EU-länderna måste diskutera hur man bättre kan stödja FN:s fredsarbete, skriver FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic i Skånska Dagbladet inför Europaforum i Hässleholm.
Förenta Nationerna tar ett övergripande och långsiktigt ansvar för utveckling och säkerhet i Afrika. I Mali finns sedan förra året en FN-styrka som tog vid efter att en fransk insatsstyrka med FN:s stöd drivit bort militanta islamister från landets norra delar. Sydsudan, Centralafrikanska republiken och Demokratiska republiken Kongo är andra länder som genomgår konflikter med massdödande, svåra övergrepp och stort humanitärt lidande.
FN-stadgan ger regionala organisationer som Europeiska unionen en framskjuten roll i fredlig konfliktlösning. Enligt stadgan ska medlemsländerna också ställa militär kapacitet till FN:s förfogande när så krävs. Trots det kommer mindre än en halv procent av personalen i FN:s fredsfrämjande arbete i Afrika från ett EU-land. Sverige följer denna trend. Detta faktum utmanar visionen om ett gemensamt ansvar för skydd av civilbefolkningen. EU-länderna måste bättre stödja FN i dessa situationer och samtidigt ta fasta på FN-principen skyldighet att skydda.
I förra veckan meddelade Sveriges regering att man avser att bidra med 250 soldater till den FN-ledda fredsfrämjande insatsen i Mali. Beskedet innebär en välkommen kursändring som dessutom har brett folkligt stöd. Svenska FN-förbundet har låtit opinionsundersökningsföretaget Novus fråga svenska folket vilken organisation som svenska soldater på fredsfrämjande uppdrag ska stödja. Två tredjedelar av svenskarna, 66 procent, svarar att Sverige främst ska stödja uppdrag som leds av FN. Bara 6 procent anser att Sverige främst ska stödja militära insatser som leds av EU. För Nato är siffran ännu lägre, 5 procent.
Stödet för svenskt truppbidrag till FN:s fredsfrämjande insatser är lika stort eller större bland sympatisörer till de fyra allianspartierna (mellan 64 och 72 procent) som för riksgenomsnittet (66 procent). Bland personer som säger sig sympatisera med S, V och MP är stödet för svenskt deltagande i FN-insatser mellan 72 och 89 procent.
När Europaforum startar i dag i Hässleholm håller Svenska FN-förbundet ett seminarium om FN, EU och skyldigheten att skydda. EU:s militära stridsgrupper skapades för att snabbt kunna rycka in i konfliktsituationer. Under de sju år som styrkan har funnits har den inte använts en enda gång trots att FN under flera år har efterfrågat bidrag till sina fredsfrämjande insatser. Om inte styrkan kommer till användning bör den läggas ned och EU-ländernas militära resurser användas på ett mer effektivt sätt.
Antalet svenskar i internationella fredsinsatser är just nu det minsta sedan 1970 – 342 soldater varav endast 26 finns i FN-ledda insatser. Förhoppningsvis är bidraget till Mali ett trendbrott som är början på en återgång till de 2 000 soldater i internationella insatser som tidigare var ambitionsnivån. Siffran är fullt rimlig med tanke på behovet och det stöd som finns hos den svenska allmänheten.
En mindre EU-styrka ska, eventuellt med svenskt deltagande, inom kort upprättas i Centralafrikanska republikens huvudstad Bangui. Denna insats bör följas av en större FN-ledd insats och även till den bör europeiska länder erbjuda trupp. Det är hög tid att EU-medlemmarna på allvar diskuterar inriktningen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Säkerhet är, vid sidan av utvecklings- och människorättsarbete, det tredje benet i det helhetsperspektiv som krävs för att Europa ska kunna ta ett samlat ansvar för FN-samarbetet och för global utveckling.
24 maj, 2023 / Nyheter
En delegation från Albaniens FN-förbund besökte i veckan Svenska FN-förbundets kansli i Stockholm för att signera ett samarbetsavtal mellan organisationerna. Svenska FN-förbundets internationella programansvariga, Mikaela Engwall, berättar om det nya partnerskapet.
Läs mer16 maj, 2023 / Nyheter
I Afghanistan har talibanstyret förbjudit kvinnor att arbeta i internationella hjälpinsatser. Beslutet innebär ytterligare inskränkningar av kvinnors rättigheter i landet. Läs om hur FN bedriver humanitär verksamhet i en av världens svåraste situationer.
Läs mer11 maj, 2023 / Världshorisont
Dagens unga är morgondagens beslutsfattare. I rapporten ”Our common agenda” lyfter FN:s generalsekreterare António Guterres fram vikten av att lyssna till, och arbeta med, unga. Men hur väl är FN rustat för att låta unga tar mer plats i rummet? Och blir de lyssnade till?
Läs mer02 maj, 2023 / Nyheter
Omkring 40 organisationer skriver ett öppet brev till statsminister Ulf Kristersson om framtiden för Institutet för mänskliga rättigheter. Läs brevet här!
Läs mer02 maj, 2023 / Nyheter
Den 30 april 2023 avslutades samverkansprojektet Glokala Sverige. Samtliga 21 regioner och 189 kommuner deltog i projektet vid nedläggningen. Kommunikations- och utbildningsprojektet Glokala Sverige har pågått sedan 2018 med finansiering
Läs mer30 april, 2023 / Världshorisont
20-årige Edik Kamalian är engagerad i det georgiska FN-förbundet UNAG. Han är en av många unga georgier som i mars i år tillsammans genom omfattande protester lyckades stoppa en lag som skulle ha fört landet i auktoritär riktning.
Läs mer28 april, 2023 / Blogg
Det är på många sätt en besynnerlig tid vi lever i. De snabba svängningarna i politiken och i världen är något vi alla märker av på olika sätt. Ett område som utmanas är mänskliga rättigheter.
Läs mer19 april, 2023 / Nyheter
Världens länder behöver agera på sex områden för att stärka det globala samarbetet. Det säger en rådgivande högnivågrupp under ledning av Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven och Liberias tidigare president Ellen Johnson Sirleaf.
Läs mer30 mars, 2023 / Världshorisont
Utmaningarna för flickor och kvinnor i Tanzania är många. Landets FN-förbund jobbar bland annat för att stärka kvinnors ekonomiska självständighet och egenmakt.
Läs mer