Även om IOK vill vara politiskt neutralt kan man mycket väl ta ställning för mänskliga fri- och rättigheter, skriver Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic inför vinter-OS i ryska Sotji.

Den här veckan startar de olympiska vinterspelen i ryska Sotji. Frågeställningen om sport och politik hör samman dyker ofta upp inför stora idrottsevenemang, så också nu. Ska odemokratiska eller auktoritära stater alls få arrangera OS? Är bojkott ett alternativ? Vilka påverkansmöjligheter är möjliga och lämpliga?

Ryssland, liksom för övrigt flera andra OS-arrangörer genom åren, brister allvarligt i respekten för de mänskliga rättigheterna. Inför vinter-OS har uppmärksamhet riktats mot bland annat inskränkningar i homosexuellas rättigheter, svårigheter för frivilligorganisationer att verka och tuffa villkor för de gästarbetare som har byggt delar av OS-anläggningen.

I både FN-systemet och den internationella olympiska rörelsen får alla länder, såväl demokratiska som odemokratiska, vara med. Till skillnad från FN, som dagligen kontrollerar hur de mänskliga rättigheter respekteras runt om i världen, har IOK gjort det till en huvudprincip att inte tala om missförhållanden som råder i medlemsländerna.

När dåvarande FN-chefen Kofi Annan proklamerade 2005 som FN:s sportår talade han om idrotten som enande och fredsbyggande kraft över nationsgränserna. Det utesluter inte att dessa kontakter kan användas för att påverka i positiv riktning. IOK har ingen skyldighet att ge auktoritära stater uppdraget att arrangera OS. Även om IOK vill vara politiskt neutralt kan man mycket väl ta ställning för mänskliga fri- och rättigheter.

De olympiska spelen är ett samarbete mellan värdlandet och Internationella olympiska kommittén. I potten ligger inte bara idrottsprestationer och prestige utan också stora pengar. Internationella företag förväntas i allt högre grad att kontrollera till exempel arbetsförhållanden och minimilöner för sina anställda och underleverantörer. Inför OS i Kina rensades Pekings gator på arbetarbostäder. Inför OS i Sotji har löner till tusentals arbetare frusit inne. IOK skulle kunna låta sig inspireras av goda exempel i näringslivet och ta dessa missförhållanden på allvar.

Statsminister Fredrik Reinfeldt åker inte till OS och de svenska ministrarna Lena Adelsohn Liljeroth och Lena Ek avstår, i likhet med flera europeiska storpolitiker, från att närvara vid invigningen. USA:s president Obama stannar hemma men låter tennislegenden Billie Jean King, som i dag är talesperson för HBT-personers rättigheter, ingå i den amerikanska OS-delegationen. Det är också ett sätt att tala klarspråk.

En positiv aspekt av rapporteringen inför årets vinterspel är trots allt att fler människor har fått upp ögonen för missförhållandena i Ryssland. Medan politiska ledare har valt att ställning väljer idrottsrörelsen att tiga. Internationella olympiska kommittén måste inse att den är en del av en allt mer globaliserad värld. Med den insikten följer ansvar. Där har IOK en del kvar att lära.