fbpx
Frågan om att föra statistik baserat på olika samhällsgrupper är omdiskuterad. Sverige har hittills valt att avstå från sådan så kallad jämlikhetsdata. Foto: Wylly Suhendra/Unsplash
21 mars, 2024 / Världshorisont

Bör Sverige införa jämlikhetsdata? 

I dag saknas data över diskriminering och ojämlikheter mellan grupper i Sverige, något som kritiserats upprepade gånger av både FN och EU. Trots det har den svenska regeringen valt att avstå från att använda så kallad jämlikhetsdata. 

Jämlikhetsdata innebär insamling av statistik för att kartlägga och förstå ojämlikheter mellan grupper i samhället. Syftet är att möjliggöra riktade åtgärder för att motverka diskriminering och främja inkludering, rättvisa och jämlikhet.

Bild på forskaren Sayaka Osanami Törngren.
Sayaka Osanami Törngren. Foto: Malmö universitet.

Sayaka Osanami Törngren är forskare och docent i internationell migration och etniska relationer vid Malmö universitet. Hon anser att jämlikhetsdata behövs för att göra Sverige mer jämlikt.

– Vill man förstå var diskriminering sker, vilka ojämlikheter som finns och på vilka grunder samt jobba med aktiva åtgärder måste man ha statistik, säger hon.

Sju diskrimineringsgrunder

Den svenska diskrimineringslagen definierar sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Bortsett från juridiskt kön och födelseland finns i dag ingen utförlig statistik gällande någon av dem. Det är därför svårt att mäta var och hur diskriminering sker i det svenska samhället, menar Sayaka Osanami Törngren.

– Själva datan i sig kommer inte minska diskriminering men med hjälp av den kan man kartlägga skillnader i organisationer och i samhället och utifrån det utforma lösningar.

Enligt Diskrimineringsombudsmannens (DO) rapport om förekomsten av diskriminering i Sverige 2023 saknas underlag om utbredningen av diskriminering i samhället. Jämlikhetsdata anges som en möjlig lösning på problemet. Samtidigt betonas vikten av att insamling och användning av data sker korrekt och att anonymitet, självidentifikation och frivillighet tillämpas.

Ämnet togs upp vid en interpellationsdebatt i riksdagen i januari 2023. Jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) argumenterade då att frågan är komplex och att jämlikhetsdata medför stora risker men att Sveriges regering arbetar med flera andra åtgärder för att motverka diskriminering.

Granskas av FN

Samtliga länder som har anslutit sig till FN:s konvention mot rasdiskriminering, CERD, granskas regelbundet av en oberoende expertkommitté. Regeringens senaste rapport till kommittén publicerades i januari 2023 men granskningen av Sverige har skjutits upp flera gånger och ska enligt uppgift genomföras först 2025.

I tidigare granskningar har CERD-kommittén kritiserat Sverige för bristen på statistik över diskriminering. Regeringens rapport från 2023 nämner inte jämlikhetsdata. Däremot tas frågan upp i flera alternativa rapporter, däribland en kommande rapport som samordnats av Svenska FN-förbundet. I den rekommenderas utökad data över hur rasism bidrar till ojämlik hälso- och sjukvård och insamling av information om situationen för migranter i Sverige utifrån aspekter som nationalitet, etnicitet, funktionshinder, kön och ålder.

Även Afrosvenskarnas riksorganisation har lämnat in en alternativ rapport som innehåller rekommendationer gällande införandet av jämlikhetsdata. Organisationen menar att breddad datainsamling behövs för att identifiera och minska skillnader i hur olika grupper behandlas i samhället, speciellt mot bakgrund av rasism.

Data kan missbrukas

Röster som är kritiska till jämlikhetsdata och oroliga för att informationen ska missbrukas hörs också i debatten. Sayaka Osanama Törngren betonar att tydlig struktur i datainsamling och analys är grundläggande både för att undvika att data används felaktigt och för att säkra metodens effektivitet.

– Jag får ofta höra att det kan stigmatisera utsatta grupper men om man inte har klara data kan man inte vidta specifika åtgärder för att lösa problemen. Stigmatisering finns redan – att lägga locket på löser inget, menar hon.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Varför har du engagerat dig i FN-rörelsen?

24 maj, 2024 / Världshorisont

Nästa vecka är det dags för kongress, en viktig helg för medlemmar i Svenska FN-förbundet. Världshorisont frågade fyra medlemmar om deras engagemang i FN-rörelsen.

Läs mer

Polarisering leder till mer global stress

23 maj, 2024 / Nyheter

FN:s utvecklingsprogram UNDP höll i april en svensk lansering av den årliga rapporten Human development report. 

Läs mer

Mellanstadieelever agerar delegater vid FN-rollspel 

16 maj, 2024 / Världshorisont

FN-rollspel är ett väl beprövat koncept som länge har arrangerats på gymnasienivå. Montessori Mondial i Lund är nu första grundskolan som introducerar delegater, presidier och allt vad spelen innebär för elever i årskurs fyra och fem.

Läs mer

UNg-konferens med internationellt fokus

08 maj, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundets ungdomskonferens hade i år det största internationella deltagandet någonsin. Förutom ungdomar från Sverige medverkade även deltagare från Albanien, Armenien, Danmark, Finland, Georgien och Slovenien.  

Läs mer

Svenska FN-förbundets arbete för en värld fri från krigsförbrytelser 

03 maj, 2024 / Nyheter

Ukraina, Gaza och Darfur är tre aktuella exempel på krigshärdar där det begår krigsförbrytelser. Normer, konventioner och verktyg för att hantera krigsförbrytelser och andra grova folkrättsbrott finns, men de är

Läs mer

FN-förbund diskuterade krigsbrott

29 april, 2024 / Nyheter

På inbjudan av Svenska FN-förbundet samlades nyligen sex nationella FN-förbund för att diskutera samarbete om krigsbrott, rättsskipning och de internationella domstolarna.

Läs mer

Över 100 ungdomar samlas för konferens om mångfald och inkludering

26 april, 2024 / Nyheter

I helgen går Svenska FN-förbundets årliga UNg-konferens av stapeln. Syftet är att engagera, informera och uppmuntra ungdomars globala engagemang och tro på FN som central aktör i arbetet för en

Läs mer

“Jag kämpade mot mina föräldrar för att de inte skulle gifta bort mig” 

25 april, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet bidrar genom projekt Flicka till arbetet för att förebygga barnäktenskap och kvinnlig könsstympning i Etiopien. Projektet har haft stora framsteg och flera orter har övergett de båda skadliga traditionerna. Covid-19 och konflikten i norra Etiopien har dock lett till att situationen återigen har förvärrats.  

Läs mer

Unric – europeiskt nav för FN-information 

19 april, 2024 / Nyheter

FN:s regionala informationskontor för Västeuropa, Unric, är en del av FN-sekretariatet. Arni Snaevarr är informatör för de nordiska länderna och arbetar med att sprida information om FN på olika språk.

Läs mer