De senaste sex åren har färre än 30 personer per månad deltagit i FN-ledda fredsfrämjande insatser, skriver Aleksander Gabelic och Linda Nordin i Svenska Dagbladet inför Folk och Försvars rikskonferens.
Riksrevisionen riktade före jul skarp kritik mot Försvarsmaktens oförmåga att hålla upp till 2000 personer insatta i internationella och nationella insatser. En rad svåra militära konflikter och behovet att bemanna FN:s fredsfrämjande insatser aktualiserar frågan om utlandsstyrkan inför Folk och Försvars rikskonferens som startar i Sälen den 12 januari.
Trots femton års diskussion och uttalade ambitioner om ökad internationalisering av försvaret har utlandsstyrkan inte växt utan konstant varit omkring 850 personer per månad. Antalet har sjunkit de senaste åren och i dag befinner sig endast 500 svenska soldater i en internationell insats. Det är den lägsta nivån sedan tidigt 1980-tal.
Sedan mitten av 1990-talet har Sverige dessutom, med undantag för Liberiainsatsen 2004–06, nästan helt upphört att lämna truppbidrag till fredsfrämjande insatser ledda av FN. De senaste sex åren har i snitt färre än 30 personer per månad deltagit i sådana insatser. Det rimmar illa med tanken att FN-medlemskapet ska vara en hörnsten i svensk utrikespolitik.
Svenska soldater har gjort och gör viktiga internationella insatser i kraft av god utbildning, utrustning och ett rättighets- och jämställdhetsperspektiv. Med denna kompetens har Sverige även bidragit till att stärka hela FN-insatser.
FN och dess vice generalsekreterare Jan Eliasson har varnat för folkmord i Centralafrikanska republiken och vädjat om bidrag till en FN-styrka i landet. Också i Sydsudan, Demokratiska republiken Kongo och Mali behöver FN:s fredsfrämjande insatser bidrag från medlemsländerna.
Den nuvarande trenden måste brytas och Sverige åter bli ett land som engagerar sig också militärt för en säkrare värld – och därigenom stärka också Sveriges säkerhet. Försvarsberedningen har uttryckt att Sverige ska öka sitt deltagande i FN:s fredsfrämjande insatser. Den insikten måste omsättas också i praktiken.
09 december, 2023 / Nyheter
Trots enormt lidande i Gaza stoppades ett förslag om humanitär vapenvila i säkerhetsrådet på fredagen. Att rådet därmed går emot FN-chefens initiativ i frågan är olyckligt, säger FN-förbundet.
Läs mer08 december, 2023 / Nyheter
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år den 10 december 2023. I en orolig värld måste vi alla stå upp för våra rättigheter, skriver Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson och företrädare för FN-rörelsen i hela landet.
07 december, 2023 / Världshorisont
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år i december 2023. Mot bakgrund av oron i världen är den högst aktuell. Ursprungstanken bakom dokumentet är att förhindra att kriser och konflikter uppstår.
Läs mer05 december, 2023 / Nyheter
36 år som ordförande och desto fler som engagerad medmänniska och förespråkare för FN:s kärnfrågor. Gunilla Grunditz från Varberg är Årets FN-supporter och hon menar att vägen framåt kräver samarbete och engagemang.
Läs mer01 december, 2023 / Världshorisont
Internationella brottmålsdomstolen ICC får allt större betydelse när det gäller att pröva och döma individer vid grova kränkningar mot mänskliga rättigheter och humanitär rätt.
Läs mer29 november, 2023 / Nyheter
Tusentals människor har dödats i Hamas terrorattack den 7 oktober och Israels vedergällningskrig. Vapenvilan ger FN möjlighet att bistå skadade och behövande med humanitär hjälp.
Läs mer24 november, 2023 / Världshorisont
Flickor och kvinnor är särskilt utsatta i samband med kriser och konflikter. UNFPA, FN:s befolkningsfond, förklarar varför.
Läs mer22 november, 2023 / Nyheter
Talet om ökat svenskt stöd till Ukraina måste bli verklighet och alla kan göra en insats, säger Peter Ingvarsson i aktionsgruppen Ryssland ut ur Ukraina. Möt Årets FN-vän och läs om hur du kan engagera dig för Ukraina!
Läs mer21 november, 2023 / Världshorisont
Sima Mirzaei förlorade sju familjemedlemmar 1988 när den iranska regimen avrättade tusentals politiska fångar. Allt hon önskar idag är att de ansvariga ska ställas inför rätta.
Läs mer