I den svenska FN-rörelsen finns två grupper med särskilt stark närvaro: pensionärer och ungdomar. Ungdomsmedlemmar utgör nästan en femtedel av Svenska FN-förbundets medlemsbas. Vad innebär detta starka engagemang hos yngre?

– De föreningar som har många yngre medlemmar testar gärna nya saker. Det är en styrka vi ser hos unga, att de till exempel under pandemin varit snabba och innovativa, säger Elias Aspudd, ungdomssekreterare på FN-förbundet.

I FN-förbundet räknas personer under 26 år som ungdomsmedlemmar. Andelen unga varierar mellan olika FN-föreningar. I många FN-föreningar finns det ett antal äldre deltagare som varit med i över 20 år, medan yngre personer kommer och går. I andra fall ser själva organisationsstrukturen annorlunda ut. Stockholms FN-förening innehåller till exempel både en studentsektion och en ungdomssektion. Det finns också ett antal FN-föreningar där klungan av aktiva helt består av yngre medlemmar.

Olika generationer kompletterar varandra

Ett exempel på en ungdomsledd förening är Umeå. Här är samtliga styrelseledamöter födda runt millennieskiftet. Ordförande Felicia Sandin, som vann utmärkelsen Årets FN-ungdom 2020, ser en styrka i att yngre tar plats men understryker också att olika generationer kompletterar varandra.

Även om det finns många frågor som är särskilt aktuella i den yngre generationens vardag, så som psykisk ohälsa, klimatet och skolan, menar Felicia Sandin att ens hjärtefrågor i huvudsak är individuella.

– En tonåring och dennes farfar kan brinna för en massa gemensamma ämnen. Däremot påverkas man av vad man ser i sin vardag. En pensionär som upplevt fredsrörelsen under Vietnamkriget har andra erfarenheter än dagens ungdomar.

För att engagera yngre krävs en lyhördhet för de frågor som är aktuella för ungdomar, förklarar hon. Dessutom råder en viss skillnad i vilka medier och digitala plattformar som används av olika åldersgrupper. Umeås FN-förening består i huvudsak av studenter i 20-årsåldern och styrelsen vill gärna involvera fler äldre medmänniskor.

– Det kan bli problematiskt att enbart bestå av en generation. Vi yngre har till exempel inte fått följa FN:s utveckling. Ofta samarbetar vi med Fredsbaskrarna, som har andra viktiga erfarenheter.

Utrymme för yngre röster

Under våren 2021 har FN-förbundet fått i uppdrag av utrikesdepartementet att genomföra ungdomskonsultationer för att bidra med nya perspektiv till Sveriges frivilliga rapport till sommarens HLPF (High Level Political Forum) där ländernas arbete med Agenda 2030 redovisas. Syftet är att ge ett ökat utrymme för yngre röster gällande genomförandet av Agenda 2030. Närmare 900 svenska ungdomar delade med sig av sina åsikter i två enkäter om hållbar utveckling.

FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson gläds åt det brinnande intresset hos ungdomar och hoppas på ett ännu starkare samarbete mellan generationer framöver.

– Det är hoppingivande på många sätt. De unga är morgondagens ledare och deras intresse för internationella frågor är jätteviktigt. Många av dagens utmaningar är så stora att vi måste samarbeta. Det går inte att fjärma sig som land eller som individ. Gemensamma problem kräver gemensamma lösningar.

Lina Stolpe, frilansskribent

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2/21).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.