fbpx

Ett globalt klimatavtal skulle vara en framgång för det internationella samarbetet och helhetsperspektivet, skriver Aleksander Gabelic inför FN:s klimattoppmöte i Paris.

”Alla tillsammans för klimatet” – så lyder devisen för FN:s stora klimattoppmöte som hålls i Paris mellan den 30 november och den 11 december. Det är ingen överdrift att hävda att sanningens stund är kommen. Gemensamt agerande är en förutsättning för att världens länder ska kunna slå in på en ny bana.

I dagarna har nya rapporter om klimatet presenterats. För första gången passerar nu temperaturhöjningen på vår planet 1 grad jämfört med förindustriell tid. Den största ökningen har skett under de senaste 35 åren. Om utvecklingen fortsätter riskerar vi att nå 2-3 grader innan seklet är slut. En kritisk gräns är enligt forskningen 2 grader. Samtidigt uppgår nu andelen växthusgaser i atmosfären till rekordhöga 400 ppm (miljondelar).

Förhandlingarna inför Parismötet har intensifierats under hösten. Nästan 160 länder har presenterat sina nationella klimatplaner och en utmaning rör utformning och uppföljning av de nationella målen. En ambition är att överge den tidigare uppdelningen mellan industrialiserade länder och utvecklingsländer, inte minst med tanke på att Kina, Indien, Indonesien, Brasilien och Mexiko är stora utsläppsländer i dag.

De fattigaste och mest sårbara länderna måste få stöd för nya klimatåtgärder. Finansiering, tekniköverföring och kapacitetsutveckling är viktiga pusselbitar. FN har uttalat viss optimism. Ytterligare hopp inger det faktum att stora länder som Ryssland och USA den här gången finns med från klimattoppmötets start.

Allt fler forskare och debattörer pekar på sambandet mellan klimatförändringar och konflikt. Brist på vatten och odlingsbar mark kan driva fram folkförflyttningar, motsättningar och missnöje med fördelning av resurser. Vi har sett det tidigare i bland annat Darfur-konflikten i Sudan. Flera bedömare pekar på att också inflyttning till storstadsområden kan ha spätt på Syrienkonflikten som i sin tur är ett av skälen till att antalet flyktingar är det största sedan andra världskriget.

Inte mindre än sju svenska ministrar deltar i Paris. Det är ett uttryck för att regeringen lägger stor vikt vid klimatfrågorna som också är en viktig del av den svenska kandidaturen till en plats i FN:s säkerhetsråd 2017-2018.

Läget är spänt efter terrorattackerna i Paris den 13 november. Att samtliga världens ledare och statschefer ändå kommer till Frankrike är ett uttryck för att världen inte låter sig bevekas och förlamas av hotet från den internationella terrorismen.

Om världens ledare i ljuset av terrorhot och flyktingkris kan enas om ett nytt globalt klimatavtal är det inte bara en framgång för klimatet. Det skulle också vara ett uttryck för att godhet kan vinna över ondska, att solidaritet vinner över inskränkthet och att samarbete under FN:s ledning är nödvändigt för att nå gemensamma mål för mänskligheten.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Demokratin på tillbakagång i världen 

06 december, 2022 / Världshorisont

På global nivå är de senaste 32 årens demokratiska framsteg utraderade. Den bilden framgår av det svenska institutet V-Dems forskning. En likartad bild ger två andra institutioner som genomför globala demokratimätningar, Freedom House och tidningen The Economist. 

Läs mer

Unesco högrelevant när demokrati och rättigheter hotas 

05 december, 2022 / Världshorisont

Ett FN-organ som har särskild relevans för demokrati och yttrandefrihet är Unesco. Trots ett ovanligt kärvt samarbetsklimat i dessa frågor är det värdefullt att världens stater möts och samtalar, säger Anna-Karin Johansson, Svenska Unescorådets generalsekreterare.

Läs mer

Rekordstor nödappell från FN – fel tillfälle att minska FN-biståndet

01 december, 2022 / Nyheter

Torsdagens rekordstora humanitära appell från FN för världens mest utsatta understryker behovet av fortsatt starkt svenskt stöd till FN, säger Svenska FN-förbundet. 

Läs mer

Varningslampor blinkar för demokratin i Sverige 

30 november, 2022 / Världshorisont

De mätningar av demokratin som instituten V-Dem, Freedom House och tidningen The Economist genomför visar att Sverige är ett av de mest demokratiska länderna i världen. Det betyder inte att allt är frid och fröjd, konstaterar journalisten Mats Wingborg. 

Läs mer

Tro och tvivel – desinformation och demokratiutveckling i Europa

28 november, 2022 / Världshorisont

I skuggan av Rysslands krig mot Ukraina pågår ett annat ryskt angrepp mot Europa där desinformation används som vapen mot den europeiska demokratin. Världshorisont har intervjuat demokratiexperten Jaba Devdariani om sambanden mellan demokratiutveckling och desinformation. 

Läs mer

Internationella dagen mot våld mot kvinnor: Kvinnors rättigheter på tillbakagång

25 november, 2022 / Nyheter

Flickors och kvinnors rättigheter möter motstånd runt om i världen och utvecklingen i Iran och Afghanistan är alarmerande exempel. FN leder arbetet för global jämställdhet men varje medlemsstat måste tillse att flickors och kvinnors rättigheter respekteras.

Läs mer

Nato och kärnvapen: Risk för svagare svensk röst

25 november, 2022 / Nyheter

Ett svenskt Natomedlemskap skulle kunna bidra till att försvarsalliansen förbättrar sin hållning till nedrustningsfrågor. I praktiken har dock Sverige efter ansökan tonat ned sin nedrustningsvänliga linje, skriver Svenska FN-förbundet i ett remissyttrande.

Läs mer

Svenska FN-förbundet mötte Toily Kurbanov från UN-Volunteers  

22 november, 2022 / Nyheter

En tid som kräver gemensamma krafter och insatser kräver också volontärarbete. Svenska FN-förbundet mötte UN-Volunteers där Toily Kurbanov, chef för FN:s volontärprogram, svarade på några frågor kring vikten av volontärarbete i såväl dagens som framtidens samhälle.

Läs mer

Svag överenskommelse vid FN:s klimattoppmöte

21 november, 2022 / Nyheter

En positiv nyhet i form av en fond för skador och förluster men i övrigt mestadels besvikelser och otillräckliga åtaganden – så kan klimattoppmötet COP27 i Egypten sammanfattas.

Läs mer