13 november, 2014 /

Krafttag krävs i hatbrottsfrågan

Minoriteter och hatbrott i Sverige är temat för FN-förbundet vid MR-dagarna i Umeå. Läs debattartikel av Aleksander Gabelic i Västerbottens Folkblad.

Situationen för etniska minoriteter och hanteringen av hatbrott är ämnet för ett seminarium vid årets MR-dagar som arrangeras i Umeå. Det är två kritiska frågor som uppmärksammats i återkommande rekommendationer till svenska regeringar från FN:s kommitté mot rasdiskriminering.

I slutet av januari ska Sveriges regering åter granskas i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Rådet gör då en utvärdering av hur Sverige lever upp till kraven i samtliga människorättskonventioner.

Arbetsmarknadsdepartementet har i dagarna presenterat regeringens inlaga till FN-rådet. Den har föregåtts av omfattande debatt inte minst om minoriteters situation.

I somras lämnade Svenska FN-förbundet med stöd av 30 andra frivilligorganisationer en parallellrapport till rådet. Där pekar organisationerna på att rättigheterna för Sveriges nationella minoriteter – samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar – fortfarande är eftersatta.

Trots många års kritik, även från FN, har Sveriges regering ännu inte ratificerat ILO:s konvention 169 om samers rättigheter till land och vatten. Tvärtom fortsätter tvister mellan samiska samhällen och privata markägare samt intressen från gruvindustrin att hota samernas rätt till mark. Regeringen vill, av den aktuella skrivelsen till MR-rådet att döma, fortsätta att hänskjuta frågan om ILO 169 till nya utredningar.

Utanförskapet för romer i Sverige och övriga Europa har en månghundraårig historia. Regeringens romadelegation och dess arbete måste få praktiskt genomslag i arbetet för romers rätt till skola, arbete och bostad.

Rätten till det egna språket är centralt i försvaret för minoriteters rättigheter. Tornedalingar och sverigefinnar ska kunna använda meänkieli och finska i kontakter med myndigheter från förskolan till äldreomsorgen.

Hatbrott och diskriminering drabbar en rad minoriteter. Islamofobi och antisemitism är vanliga hatbrottsmotiv och måste behandlas som sådana. Religiösa minoriteters gudstjänstlokaler måste skyddas mot vandalism. Flera rapporter talar om en särskilt utsatt situation för personer med afrikansk bakgrund.
Antalet anmälda hatbrott ligger kvar på omkring 5 000 per år. FN har riktat kritik mot Sverige för att en stor andel av hatbrotten som anmäls inte klaras upp och att ytterst få fall leder till åtal. Hanteringen av dessa brott måste bli mer effektiv och de hatbrottsgrupper med specialkompetens som finns hos Polisen i Stockholm och Malmö måste få efterföljare. Kunskapen om hatbrott måste förbättras i hela rättsväsendet.

Svenska FN-förbundet kommer att fortsätta att belysa rättighetsfrågor i samarbete med andra organisationer. Fortfarande återstår mycket att göra för att garantera mänskliga rättigheter för alla som bor i Sverige.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Värme, vinter och viktiga val

28 juni, 2022 / Blogg

Det har varit en vecka full av intryck, kunskap och känslor. För första gången arrangerades ett statspartsmöte för FN:s kärnvapenförbud TPNW (the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons). Det hölls i Wien där flera av FN:s kärnrelaterade organisationer har sitt säte.

Läs mer

Kristina Bergsten är Årets FN-lärare

22 juni, 2022 / Pressmeddelanden

Kristina Bergsten från Munkagårdsgymnasiet i Tvååker tilldelas Svenska FN-förbundets pris Årets FN-lärare för särskilt betydelsefulla insatser för globala frågor i skolan.

Läs mer

Wienmöte ger ny kraft i nedrustningsarbetet

17 juni, 2022 / Nyheter

Den 21-23 juni hålls det första statspartsmötet inom FN:s kärnvapenförbud i Wien. Under veckan samlas nedrustningsvänliga folkrörelser och stater till möten och konferenser. Svenska FN-förbundet är på plats och rapporterar. Anmäl dig till vårt webbinarium!

Läs mer

Stockholm +50, kontraster och människan

10 juni, 2022 / Blogg

Så har FN:s högnivåmöte Stockholm+50 gått av stapeln. Tillsammans med representanter för såväl den svenska FN-rörelsen som FN-förbunden från Armenien, Finland, Georgien, Tanzania och Uganda var jag på plats. 

Läs mer

Stockholm +50: Tio uppmaningar för en mer hållbar värld

08 juni, 2022 / Nyheter

FN-mötet Stockholm +50 avslutades med att de två värdnationerna Sverige och Kenya presenterade ett uttalande som går under namnet Stockholmsagendan med tio uppmaningar till omvärlden.

Läs mer

Världsmiljödagen 5 juni

05 juni, 2022 / Nyheter

Stockholmskonferensen 1972. Sverige är i år värd för världsmiljödagen tillsammans med FN:s miljöprogram UNEP.

Läs mer

Intensiv vecka för miljön

04 juni, 2022 / Nyheter

FN-mötet Stockholm +50 avslutades på fredagen. En intensiv vecka för klimatet och miljön är över – och för den svenska FN och internationella FN-rörelsen stod det egna mötet Peoples’ Perspective i centrum.

Läs mer

Rättighetsfrågor i fokus när FN:s policychef besökte FN-förbundet

03 juni, 2022 / Nyheter

FN:s undergeneralsekreterare för policyfrågor Volker Türk besökte i veckan Svenska FN-förbundet och deltog i ett rundabordssamtal med FN-förbundets nätverk för mänskliga rättigheter. Han talade om FN:s arbete med pandemin, livsmedelskrisen, miljö- och klimatkrisen samt kriget i Ukraina.

Läs mer

Klimatförslag från världens FN-förbund inför Stockholm +50

01 juni, 2022 / Nyheter

Nitton konkreta förslag för en hållbar framtid överlämnades på onsdagen till Sveriges regering inför FN-miljömötet Stockholm +50. Avsändare är FN-förbundens världsfederation WFUNA och initiativtagare är Svenska FN-förbundet.

Läs mer