I flera uppmärksammade fall de senaste åren har barn ställt stater till svars för att de inte agerat tillräckligt för att bromsa klimatförändringarna. FN:s barnfond Unicef följer utvecklingen. 

FN:s barnrättskommitté, CRC, nådde 2021 ett beslut i det så kallade Sacchifallet där 16 barn stämt fem G20-länder för att de inte lyckats ta itu med de ökade utsläppen. Två av barnen var svenskar, Greta Thunberg och 8-åriga Ellen-Anne. 

Shanti Ingeström, barnrättsexpert på Unicef Sverige, tycker uppmärksamheten är bra samtidigt som hon vill öka ungas delaktighet på flera områden. 

– Vi upplät våra lokaler i New York där barnen bland annat höll en presskonferens i samband med att fallet skulle upp i CRC. Det är bra att barn i alla åldrar känner att de har möjlighet att kräva sina rättigheter, menar hon. 

Banbrytande fall

Trots att stämningen till slut avvisades var fallet banbrytande. Detta då det slogs fast att även om alla stater kollektivt bidrar till klimatförändringarna ska detta inte ses som en anledning till att en enskild stat inte kan hållas ansvarig för sina tillkortakommanden. Fallet belyste också att barn påverkas av klimatförändringarnas effekter mer än vuxna. 

– Barn drabbas allra mest. De är mindre och tar lättare upp gifter och är mer beroende av att få i sig näring. Utöver det rent fysiska påverkar klimatförändringarna egentligen alla uppväxtvillkor. Klimatstress är bidragande till den växande psykiska ohälsan och i vissa delar av världen kan barn inte gå till skolan då man behöver hjälpa till med att exempelvis samla mat eller hitta vatten, säger Shanti Ingeström. 

Vidare belyste fallet att effekterna av klimatförändringarna redan är här. Pandemin och kriget i Ukraina har ytterligare tydliggjort detta. Minskade leveranser av spannmål till Afrikas horn på grund av kriget i Ukraina har tillsammans med den värsta torkan på 40 år lett till hungerkris i regionen. 

– Jag blir provocerad av att man säger att ”barnen är vår framtid”. Det är förvisso sant men klimatförändringarna påverkar barn redan idag. Man måste lyssna på barnen. De främsta experterna på hur det är att vara barn idag är barnen själva, säger hon. 

Uppmuntrar delaktighet

För att uppmuntra ungas delaktighet har Unicef anordnat ”hackathons”, tillfällen för barn och unga att träffas och hitta lösningar på samhällsproblem. Dessutom finansierar Unicefs innovationskontor ungdomsledda projekt för att stärka barns ställning världen över. 

– Barn måste få vara med och hitta lösningar, inte enbart problematisera eller demonstrera. Många vuxna som vi har träffat har förvånats över ungas kapacitet. Barn är mycket mer solidariska än vuxna i många lägen, säger hon.  

Shanti Ingeström påpekar att barn och ungas delaktighet måste öka i alla samhällsfrågor. 

– Det finns enorm kraft bland unga i miljörörelsen. Ibland kan man känna att det vore bra om drivet att lyssna på unga där även spillt över till andra frågor, säger hon. 

Hon menar att barn och unga ofta diskuteras men att de sällan själva får möjlighet att uttala sig. 

– En bra tanke är ”inget om oss utan oss”. Vuxengissningar är ett resursslöseri för vuxna vet inte hur det är att vara ung idag, avslutar hon. 

Eric Cornefjord
Praktikant på Världshorisont våren 2023

——————

Denna text är hämtad från det senaste numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2/2023).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.