Ett globalt klimatavtal skulle vara en framgång för det internationella samarbetet och helhetsperspektivet, skriver Aleksander Gabelic inför FN:s klimattoppmöte i Paris.

”Alla tillsammans för klimatet” – så lyder devisen för FN:s stora klimattoppmöte som hålls i Paris mellan den 30 november och den 11 december. Det är ingen överdrift att hävda att sanningens stund är kommen. Gemensamt agerande är en förutsättning för att världens länder ska kunna slå in på en ny bana.

I dagarna har nya rapporter om klimatet presenterats. För första gången passerar nu temperaturhöjningen på vår planet 1 grad jämfört med förindustriell tid. Den största ökningen har skett under de senaste 35 åren. Om utvecklingen fortsätter riskerar vi att nå 2-3 grader innan seklet är slut. En kritisk gräns är enligt forskningen 2 grader. Samtidigt uppgår nu andelen växthusgaser i atmosfären till rekordhöga 400 ppm (miljondelar).

Förhandlingarna inför Parismötet har intensifierats under hösten. Nästan 160 länder har presenterat sina nationella klimatplaner och en utmaning rör utformning och uppföljning av de nationella målen. En ambition är att överge den tidigare uppdelningen mellan industrialiserade länder och utvecklingsländer, inte minst med tanke på att Kina, Indien, Indonesien, Brasilien och Mexiko är stora utsläppsländer i dag.

De fattigaste och mest sårbara länderna måste få stöd för nya klimatåtgärder. Finansiering, tekniköverföring och kapacitetsutveckling är viktiga pusselbitar. FN har uttalat viss optimism. Ytterligare hopp inger det faktum att stora länder som Ryssland och USA den här gången finns med från klimattoppmötets start.

Allt fler forskare och debattörer pekar på sambandet mellan klimatförändringar och konflikt. Brist på vatten och odlingsbar mark kan driva fram folkförflyttningar, motsättningar och missnöje med fördelning av resurser. Vi har sett det tidigare i bland annat Darfur-konflikten i Sudan. Flera bedömare pekar på att också inflyttning till storstadsområden kan ha spätt på Syrienkonflikten som i sin tur är ett av skälen till att antalet flyktingar är det största sedan andra världskriget.

Inte mindre än sju svenska ministrar deltar i Paris. Det är ett uttryck för att regeringen lägger stor vikt vid klimatfrågorna som också är en viktig del av den svenska kandidaturen till en plats i FN:s säkerhetsråd 2017-2018.

Läget är spänt efter terrorattackerna i Paris den 13 november. Att samtliga världens ledare och statschefer ändå kommer till Frankrike är ett uttryck för att världen inte låter sig bevekas och förlamas av hotet från den internationella terrorismen.

Om världens ledare i ljuset av terrorhot och flyktingkris kan enas om ett nytt globalt klimatavtal är det inte bara en framgång för klimatet. Det skulle också vara ett uttryck för att godhet kan vinna över ondska, att solidaritet vinner över inskränkthet och att samarbete under FN:s ledning är nödvändigt för att nå gemensamma mål för mänskligheten.