Att inrätta en snabbinsatsstyrka till FN:s förfogande är ett sätt att ta ansvar för internationell fred och säkerhet, skriver Aleksander Gabelic på internationella fredsdagen.
Internationella fredsdagen den 21 september påminner om vikten av samverkan för internationell fred och säkerhet. De senaste decenniernas utveckling mot en allt fredligare värld har brutits. Konflikten i Syrien har spridit sig i regionen och orsakat den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Ännu efter tjugo år pågår krigshandlingar i de östra delarna av Demokratiska republiken Kongo. Det nya landet Sydsudan skakas av motsättningar internt och med det gamla Sudan. Jemen, Centralafrikanska republiken och Afghanistan är andra exempel på konflikthärdar.
Små och stora länder måste samarbeta i FN för att uppfylla stadgans övergripande mål om fred och säkerhet. Huvudansvaret ligger på säkerhetsrådet och särskilt de fem permanenta medlemmarna. Tyvärr fyller inte rådet alltid sina skyldigheter enligt FN-stadgan och övriga medlemmar måste därför överväga alternativa metoder att försvara våldsdrabbade civilbefolkningar.
Ett ambitiöst projekt i form av inrättandet av så kallade snabbstridsgrupper har provats av Europeiska unionen i snart nio års tid. Trots stora behov har stridsgrupperna inte satts in vid ett enda tillfälle. Det stämmer till eftertanke.
Sverige har lett Nordic Battle Group vid tre tillfällen, 2008, 2011 och 2014. Resurserna som lagts på NBG skulle ha kommit till större nytta i någon av de konflikter där FN i dag arbetar med begränsade resurser och personal.
En akut situation råder i Syrien och Irak där drygt fyra års konflikt har dödat en kvarts miljon människor och 12 miljoner människor har drivits på flykt. Samtidigt finns bortom mediernas strålkastarljus miljontals flyktingar i Asien och Afrika.
”Partnerskap för fred – värdighet för alla” är mottot för internationella fredsdagen i år. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon uppmanar till samling för att bistå de miljoner som tvingas uthärda följderna av våld och konflikter. En högnivåpanel som tillsattes av Ban fastställde i en rapport nyligen att en av de viktigaste åtgärderna för att möta dagens och framtidens problem är en snabbinsatsstyrka som ställs till FN:s förfogande.
Tre åtgärder framstår som särskilt angelägna:
1. Ta gemensamt ansvar för flyktingmottagandet och hantera de konflikter som orsakar den pågående flyktingkrisen.
2. Inrätta en militär snabbinsatsstyrka till FN:s förfogande.
3. Satsa på fredsbyggande insatser inom ramen för FN:s nya hållbarhetsmål.
Sverige hör till de länder som bör styra om sina resurser och rikta in sig på att erbjuda FN ytterligare hjälp. Regeringen bröt förra året en nedåtgående trend genom att för första gången på länge skicka en större styrka till en FN-ledd fredsfrämjande insats. Som humanitär stormakt och aktiv i många konfliktområden är den svenska regeringen väl medveten om de behov som finns såväl fortsatt i Mali som på andra ställen.
En omprioritering i riktning mot ytterligare stöd till FN:s fredsinsatser är ett av de viktigaste bidragen som den svenska regeringen kan ge för att stärka den 70-årsjubilerande världsorganisationen.
22 juni, 2022 / Pressmeddelanden
Kristina Bergsten från Munkagårdsgymnasiet i Tvååker tilldelas Svenska FN-förbundets pris Årets FN-lärare för särskilt betydelsefulla insatser för globala frågor i skolan.
Läs mer17 juni, 2022 / Nyheter
Den 21-23 juni hålls det första statspartsmötet inom FN:s kärnvapenförbud i Wien. Under veckan samlas nedrustningsvänliga folkrörelser och stater till möten och konferenser. Svenska FN-förbundet är på plats och rapporterar. Anmäl dig till vårt webbinarium!
Läs mer10 juni, 2022 / Blogg
Så har FN:s högnivåmöte Stockholm+50 gått av stapeln. Tillsammans med representanter för såväl den svenska FN-rörelsen som FN-förbunden från Armenien, Finland, Georgien, Tanzania och Uganda var jag på plats.
Läs mer08 juni, 2022 / Nyheter
FN-mötet Stockholm +50 avslutades med att de två värdnationerna Sverige och Kenya presenterade ett uttalande som går under namnet Stockholmsagendan med tio uppmaningar till omvärlden.
Läs mer05 juni, 2022 / Nyheter
Stockholmskonferensen 1972. Sverige är i år värd för världsmiljödagen tillsammans med FN:s miljöprogram UNEP.
Läs mer04 juni, 2022 / Nyheter
FN-mötet Stockholm +50 avslutades på fredagen. En intensiv vecka för klimatet och miljön är över – och för den svenska FN och internationella FN-rörelsen stod det egna mötet Peoples’ Perspective i centrum.
03 juni, 2022 / Nyheter
FN:s undergeneralsekreterare för policyfrågor Volker Türk besökte i veckan Svenska FN-förbundet och deltog i ett rundabordssamtal med FN-förbundets nätverk för mänskliga rättigheter. Han talade om FN:s arbete med pandemin, livsmedelskrisen, miljö- och klimatkrisen samt kriget i Ukraina.
Läs mer01 juni, 2022 / Nyheter
Nitton konkreta förslag för en hållbar framtid överlämnades på onsdagen till Sveriges regering inför FN-miljömötet Stockholm +50. Avsändare är FN-förbundens världsfederation WFUNA och initiativtagare är Svenska FN-förbundet.
Läs mer30 maj, 2022 / Världshorisont
Klimatförändringar tvingar allt fler människor på flykt. Världshorisont har djupdykt i situationen i Östafrika där extremväder gör det allt svårare att odla, hålla boskapsdjur och hitta drickbart vatten.
Läs mer