I maj hölls hållbarhetsmässan Nordic Sustainability Expo i Stockholm. En av talarna var Shereen Zorba från UN Science-Policy-Business Forum, UN-SPBF. 

UN-SPBF bildades efter ett beslut i FN:s miljöförsamling UNEA 2017. Deltagarna menade att det behövdes ett forum för kunskapsdelande och möten mellan vetenskap, politik och näringsliv. I dag, sex år senare, har plattformen över 3 500 partner som tillsammans verkar för en mer hållbar och rättvis värld. 

Shereen Zorba har arbetat inom FN i många år och är idag chef för UN-SPBF:s sekretariat. Hon berättar att det ramverk som UN-SPBF bygger på syftar till att få in miljöfrågan i alla FN-organ. Forumet jobbar brett med många av FN:s organ; Ecosoc, ILO, UN-Desa och UN-Habitat för att ta några exempel. Det stödjer också initiativ för att stärka marknaderna för grön teknologi och skapar mötesplatser mellan vetenskap, politik, vetenskapligt civilsamhälle och näringsliv. 

Gröna investeringar 

Resultatet av forumets arbete presenteras för FN:s miljöförsamling UNEA men också, bland annat, för högnivåmötet för uppföljning av Agenda 2030 (HLPF). Ett exempel är att UN-SPBF försöker öppna dörrarna till teknikföretagen och skapa förutsättningar för gröna investeringar när länder vill ha tillgång till ny teknologi.    

– UN-SPBF är en mjukare mötesplats för svårare samtal om hur framtidens gröna lösningar ska se ut, säger Shereen Zorba när vi träffas på Älvsjömässan. 

Dagen innan har hon deltagit i ett samtal med Nordiska investeringsbankens hållbarhetschef Luca Di Lorenzo på Nordic Sustainability Expo. 

– Finansiering av hållbar utveckling och innovation är väldigt viktigt. Därför deltog jag i samtalet, säger hon. 

Shereen Zorba utvecklar resonemanget: tillgång till teknik kan skapa nya jobb, ge handlingskraft åt utvecklingsländer och göra det möjligt för nya marknader att utvecklas. 

Transparens är ett ledord i samtalet med Luca Di Lorenzo och ett ord som Shereen Zorba återkommer till också under vårt samtal – transparens och ansvar. Under några år arbetade hon tillsammans med Jan Eliasson som hon citerar med orden ”du kan leda hästen till vattnet men du kan inte tvinga den att dricka.” 

– FN har tagit fram mål, ramverk med mera – nu är det dags att göra länderna ansvariga för sina handlingar med hjälp av bättre statistik och ansvarsutkrävande. 

Data viktig komponent

Hon nämner arbetet med en strategi för “Big Data” som ska vara klar till 2025. Tillgång till statistik är en viktig komponent för att kunna hålla olika aktörer ansvariga för sin påverkan på hållbar utveckling, säger hon.  

– Stockholm +50 var ett ögonblick då det blev tydligt att barn förstod vetenskapen kring klimatfrågan. Det borde bli startpunkten för ökad redovisning av hur stater använder sina pengar och hur hållbart det är, säger hon. 

När hon avslutningsvis får frågan om vad hon ser som mest positivt vad gäller framtidens utveckling svarar hon att det behövs ny politik som bygger på vetenskap och att hon sätter sitt hopp till den nya generationen. 

Bristande säkerhet ser hon som det största hotet. 

– Det finns ingen hållbar utveckling i en värld där konfliktnivån ökar. 

Malin Åberg Aas

——————

Denna text är hämtad från det kommande numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 3/2023).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.