De senaste sex åren har färre än 30 personer per månad deltagit i FN-ledda fredsfrämjande insatser, skriver Aleksander Gabelic och Linda Nordin i Svenska Dagbladet inför Folk och Försvars rikskonferens.
Riksrevisionen riktade före jul skarp kritik mot Försvarsmaktens oförmåga att hålla upp till 2000 personer insatta i internationella och nationella insatser. En rad svåra militära konflikter och behovet att bemanna FN:s fredsfrämjande insatser aktualiserar frågan om utlandsstyrkan inför Folk och Försvars rikskonferens som startar i Sälen den 12 januari.
Trots femton års diskussion och uttalade ambitioner om ökad internationalisering av försvaret har utlandsstyrkan inte växt utan konstant varit omkring 850 personer per månad. Antalet har sjunkit de senaste åren och i dag befinner sig endast 500 svenska soldater i en internationell insats. Det är den lägsta nivån sedan tidigt 1980-tal.
Sedan mitten av 1990-talet har Sverige dessutom, med undantag för Liberiainsatsen 2004–06, nästan helt upphört att lämna truppbidrag till fredsfrämjande insatser ledda av FN. De senaste sex åren har i snitt färre än 30 personer per månad deltagit i sådana insatser. Det rimmar illa med tanken att FN-medlemskapet ska vara en hörnsten i svensk utrikespolitik.
Svenska soldater har gjort och gör viktiga internationella insatser i kraft av god utbildning, utrustning och ett rättighets- och jämställdhetsperspektiv. Med denna kompetens har Sverige även bidragit till att stärka hela FN-insatser.
FN och dess vice generalsekreterare Jan Eliasson har varnat för folkmord i Centralafrikanska republiken och vädjat om bidrag till en FN-styrka i landet. Också i Sydsudan, Demokratiska republiken Kongo och Mali behöver FN:s fredsfrämjande insatser bidrag från medlemsländerna.
Den nuvarande trenden måste brytas och Sverige åter bli ett land som engagerar sig också militärt för en säkrare värld – och därigenom stärka också Sveriges säkerhet. Försvarsberedningen har uttryckt att Sverige ska öka sitt deltagande i FN:s fredsfrämjande insatser. Den insikten måste omsättas också i praktiken.
22 juni, 2022 / Pressmeddelanden
Kristina Bergsten från Munkagårdsgymnasiet i Tvååker tilldelas Svenska FN-förbundets pris Årets FN-lärare för särskilt betydelsefulla insatser för globala frågor i skolan.
Läs mer17 juni, 2022 / Nyheter
Den 21-23 juni hålls det första statspartsmötet inom FN:s kärnvapenförbud i Wien. Under veckan samlas nedrustningsvänliga folkrörelser och stater till möten och konferenser. Svenska FN-förbundet är på plats och rapporterar. Anmäl dig till vårt webbinarium!
Läs mer10 juni, 2022 / Blogg
Så har FN:s högnivåmöte Stockholm+50 gått av stapeln. Tillsammans med representanter för såväl den svenska FN-rörelsen som FN-förbunden från Armenien, Finland, Georgien, Tanzania och Uganda var jag på plats.
Läs mer08 juni, 2022 / Nyheter
FN-mötet Stockholm +50 avslutades med att de två värdnationerna Sverige och Kenya presenterade ett uttalande som går under namnet Stockholmsagendan med tio uppmaningar till omvärlden.
Läs mer05 juni, 2022 / Nyheter
Stockholmskonferensen 1972. Sverige är i år värd för världsmiljödagen tillsammans med FN:s miljöprogram UNEP.
Läs mer04 juni, 2022 / Nyheter
FN-mötet Stockholm +50 avslutades på fredagen. En intensiv vecka för klimatet och miljön är över – och för den svenska FN och internationella FN-rörelsen stod det egna mötet Peoples’ Perspective i centrum.
03 juni, 2022 / Nyheter
FN:s undergeneralsekreterare för policyfrågor Volker Türk besökte i veckan Svenska FN-förbundet och deltog i ett rundabordssamtal med FN-förbundets nätverk för mänskliga rättigheter. Han talade om FN:s arbete med pandemin, livsmedelskrisen, miljö- och klimatkrisen samt kriget i Ukraina.
Läs mer01 juni, 2022 / Nyheter
Nitton konkreta förslag för en hållbar framtid överlämnades på onsdagen till Sveriges regering inför FN-miljömötet Stockholm +50. Avsändare är FN-förbundens världsfederation WFUNA och initiativtagare är Svenska FN-förbundet.
Läs mer30 maj, 2022 / Världshorisont
Klimatförändringar tvingar allt fler människor på flykt. Världshorisont har djupdykt i situationen i Östafrika där extremväder gör det allt svårare att odla, hålla boskapsdjur och hitta drickbart vatten.
Läs mer