Uttalande av Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic inför internationella dagen för ursprungsfolk den 9 augusti

Den 9 augusti är FN:s internationella dag för ursprungsfolks rättigheter. Årets tema är förverkligandet av de rättigheter som världens ursprungsfolk har enligt bland annat internationella konventioner.

I Sverige handlar ursprungsfolksrättigheter framför allt om kulturella rättigheter. På en rad områden måste därför samernas rättigheter stärkas, menar Svenska FN-förbundet som bevakar frågan inom ramen för sitt MR-granskningsarbete.

– En stor brist i Sverige är statsmakternas sätt att hantera samernas landrättigheter. Utmärkande för ursprungsfolk är en särskild koppling till naturen. Enligt internationell rätt är ursprungsfolk beroende av att ha tillträde till mark och vatten även i områden de själva inte förfogar över. Landrättigheter för ursprungsfolk lyfts fram i ILO-konventionen 169, en konvention som Sverige inte anslutit sig till trots återkommande påpekanden från FN, säger Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic.

Som en följd har konflikter uppstått mellan markägare och renägare. Medan renägarna åberopar internationell rätt som stöd för att låta sina renar beta i de områden som traditionellt tillhört samerna menar markägarna att de skador och kostnader som renbete medför är helt orimliga. I samband med Nordmalingdomen i Högsta domstolen 2011 stärkte samerna sina positioner något när HD slog fast att samebyarna har rätt till vinterbete i Nordmalingsområdet. Markägarna lyckades inte hävda att den urgamla renbetesrätten innebar en inskränkning av äganderätten.

Trots vissa framgångar när det gäller betesrätten kvarstår problem på andra områden. FN har fastslagit att urbefolkningar har rätt att säga ja eller nej till gruvetableringar, som den som planeras i Gállok. Trots det bortser Sverige från samernas rätt.

– Näringsminister Annie Lööf har efterlyst kommunikation mellan parterna, men gruvfrågan är inte en fråga om brist på kommunikation utan om en brist i lagen. Konflikten i Gállok, Rönnbäcken och alla andra platser där Sverige vill driva undan samerna för att göra plats för gruvor handlar i själva verket om att Sverige inte respekterar internationell rätt, säger Aleksander Gabelic.

Svenska FN-förbundet framhåller att den svenska minerallagen strider mot FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och FN:s urfolksdeklaration från 2007 som Sverige har förbundit sig att följa. Också FN:s rasdiskrimineringskommitté kritiserade i en rapport nyligen Sverige och regeringen för att den svenska minerallagen tillåter stora industriprojekt och andra aktiviteter inom samiskt område utan samebyarnas samtycke.

– För att tillmötesgå FN:s kritik mot minerallagen bör näringsministern och regeringen i stället stärka samernas rättigheter. Det görs bäst genom en lagändring som innebär att gruvexploatering blir otillåten utan samebyarnas uttryckliga medgivande. En översyn av minerallagen krävs därför omgående, säger Aleksander Gabelic.

Svenska FN-förbundet har i sina rapporter till FN:s rasdiskrimineringskommitté också belyst samernas ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

– När det gäller språkliga rättigheter finns vissa brister. Skolundervisning på samiska måste finnas i större utsträckning liksom samiska förskolor och äldrevård där det samiska språket används, avslutar Aleksander Gabelic.