Internetuppkoppling är för många en nödvändighet och underlättar livet på flera plan. I låginkomstländer är dock endast en fjärdedel av befolkningen uppkopplad. 

Emilie Anveden Hertzberg är programansvarig specialist på Sveriges biståndsmyndighet Sida och jobbar med att främja digitalisering. 

– En väldigt låg andel av befolkningen i låg- och medelinkomstländer har tillgång till internet. Vi ser det som ett jättestort problem och jobbar hårt med den här frågan. 

– Det handlar om ett grundläggande mänskligt behov, att kunna ta kontakt med nära och kära, fortsätter hon. 

Internet kan också vara en förutsättning för ens försörjning. Det kan handla om småföretagare som behöver få kontakt med kunder eller att kunskap om teknik är ett villkor för att kunna få jobb.  

App förenklar livet  

Emilie Anveden Hertzberg har inom ramen för sitt uppdrag besökt ett projekt i Kenya som en av Sidas partner har stöttat. Det är ett företag som säljer fiskfoder till mindre fiskodlare. 

– Fiskodlarna beställer fodret via en app och det gör att de vet vad priset är och om fodret finns tillgängligt. Appen gör att de inte behöver spendera tid på att leta efter foder eller försöka ta reda på vad det kostar. Fiskfodret är kvalitativt och bra för både miljön och företagarna. 

– Det förenklar verkligen deras småföretagande, säger hon. 

Men det finns också en risk med att lägga mycket resurser på digitala tjänster då det kan leda till att de som inte är uppkopplade blir ännu mer marginaliserade. 

– Det ska finnas ett bra utbud av digitala samhällstjänster men då måste folk också ha tillgång till internet. De två sakerna måste höra ihop. 

En del av Sidas partner jobbar med att möjliggöra uppkoppling där det inte finns överhuvudtaget.
  
– Det kan vara bergiga områden där det varit svårt att bygga master, säger Emilie Anveden Hertzberg.  

Sämre på landsbygden

Utvecklingen går framåt varje år men när det kommer till skillnaden i vilka som har tillgång till internet är framstegen små. Människor som bor på landsbygden har ofta sämre tillgång till internet än människor som bor i städerna. Andra grupper som i lägre utsträckning har tillgång till internet är kvinnor, äldre och barn. Emilie Anveden Hertzberg jobbar med att försöka nå grupper som hamnat utanför digitaliseringen. Först behövs förståelse för varför den specifika gruppen inte använder teknik, förklarar hon.  

– Det behöver finnas teknik som är bra för människor med funktionsnedsättningar, teknik som är bra för kvinnor och teknik som är bra för människor som inte har mycket pengar.  

Ofta är det dock de som har hamnat mest utanför som är svårast att nå. 

– Vi jobbar exempelvis mycket med att flickor och kvinnor i våra samarbetsländer ska få del av teknikutbildning. 

Arbetet gör skillnad

Att kvinnor ofta inte har tillgång till internet i samma utsträckning handlar till stor del om att de har mindre ekonomiska resurser än män, förklarar Emilie Anveden Hertzberg. 

– När man förstår det kan man börja arbeta för att förändra situationen. Det finns till exempel program som handlar om att genom lån ge kvinnor tillgång till mobiltelefoner. 

Sida kan även ge stöd till kvinnliga företagare för att de ska jobba med digitalisering, något som kan leda till att fler tar efter, enligt Emilie Anveden Hertzberg. 

Genom sitt och sina partners arbete verkar Sida för att öka digitaliseringen och främja digital inkludering över hela världen. 

– Partner som arbetar med att sprida kunskap för att människor ska använda redan befintlig uppkoppling kan få många fler miljoner människor att använda internet. 

– När det gäller mindre grupper som är svårare att nå, till exempel människor i avlägsna byar, kan uppkoppling göra väldigt stor skillnad då de plötsligt kan kommunicera utanför byn där de bor, avslutar hon.