Till påsk har Glokala Sverige hunnit besöka 20 av årets deltagare i projektet. Totalt har drygt 800 personer nåtts av projektets utbildningsinsatser och engagemanget har varit stort.
I början av mars var det dags för projektet Glokala Sveriges utbildningsinsatser att dra i gång. Projektet handlar om att sprida kunskap och engagemang kring Agenda 2030 bland förtroendevalda och ledande tjänstepersoner i de kommuner och regioner som har börjat arbeta med de globala målen för hållbar utveckling. Först ut var Dalarna och Kronobergs län, sedan kom Jämtland och Värmland och nu senast Halland, Norrbotten och Gävleborgs län. Av de drygt 800 personer som hittills nåtts är knappt 300 personer förtroendevalda och drygt 500 tjänstepersoner.
– Utbildningarna utgår från ett grundkoncept med föredrag och workshop, men anpassas både efter tidsramar och önskemål från deltagarna. På några ställen har exempelvis workshopen genomförts av deltagarna själva för att innehållet ska passa i det pågående hållbarhetsarbetet på plats.
– Det är superkul att komma ut och se det stora engagemanget för en hållbar utveckling och Agenda 2030 hos våra deltagare. Det är viktigt att projektet bidrar till det pågående arbetet och det är positivt när deltagarna själva håller i delar av utbildningen, säger Malin Åberg Aas, kommunikationsansvarig i projektet.
Att få en tydlig koppling från den globala nivån av hållbar utveckling ner till det arbete som görs på den kommunala och regionala nivån är en av projektets ambitioner. Som en del i projektets arbete under 2019 erbjuds regionala träffar för delat lärande kring hur arbetet med Agenda 2030 framskrider inom ett län.
– På regionträffarna kan ännu fler kommuner utbyta tips och erfarenheter, diskutera samverkan och få grundkunskaper om Globala målen, säger Kerstin Söderström, en av de tre utbildarna.
Utbildningsinsatserna pågår hela våren och höstens utbildningar startar i oktober. Den 25 september, det datum då Agenda 2030 skrevs under av FN:s medlemsstater 2015, hålls projektets nationella konferens i Stockholm.
26 april, 2024 / Nyheter
I helgen går Svenska FN-förbundets årliga UNg-konferens av stapeln. Syftet är att engagera, informera och uppmuntra ungdomars globala engagemang och tro på FN som central aktör i arbetet för en
Läs mer25 april, 2024 / Nyheter
Svenska FN-förbundet bidrar genom projekt Flicka till arbetet för att förebygga barnäktenskap och kvinnlig könsstympning i Etiopien. Projektet har haft stora framsteg och flera orter har övergett de båda skadliga traditionerna. Covid-19 och konflikten i norra Etiopien har dock lett till att situationen återigen har förvärrats.
Läs mer19 april, 2024 / Nyheter
FN:s regionala informationskontor för Västeuropa, Unric, är en del av FN-sekretariatet. Arni Snaevarr är informatör för de nordiska länderna och arbetar med att sprida information om FN på olika språk.
Läs mer12 april, 2024 / Nyheter
Det finns ett stort engagemang i Lunds FN-förening som idag har över hundra medlemmar. Emiline Méry är nyvald ordförande i föreningen som jobbar med FN-frågor i fyra utskott.
Läs mer11 april, 2024 / Nyheter
Trots en resolution i säkerhetsrådet nyligen fortsätter Israel att hindra tillträde till Gaza för FN:s humanitära organisationer.
Läs mer05 april, 2024 / Nyheter
FN-stadgan och internationell rättsskipning ges en central roll när författaren, debattören och FN-vännen Lars Jederlund skriver om kriget i Ukraina. Hans huvudbudskap: hur du och jag röstar i EU-valet den 9 juni påverkar Ukraina framtid.
Läs mer05 april, 2024 / Världshorisont
I Tanzania är funktionshinder ofta förknippat med stora svårigheter och stigma från omgivningen. Den svenska biståndsorganisationen och en av Svenska FN-förbundets riksorganisationer MyRight samarbetar med organisationer i landet för att personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i sina samhällen.
Läs mer28 mars, 2024 / Världshorisont
Unga med sämre ekonomiska förutsättningar missgynnas när praktikplatser inom FN tillsätts, ett faktum som kritiseras från många håll.
Läs mer21 mars, 2024 / Världshorisont
I dag saknas data över diskriminering och ojämlikheter mellan grupper i Sverige, något som kritiserats upprepade gånger av både FN och EU. Trots det har den svenska regeringen valt att avstå från att använda så kallad jämlikhetsdata.
Läs mer