnå detta krävs samarbete, till exempel som vid den konferens på temat gröna städer som hölls i juni i Malmö. Arrangemanget var en del av Sveriges EU-ordförandeskap under våren 2023 och syftet var att föra samman aktörer från hela Europa för att diskutera och arbeta fram lösningar för framtidens städer.  

Utöver internationellt samarbete krävs samarbeten på olika nivåer i Sverige, fortsätter Helena Bjarnegård. Rådet för hållbara städer är drivande för att skapa plattformar för samarbeten mellan alla nivåer – den internationella, statliga, regionala och kommunala. I rådet sitter bland annat representanter för myndigheter, kommuner och länsstyrelser. 

– Vi vill ”höja ribban” och visa att förändring är möjlig redan idag. Att omforma städer och samhällen kommer inte kunna ske genom fler pålagor eller att man skärper krav mellan olika nivåer av beslutsfattare. Det är en förändring vi måste åstadkomma tillsammans, säger Helena Bjarnegård 

Helhetsgrepp krävs

Det finns mycket som kan göras direkt för att minska hinder och trögheter mellan olika institutioner, menar hon. 

– Ibland tenderar vi att jobba i” stuprör” men vi kan inte arbeta separat med exempelvis transportfrågor, bostadsfrågor och miljö och biologisk mångfald. I stället måste vi samverka kring bredden av frågor och det är något vi arbetar med både på Boverket och genom rådet. Det måste finnas en helhet. Genom rådet kan aktörer kroka arm och jobba tillsammans för att hitta lösningar. 

Utmaningarna är många men det har skett en enorm utveckling under de senaste åren, fortsätter hon. Antagandet av Agenda 2030 har satt ljuset på värdet av att arbeta med hållbar stadsplanering. Under senare år har fokuset också skiftat från att gälla byggande av nya fysiska miljöer till att också anpassa redan befintliga. 

– Det går framåt med stormsteg. Medvetenheten ökar konstant. När jag för bara fem år sedan pratade och föreläste om hur arkitektur kan bidra till ett hållbart samhälle var det många som inte förstod, eller som till och med ifrågasatte om det ens gick att kombinera. Idag har det verkligen förändrats, alla vet vad man talar om, säger hon. 
– Världskongressen i arkitektur gick av stapeln i Köpenhamn i juli och den handlade uteslutande om hur byggd miljö och bra arkitektur kan bidra till hållbarhet på alla sätt och vis.  

Agenda efter 2030

Nu har halva tiden passerat sedan målens antagande 2015. Mycket har hänt, mycket återstår att göra. För Helena Bjarnegård uppkommer också frågan vad som väntar efter 2030. 

– Jag hoppas och tror att medvetenheten har ökat. Nästa agenda, den som följer efter 2030, tycker jag bör belysa att hållbara städer är nyckeln även till uppfyllandet av andra målsättningar och rättigheter, säger hon. 

——————

Denna text är hämtad från det senaste numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 3/2023).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews. 

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Varför har du engagerat dig i FN-rörelsen?

24 maj, 2024 / Världshorisont

Nästa vecka är det dags för kongress, en viktig helg för medlemmar i Svenska FN-förbundet. Världshorisont frågade fyra medlemmar om deras engagemang i FN-rörelsen.

Läs mer

Polarisering leder till mer global stress

23 maj, 2024 / Nyheter

FN:s utvecklingsprogram UNDP höll i april en svensk lansering av den årliga rapporten Human development report. 

Läs mer

Mellanstadieelever agerar delegater vid FN-rollspel 

16 maj, 2024 / Världshorisont

FN-rollspel är ett väl beprövat koncept som länge har arrangerats på gymnasienivå. Montessori Mondial i Lund är nu första grundskolan som introducerar delegater, presidier och allt vad spelen innebär för elever i årskurs fyra och fem.

Läs mer

UNg-konferens med internationellt fokus

08 maj, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundets ungdomskonferens hade i år det största internationella deltagandet någonsin. Förutom ungdomar från Sverige medverkade även deltagare från Albanien, Armenien, Danmark, Finland, Georgien och Slovenien.  

Läs mer

Svenska FN-förbundets arbete för en värld fri från krigsförbrytelser 

03 maj, 2024 / Nyheter

Ukraina, Gaza och Darfur är tre aktuella exempel på krigshärdar där det begår krigsförbrytelser. Normer, konventioner och verktyg för att hantera krigsförbrytelser och andra grova folkrättsbrott finns, men de är

Läs mer

FN-förbund diskuterade krigsbrott

29 april, 2024 / Nyheter

På inbjudan av Svenska FN-förbundet samlades nyligen sex nationella FN-förbund för att diskutera samarbete om krigsbrott, rättsskipning och de internationella domstolarna.

Läs mer

Över 100 ungdomar samlas för konferens om mångfald och inkludering

26 april, 2024 / Nyheter

I helgen går Svenska FN-förbundets årliga UNg-konferens av stapeln. Syftet är att engagera, informera och uppmuntra ungdomars globala engagemang och tro på FN som central aktör i arbetet för en

Läs mer

“Jag kämpade mot mina föräldrar för att de inte skulle gifta bort mig” 

25 april, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet bidrar genom projekt Flicka till arbetet för att förebygga barnäktenskap och kvinnlig könsstympning i Etiopien. Projektet har haft stora framsteg och flera orter har övergett de båda skadliga traditionerna. Covid-19 och konflikten i norra Etiopien har dock lett till att situationen återigen har förvärrats.  

Läs mer

Unric – europeiskt nav för FN-information 

19 april, 2024 / Nyheter

FN:s regionala informationskontor för Västeuropa, Unric, är en del av FN-sekretariatet. Arni Snaevarr är informatör för de nordiska länderna och arbetar med att sprida information om FN på olika språk.

Läs mer