Rätten att granska och kritisera makthavare samt möjligheten att fritt publicera information är förutsättningar för att upprätthålla en demokrati. Den oberoende journalistiken utmanades dock redan före covid-19 och pandemin har försvårat situationen ytterligare.

Reportrar utan gränser (RSF) publicerar varje år ett pressfrihetsindex som illustrerar världsläget för oberoende journalistik.

– De senaste sju, åtta åren har utvecklingen gått dramatiskt nedåt, säger Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige.

Han förklarar att trenden har flera dimensioner: en geopolitisk, en demokratisk, en teknologisk, en ekonomisk samt en som handlar om ökad misstro mot journalister. Till dessa utmaningar läggs nu dessutom en pandemi som blir ett verktyg för auktoritära ledare som vill ta ett allt hårdare grepp om makten.

Synliggör attacker mot obunden journalistik

Det senaste indexet publicerades i april 2020. Eftersom det till stor del återgav läget så som det såg ut innan pandemin tog fart, fanns ett behov av att fortlöpande undersöka pandemins effekt på pressfriheten. Resultatet blev det så kallade ”Tracker 19”. Det är inte ett nytt index, utan en plattform där rapportörer kontinuerligt matar in information om attacker mot pressfriheten kopplade till pandemin. Flera skribenter som rapporterar om frågan har fängslats eller trakasserats, vilket synliggörs i Tracker 19.

Pandemin åskådliggör vikten av pressfrihet och obunden journalistik, menar Erik Halkjaer. Att Kinas regering tystade dem som tidigt varnade för viruset gjorde till exempel att flera veckor hann passera innan informationen nådde allmänheten. Vid det laget hade covid-19 redan hunnit sprida sig till stora delar av världen.

– Kärnan i detta är rätten till information. I många länder anses ”korrekt” fakta endast vara det som kommer från staten. Om journalister kritiserar regeringens beslut eller lyfter andra länders strategier som exempel kan de anklagas för att sprida desinformation, säger Erik Halkjaer.

• Raoul Wallenbergsinstitutet i Lund genomför under 2020 en pilotstudie för att analysera och utvärdera krislagsstiftningar som trätt i kraft i samband med coronapandemin. I studien används ett MR-baserat analysverktyg som utvärderar vilka lagar som på sikt riskerar att kränka mänskliga rättigheter.
• Demokratiinstitutet International IDEA har tillsammans med samarbetspartners skapat plattformen The Global Monitor of COVID-19’s Impact on Democracy and Human Rights. Verktyget samlar in rapporter och uppdateringar från 162 länder, och informationen visas på en interaktiv karta.
• Civicus är en internationell ideell organisation med fokus på civilsamhället och demokrati. Deras verktyg The CIVICUS Monitor har sedan flera år tillbaka samlat in rapporter och analyser om läget för civilsamhället i 196 länder. Under 2020 har verktyget utökats med rapporter om virusets konsekvenser för civilsamhället i olika länder.

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4 2020).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.