Ulrika Modéer, UNDP, Annelie Börjesson, FN-förbundet och Carl Skau, Utrikesdepartementet, samlades på Södermalm i Stockholm för ett samtal om FN.
29 september, 2020 / Världshorisont

Allt viktigare roll för en 75-åring som imponerar

Det var en tudelad bild som framträdde när tre FN-experter samlades för att diskutera FN:s betydelse – historiskt, idag och i framtiden. Å ena sidan beskrevs en plågad värld med stora motsättningar mellan de mäktigaste aktörerna. Å andra sidan ses tecken på ökad relevans och ökat intresse för det globala samarbetet i FN. Här sammanfattar vi diskussionen mellan Ulrika Modéer, chef inom FN:s utvecklingsprogram UNDP, Carl Skau, chef för FN-enheten på Utrikesdepartementet, och Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet.

Börjesson: FN har betytt oerhört mycket under sina 75 år och det finns många milstolpar att nämna. Jag tänker särskilt på den allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter (MR) från 1948 och alla MR-konventioner som följde på den. På senare år har millenniemålen bidragit till att mycket gått framåt i världen och att vi kunde anta Agenda 2030.

Modéer: Före pandemin sa jag att vi inte ska blicka så mycket bakåt utan att vi måste blicka framåt för att få med oss unga människor. Jag har nog ändrat uppfattning. Det är viktigt att vi påminner oss om vilken värld vi hade när FN blev till – en värld i ruiner, en värld som inte förmådde att samarbeta. Pandemin visar att vi inte kommer att klara av de utmaningar som vi har framför oss utan ett globalt samarbete. Vi lever i en tid då nationalism, populism och protektionism hela tiden vinner mark. Samtidigt säger kunskapsläget oss att vi måste samverka.  

Jag vill också särskilt framhålla deklarationen om mänskliga rättigheter. Den lade en grund för vilka värderingar som skulle vara gällande, det viktiga nedrustningsarbetet och den roll som FN haft när det gäller klimatfrågan och biologisk mångfald. Det handlar om hela vår livsmiljö och förutsättningarna för att vi ska kunna fortsätta bekämpa fattigdom, verka för fred, etc. Om vi inte kan hantera våra planetära gränser ansvarsfullt kommer vi inte heller att komma någon vart med de andra globala frågorna.

Historiska bedrifter och framtida utmaningar

Skau: Dag Hammarskjöld slog fast att FN ”inte har skapats för att föra mänskligheten till himlen, utan för att rädda den från helvetet”. Organisationen skapades ur andra världskriget och det handlade om att undvika ytterligare ett världskrig. Sätter man det som en måttstock måste man ändå säga att FN har lyckats under många olika faser och perioder.

Avkoloniseringen var en viktig insats som FN effektivt hanterade. En annan historisk milstolpe som FN varit med och faciliterat är Sovjetunionens uppbrott. Man ska inte heller glömma bort vikten av fackorganens arbete. Fokus har varit på WHO på sistone men det finns många andra fackorgan som har stor inverkan på människors liv.  

Generalsekreteraren brukar tala om tre faser i FN:s historia. Först det kalla kriget. Det var en period med mycket svåra låsningar i säkerhetsrådet men där det även fanns en förutsägbarhet som gjorde att det fungerade. På 90-talet gick vi in i en ”unipolär” värld. Där dominerade USA och där fastslogs mycket av det som vi upplever som positiva framgångar – värderingar, konventioner och plattformar. Säkerhetsrådet fungerade mycket väl i det för om USA var engagerat så kunde man samla rådet och ta sig an ganska ambitiösa projekt. Idag är vi i ett helt annat läge. Det finns stora motsättningar mellan ett USA som blickar alltmer inåt, ett offensivt Ryssland och ett Kina som explosionsartat tar del av den globala ekonomin.

Börjesson: Den allra största landvinningen kan man säga är att FN överhuvudtaget kom till. Att skapa FN idag hade sannolikt inte varit möjligt eftersom världsläget förändrats och det är svårt för länderna att enas. Därför är det viktigt att värna, bevara och utveckla det vi har – det globala samarbetet i FN är ovärderligt.

Skau: En annan milstolpe är skapandet av OCHA (FN:s samordningskontor för katastrofhjälp) och det internationella humanitära systemet i början av 90-talet. Det var initierat av Sverige och Jan Eliasson. Idag kanaliseras över 50 procent av alla humanitära insatser genom FN och det är FN som leder arbetet. Under covid-krisen har det humanitära spåret varit väldigt effektivt och det är ingen tvekan om att FN:s roll i sammanhanget är viktig.

Modéer: Otroligt viktiga beslut fattades också 2015 med Agenda 2030, Parisavtalet för klimatet och inte minst finansieringsagendan [beslut kring hur länders utveckling ska finansieras]. Den dåvarande generalsekreteraren sa att ”stjärnorna måste ha stått i rätt konstellation” och i någon mån hade han kanske rätt för åren som följt efter de där viktiga överenskommelserna har präglats av stor oro.

Finansieringsagendan är otroligt viktig nu under pandemin när vi ser ekonomier i fritt fall. Genom Agenda 2030 har vi bjudit in en bredd av aktörer – däribland stora investerare och näringslivsföreträdare. Det är tydligt att de är mycket mer intresserade av FN än tidigare. De har förstått vilka stora utmaningar vi står inför och att det inte är gynnsamt för affärerna. Även från civilsamhället finns det ett större engagemang för FN.  

Skau: Ja, det är en ödesfråga för FN att man förmår att bli en plattform för en bredare krets av aktörer. Att vara en snäv medlemsstatsorganisation kommer inte att lösa de utmaningar vi står inför. Där tänker jag även på ett bredare inkluderande av civilsamhälle och befolkningar så att FN blir mer representativt.

När det gäller utmaningar för FN-arbetet skulle jag säga att den främsta just nu är de spända relationerna mellan stormakterna USA, Ryssland och Kina. Som jag tidigare nämnde försvårar och försvagar dessa spänningar arbetet i FN. Man brukar säga att ”FN är vad medlemsstaterna gör det till” . Det stämmer verkligen, för världsläget avgör till stor del vilka beslut som är möjliga i FN.

Den andra utmaningen som jag skulle lyfta fram är att vi har ett sekretariat som skapades för att ordna ett antal konferenser och möten på 40-talet, där regler och byråkrati har hängt med ganska långt in i vår tid. Där behövs det en uppstramning så att vi får en mer flexibel och effektiv organisation, och det finns en fantastisk dagordning för detta internt i organisationen. Just nu finns även en skjuts i processen med att reformera FN på utvecklings- och säkerhetsområdet, vilket är positivt.

Populistiska ledare en oroande trend

Modéer: FN har en enormt viktig roll som samordnande kraft i världen och även som en kunskapsbas – mängden data och statistik som FN sitter på är rejält underskattad. Tyvärr har vi efter 2015 fått en värld där många inte anser kunskap och forskning viktigt, och där vi har flera populistiska ledare som vinner röster på att prata om ”fake news” snarare än vad som är ”real news”. Det är otroligt bekymmersamt.

Skau: Man kan inte överskatta utmaningen med den amerikanska positionen. Donald Trump har sagt i FN att framtiden inte tillhör globalister utan patrioter, vilket han har omsatt i praktiken. Han har klivit av Iranavtalet, Parisavtalet, MR-rådet, Unesco, med mera – listan är lång. Detta trots att det var USA och Roosevelt som låg bakom FN:s bildande och som har varit ryggraden i att upprätthålla systemet. Nu under coronakrisen har USA också backat ut ur WHO vilket öppnat upp nya möjligheter för Kina, samtidigt som Ryssland tar sig friheter. Det är en stökig omvärld som generalsekreteraren har att hantera.

Väldigt positivt i sammanhanget, dock, är att det finns en stor grupp mellanstora progressiva länder som försöker ta ansvar. Jag tänker bland annat på Sverige, Kanada, Nya Zeeland, Sydkorea och Etiopien. EU är också en sådan kraft. De här aktörerna försöker fylla ut det nya vakuumet och stötta upp generalsekreteraren och FN-systemet.  

Positivt är också att vi har en generalsekreterare som imponerar gång efter annan. Han har ett modigt ledarskap både externt och internt, har lanserat reformer och har också ett chefslag som gör ett fantastiskt arbete. Vi befinner oss i en tid då systemet levererar och det finns progressiva krafter som kliver fram och spelar en mycket viktig roll.

Modéer: Från UNDP:s sida försöker vi också skicka budskapet till EU att Europa behövs, givet den gemensamma värderingsbas som man har och det geopolitiska läget. När det gäller EU:s inställning är det också tydligt att det skett ett skifte och att det nu finns en idé om att ha ett mer strategiskt samarbete med FN, snarare än att vi bara ska vara en genomförare av EU:s bistånd. Angela Merkel har drivit detta och talat i termer av att ”multilateralism matters”.

Imponerande ledarskap under covid-krisen

Börjesson: Jag kan haka på där när vi talar om positiva tecken och konstatera att vi redan inför valet av António Guterres såg en mycket mer öppen och transparent process än vid tidigare generalsekreterarval. Det fanns ett gott antal kandidater till posten som också fick presentera sig. Vi har dessutom fått in fler kvinnor på toppositioner i FN, vilket är glädjande. Reformarbetet är en annan positiv företeelse, som vi nämnde tidigare.

Till utmaningarna kan man lägga svårigheterna med ländernas betalningar och de problem som det leder till med finansieringen av FN:s arbete. Folk i allmänhet behöver förstå att resurserna är väldigt begränsade. WHO har stått i centrum i flera månader men dess budget är i nivå med den hos ett medelstort sjukhus i New York!

Skau: Jag tycker att FN:s coronarespons har varit superimponerande. WHO har gjort ett bra jobb och generalsekreteraren har haft ett totalt ledarskap. I fråga efter fråga har man skickat ut policypapper där FN-systemet i god reformanda har samlats och formulerat kloka rekommendationer. Det är nytt och väldigt positivt. Generalsekreteraren var tidigt ute med en appell om global vapenvila. Den följdes inte riktigt upp i säkerhetsrådet, men har ändå gett positiva effekter och visar hur FN tog ledarskap.

Modéer: En av de viktigaste lärdomarna av pandemin är annars att vi måste lära oss att lyssna på vetenskapen när det gäller vad vi har framför oss. Många har varnat länge för att pandemier skulle komma, det var bara en fråga om tid. Ändå blev det en chockverkan på alla samhällen. Man såg hur dålig beredskap även de mest utvecklade länder hade, och hur snabbt länder tvingades sätta sina egna intressen först i stället för att samarbeta. Andra typer av storskaliga chocker kan komma när det gäller till exempel klimatet och biologisk mångfald.

På UNDP ser vi särskilt allvarligt på de socioekonomiska effekterna. Nu kommer skrämmande rapporter om hur ett stort antal människor kommer att förlora hälsa och liv på grund av att det inte finns resurser längre till planerade program för till exempel malariabekämpning, mödrahälsovård och insatser riktade mot barn.

Multilateralt samarbete viktigare än någonsin

Börjesson: Jag tycker man kan sammanfatta resonemanget med att säga att globala problem kräver globala lösningar. Vi ser vilka enorma konsekvenser som coronaviruset har fått för världen och hur det påverkar människors vardag. Vi ser barn som inte får gå i skolan och folk som inte har råd att köpa mat. Fattigdom och hunger ökar. Samtidigt är världen är så komplicerad idag och vi är alla sammanlänkade, det gäller livsmedelsförsörjning, industriproduktion, turism och annat. Det fungerar inte att stänga ute problem genom att stänga gränser. I stället måste vi samverka.

Där har FN-förbundet en viktig roll som civilsamhällesorganisation – att lyfta fram vikten av globalt samarbete. Med hjälp av er som jobbar i systemet kan vi visa vad FN faktiskt gör i världen. Jag hoppas och tror att man kommer att se över frågan om att förbereda sig för pandemier, och hur man samverkar under dem. I början av krisen såg vi hur land efter land stängde gränserna och roffade åt sig olika typer av material. När nästa stora kris kommer hoppas jag att vi är bättre rustade. Klimatet talade vi om tidigare. Det kommer att bli enorma konsekvenser av klimatförändringarna som kommer att påverka matförsörjning, konflikter, migrationsmönster, med mera.

Skau: Jag tycker man kan konstatera att de som var nationalister när den här pandemin slog till har blivit ännu mer övertygade om att de har rätt lösningar medan de som var mer inriktade på globalt samarbete också är mer övertygade om sin världsbild. Så där är vi splittrade och frågan är vilken av de här två världs- eller samhällsbilderna som kommer att segra? Det kommer att få avgörande betydelse för framtiden.

Jag hoppas att det finns en kritisk massa av progressiva länder som ser till att vi får en positiv utveckling. Var Sverige står är ingen tvekan, vi ser att krisen ännu mer understryker vikten av internationellt samarbete. Det borde vara uppenbart för alla.

För att koppla till det som sagts tidigare – det starkaste argumentet för FN är att det behövs. Och fanns organisationen inte skulle den behöva skapas.

Modéer: En som sak som ofta nämns är att Sverige är ett litet exportberoende land som är beroende av omvärlden. Så det ligger i hög grad i vårt intresse att vi har en värld som klarar av att samarbeta inom en rad olika områden. Människor är också i grund och botten mer solidariska än man kanske tror. FN-förbundet som folkrörelse i Sverige bör kunna väcka fler människor till ett engagemang som jag tror ligger nära mångas hjärta. Jag har rest en del i Sverige i sommar och det är jättemånga som är nyfikna på vad jag gör och hur de kan bidra. Så jag skulle säga att det finns ett mycket större intresse för de här komplicerade frågorna än vi egentligen tror.

Svenska FN-förbundets roll

Skau: Jag tror verkligen att ni som FN-förbund har ett helt centralt uppdrag i att säkerställa att stödet för FN upprätthålls. Vi befinner oss vid ett vägval och det behöver vara tydligt för människor vad FN:s arbete handlar om. På så vis kan Sverige som land fortsätta stödja FN och investera i multilateralismen.

Modéer: Globala målen och ert fantastiska projekt Glokala Sverige är ju ett sådant verktyg. De är bra sätt att bryta ner och titta på globala frågor i ett lokalt sammanhang.

Börjesson: Ja, det är ett stort intresse för globala målen i Sverige. Många vill engagera sig. Det börjar bli påtagligt både vad klimatförändringarna innebär och att behovet av att samverka internationellt i olika frågor är stort. Så det finns en hel del hoppingivande signaler och många fina och bra initiativ som visar på att det går att åstadkomma förändring. Ibland kan folk säga ”vad spelar det för roll vad jag gör?”. Men det spelar ju roll, man behöver fånga upp dem och förklara det.

Modéer: Det där är ju en fråga för den vuxna generationen att ta på största allvar. Vi måste säkerställa att det finns hopp och tilltro till att vi kan skapa en mer hållbar framtid. I min generation finns en verklig rädsla för kärnvapen. Även många barn och unga känner oro för ökad upprustning och det faktum att kärnvapenländerna frånträder viktiga avtal. Till det kommer de nya utmaningarna, så att förmedla hopp och framtidstro är otroligt viktigt.

Skau: När det gäller framtiden finns ingen tvekan om att klimatet är den stora frågan, även för FN. Generalsekreteraren pratar också ofta om den digitala omställningen och vilka konsekvenser den har, på allt från arbete till fritid. En tredje viktig fråga är jämlikhet och de enormt ökande klyftorna och de återverkningar det har på det politiska landskapet men också på institutioner, ordning och reda och fred i världen.  

Modéer: Det är en polariserad värld med stora behov av samarbete kring stora globala utmaningar där ju global hälsa, klimat och biologisk mångfald är några. Olika samhällsmodeller behöver lära av varandra för att hantera frågor kring ojämlikhet och bygga samhällen där det finns ett bättre socialt kontrakt mellan beslutsfattare och medborgare. Det är stora utmaningar men det är det läge vi har. Vi kan inte göra annat än att kavla upp ärmarna och försöka hantera dem. Och använda oss av den kunskap som finns – världen har aldrig haft större kunskaper än nu!

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 3 2020).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Rolf Ekéus är Årets FN-vän

21 oktober, 2020 / Pressmeddelanden

Diplomaten, ambassadören och nedrustningsvännen Rolf Ekéus tilldelas Svenska FN-förbundets utmärkelse Årets FN-vän. Ekéus får priset i förbundets program inför FN-dagen som webbsänds den 21 oktober kl 13.00-14.00.

Läs mer

Fler länder måste söka plats i FN-rådet för mänskliga rättigheter

16 oktober, 2020 / Nyheter

Om fler länder kandiderar till FN-rådet för mänskliga länder ökar chansen att fler länder som respekterar mänskliga rättigheter väljs in, säger Svenska FN-förbundet efter att Kina, Ryssland och Kuba röstats in som medlemmar.

Läs mer

FN-arbete som räddar flickor

11 oktober, 2020 / Blogg

Humanitära FN-insatser kan vara skillnaden mellan liv och död för utsatta flickor, skriver Annelie Börjesson på FN-bloggen på internationella flickdagen.

Läs mer

Nobels fredspris: Viktig påminnelse om hunger och konflikt

09 oktober, 2020 / Pressmeddelanden

Att FN:s livsmedelsprogram WFP får Nobels fredspris är en viktig påminnelse om hunger som konfliktorsak – och om vikten av FN:s humanitära arbete i coronapandemin.

Läs mer

Sverige och FN: Litet land med stort inflytande

09 oktober, 2020 / Världshorisont

Sverige är sedan länge en framträdande aktör inom FN. Men hur kommer det sig att just Sverige har ett så varmt förhållande till den världsomspännande 75-åringen? Världshorisont fick en intervju med Carl Skau, chef för FN-enheten på Utrikesdepartementet.

Läs mer

Mycket nytta för lite pengar

07 oktober, 2020 / Världshorisont

FN-systemet bedriver ett omfattande arbete världen över, trots knappa resurser. Organisationens ordinarie budget 2020 uppgår endast till drygt hälften av Stockholms stads.

Läs mer

Civila måste skyddas i Nagorno-Karabach

06 oktober, 2020 / Nyheter

Svenska FN-förbundet uppmanar till eldupphör och dialog och betonar att civila måste skyddas i konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Läs mer

Unga om de globala målen: Vår framtid står på spel

05 oktober, 2020 / Debattartiklar

Handlingsprogrammet Agenda 2030 med de 17 globala målen antogs för fem år sedan. Om våra politiker misslyckas att säkra en hållbar värld försämras våra möjligheter i livet, skriver FN-förbundets unga ambassadörer för de globala målen i en debattartikel.

Läs mer

FN 75: Milstolpar ur FN:s historia – 1990-talet

02 oktober, 2020 / Nyheter

Under hösten kulminerar firandet av FN:s 75-årsjubileum. Vi presenterar milstolpar från de gångna decennierna. Under 1990-talet höll FN flera världskonferenser, understödde fredssträvanden och inledde reformer i ljuset av fruktansvärda förbrytelser i Rwanda och på Balkan.

Läs mer