EU-länderna måste diskutera hur man bättre kan stödja FN:s fredsarbete, skriver FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic i Skånska Dagbladet inför Europaforum i Hässleholm.
Förenta Nationerna tar ett övergripande och långsiktigt ansvar för utveckling och säkerhet i Afrika. I Mali finns sedan förra året en FN-styrka som tog vid efter att en fransk insatsstyrka med FN:s stöd drivit bort militanta islamister från landets norra delar. Sydsudan, Centralafrikanska republiken och Demokratiska republiken Kongo är andra länder som genomgår konflikter med massdödande, svåra övergrepp och stort humanitärt lidande.
FN-stadgan ger regionala organisationer som Europeiska unionen en framskjuten roll i fredlig konfliktlösning. Enligt stadgan ska medlemsländerna också ställa militär kapacitet till FN:s förfogande när så krävs. Trots det kommer mindre än en halv procent av personalen i FN:s fredsfrämjande arbete i Afrika från ett EU-land. Sverige följer denna trend. Detta faktum utmanar visionen om ett gemensamt ansvar för skydd av civilbefolkningen. EU-länderna måste bättre stödja FN i dessa situationer och samtidigt ta fasta på FN-principen skyldighet att skydda.
I förra veckan meddelade Sveriges regering att man avser att bidra med 250 soldater till den FN-ledda fredsfrämjande insatsen i Mali. Beskedet innebär en välkommen kursändring som dessutom har brett folkligt stöd. Svenska FN-förbundet har låtit opinionsundersökningsföretaget Novus fråga svenska folket vilken organisation som svenska soldater på fredsfrämjande uppdrag ska stödja. Två tredjedelar av svenskarna, 66 procent, svarar att Sverige främst ska stödja uppdrag som leds av FN. Bara 6 procent anser att Sverige främst ska stödja militära insatser som leds av EU. För Nato är siffran ännu lägre, 5 procent.
Stödet för svenskt truppbidrag till FN:s fredsfrämjande insatser är lika stort eller större bland sympatisörer till de fyra allianspartierna (mellan 64 och 72 procent) som för riksgenomsnittet (66 procent). Bland personer som säger sig sympatisera med S, V och MP är stödet för svenskt deltagande i FN-insatser mellan 72 och 89 procent.
När Europaforum startar i dag i Hässleholm håller Svenska FN-förbundet ett seminarium om FN, EU och skyldigheten att skydda. EU:s militära stridsgrupper skapades för att snabbt kunna rycka in i konfliktsituationer. Under de sju år som styrkan har funnits har den inte använts en enda gång trots att FN under flera år har efterfrågat bidrag till sina fredsfrämjande insatser. Om inte styrkan kommer till användning bör den läggas ned och EU-ländernas militära resurser användas på ett mer effektivt sätt.
Antalet svenskar i internationella fredsinsatser är just nu det minsta sedan 1970 – 342 soldater varav endast 26 finns i FN-ledda insatser. Förhoppningsvis är bidraget till Mali ett trendbrott som är början på en återgång till de 2 000 soldater i internationella insatser som tidigare var ambitionsnivån. Siffran är fullt rimlig med tanke på behovet och det stöd som finns hos den svenska allmänheten.
En mindre EU-styrka ska, eventuellt med svenskt deltagande, inom kort upprättas i Centralafrikanska republikens huvudstad Bangui. Denna insats bör följas av en större FN-ledd insats och även till den bör europeiska länder erbjuda trupp. Det är hög tid att EU-medlemmarna på allvar diskuterar inriktningen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Säkerhet är, vid sidan av utvecklings- och människorättsarbete, det tredje benet i det helhetsperspektiv som krävs för att Europa ska kunna ta ett samlat ansvar för FN-samarbetet och för global utveckling.
09 december, 2023 / Nyheter
Trots enormt lidande i Gaza stoppades ett förslag om humanitär vapenvila i säkerhetsrådet på fredagen. Att rådet därmed går emot FN-chefens initiativ i frågan är olyckligt, säger FN-förbundet.
Läs mer08 december, 2023 / Nyheter
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år den 10 december 2023. I en orolig värld måste vi alla stå upp för våra rättigheter, skriver Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson och företrädare för FN-rörelsen i hela landet.
07 december, 2023 / Världshorisont
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år i december 2023. Mot bakgrund av oron i världen är den högst aktuell. Ursprungstanken bakom dokumentet är att förhindra att kriser och konflikter uppstår.
Läs mer05 december, 2023 / Nyheter
36 år som ordförande och desto fler som engagerad medmänniska och förespråkare för FN:s kärnfrågor. Gunilla Grunditz från Varberg är Årets FN-supporter och hon menar att vägen framåt kräver samarbete och engagemang.
Läs mer01 december, 2023 / Världshorisont
Internationella brottmålsdomstolen ICC får allt större betydelse när det gäller att pröva och döma individer vid grova kränkningar mot mänskliga rättigheter och humanitär rätt.
Läs mer29 november, 2023 / Nyheter
Tusentals människor har dödats i Hamas terrorattack den 7 oktober och Israels vedergällningskrig. Vapenvilan ger FN möjlighet att bistå skadade och behövande med humanitär hjälp.
Läs mer24 november, 2023 / Världshorisont
Flickor och kvinnor är särskilt utsatta i samband med kriser och konflikter. UNFPA, FN:s befolkningsfond, förklarar varför.
Läs mer22 november, 2023 / Nyheter
Talet om ökat svenskt stöd till Ukraina måste bli verklighet och alla kan göra en insats, säger Peter Ingvarsson i aktionsgruppen Ryssland ut ur Ukraina. Möt Årets FN-vän och läs om hur du kan engagera dig för Ukraina!
Läs mer21 november, 2023 / Världshorisont
Sima Mirzaei förlorade sju familjemedlemmar 1988 när den iranska regimen avrättade tusentals politiska fångar. Allt hon önskar idag är att de ansvariga ska ställas inför rätta.
Läs mer