20-årige Edik Kamalian är engagerad i det georgiska FN-förbundet UNAG. Han är en av många unga georgier som i mars i år tillsammans genom omfattande protester lyckades stoppa en lag som skulle ha fört landet i auktoritär riktning. 

Edik Kamalian är en 20-årig statsvetarstudent vid Ilia State University i Tbilisi. Han kommer från en by några kilometer söder om huvudstaden och tillhör minoritetsgruppen armenier. Redan som barn var han intresserad av samhällsfrågor och politik och följde nyhetsrapporteringen från tv:n där hemma. Idag har han som dröm att bli politiker och att påverka Georgien i demokratisk riktning. Han vill jobba mot ett öppet, tolerant, inkluderande och accepterande samhälle.  

Edik jobbar hårt för att nå sitt mål trots sin unga ålder. Redan för två år sedan, när han påbörjade sina universitetsstudier, gick han med i det georgiska FN-förbundet UNAG (United Nation Association of Georgia) och engagerade sig i flera av dess projekt. 

Kritisk tänkande

– Jag har deltagit i ett projekt som handlar om mediekunskap, källkritik och kritiskt tänkande. Jag åkte runt i landet för att utbilda fler unga. Jag har även jobbat med ett projekt som ger gratis juridisk rådgivning till minoritetsgrupper i samhället, säger han.  

Ediks engagemang är många trots att han bara är på sitt andra år på universitetet.  

– Jag har även varit mentor inom ett projekt på mitt universitet i samarbete med UNAG där vi jobbade med att integrera armeniska och azerbajdzjanska minoriteter i universitetslivet.  

– Genom projektet har grupperna bland annat fått bekanta sig med varandra och upptäcka staden. Läget mellan dessa två grupper är mycket spänt på grund av konflikten i Nagorno-Karabach. Jag tillhör själv den armeniska minoritetsgruppen i Georgien och har, genom att delta i projektet, blivit mer tolerant och informerad, fortsätter han.  

Engagemanget har även hjälpt Edik att själv integreras bättre i samhället och har gett honom värdefull information som han inte annars hade fått. Han har bland annat fått verktyg för hur man på bästa sätt kommunicerar med en publik.  

– Projektet får mig att vilja hjälpa andra och jag är väldigt tacksam för att få vara en del av det. 

Våldsamma protester

Ediks önskan att bidra till ett georgiskt samhälle som är demokratiskt, inkluderande och accepterande ställdes på sin spets i början av mars då ett lagförslag från regeringspartiet gjorde att våldsamma protester bröt ut i Tbilisi. Enlig förslaget, som till stora delar liknade en rysk lag från 2012, skulle alla organisationer som får mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet tvingas registrera sig som ”utländska agenter” eller dömas till betydande böter eller fängelse. Lagen hade kunnat få allvarliga konsekvenser för organisationer och privatpersoner som är beroende av bidrag från exempelvis EU och USA.  

– Mina föräldrar bad mig stanna hemma under protesterna då de var rädda för min säkerhet. Själv var jag orolig att jag skulle träffas av vattenkanonerna eller tårgasen men kände ändå att jag hade ett ansvar att vara där. Jag ville även vara en bra förebild för mina yngre kursare. Förutom det var jag väldigt arg, jag ville inte att lagförslaget skulle ta ifrån oss det som vi jobbat så hårt för att uppnå.  

Hade lagen trätt i kraft hade den påverkat stora delar av det georgiska samhället.  

– Många icke-statliga organisationer har stärkt samhället och deras jobb är så viktigt, liksom de bidrag som kan fås av exempelvis EU och USA. Min bror studerar i USA tack vare ett stipendium som hade kunnat bli indraget.  

Edik marscherade ihop med en stor grupp studenter som utgick från universitetsbyggnaden. Genom att gå ihop kunde de kollektivt visa sitt missnöje som studenter. Edik bar en skylt med budskapet ”Vi kämpar till slutet”. Efter tre dagars intensiva protester drog regeringspartiet tillbaka det kritiserade förslaget.  

Stort hot mot demokratin

Edik menar att den föreslagna lagen skulle ha distanserat Georgien ytterligare från Europa.  

– Förslaget var helt emot EU:s värderingar och normer och utgjorde ett mycket stort hot mot Georgiens demokrati, frihet och europeiska framtid. Om det antagits skulle Georgien inte ha möjlighet att gå med i EU, i stället skulle vi ha förts närmare ockupationsmakten Ryssland. 

Vid frågan om han trodde att protesterna skulle leda till att lagförslaget drogs tillbaka ler han och skakar på huvudet.  

– Inom den georgiska politiken är vi inte vana vid att få vår röst hörd så jag blev positivt överraskad. Detta är dock bara en protest och vi kan inte sluta här utan vi måste fortsätta arbeta hårt för det vi tror på. Vi kan inte ta friheten för givet utan det är något vi ständigt måste kämpa för.  

Josefin Stenquist
Praktikant på FN-förbundet i Georgien under våren 2023

——————

Denna text är från det kommande numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2/2023).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.