När världens länder samlades för att för femte gången gå igenom hur det går med genomförandet av Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling, var det via skärmar. Covid-19 pandemin var i högsta grad närvarande.

Världen över, hemma eller på kontor, i olika tidszoner, följde delegater och andra åhörare med start den 7 juli den första veckans tematiska avsnitt som behandlade hur det går med utvecklingen inom olika områden. Svenska FN-förbundet var en del av den svenska e-delegationen som i år gjorde sina anföranden under mötet från Stockholm.

Här framträdde en stor samständighet gällande världens utveckling och effekterna av Covid-19. Bortsett från de höga dödstalen och de ansträngda sjukvårdssystemen, var det hög och långsiktig arbetslöshet samt en omställning av arbetsmarknaden som förutsågs. Samtidigt antogs den ekonomiska nedgången fortsätta under år framöver. Betydelsen av digitaliseringen har stärkts när behoven av system för distansundervisning och distansarbete har ökat i takt med att länder har stängt ner. Samtidigt har gapet i tillgänglighet vad gäller digitala plattformar visat att de som redan låg efter, nu lämnas ännu längre bakom. Flera talade om ”the lockdown generation” – den unga generationen som kommer att påverkas av pandemin i form av försenad eller inställd utbildning samt risk för hög och långvarig arbetslöshet. Parallellt stack rösterna för ungdomsdelegaterna ut med skarpa och sakliga analyser.

Sverige höll flera anföranden och lyfte bland annat vikten av att ingen ska lämnas utanför, behovet av stärkta kärnstöd och innovativa finansieringslösningar, samt vikten av mer förnybar energi. Dessutom annonserade både Sverige och Norge att de vill rapportera för andra gången 2021. Sveriges ungdomsdelegat, Sofia Brännström från LSU, lyfte i sitt anförande unga som förändringsagenter. Micah Grzywnowicz från RFSL poängterade i sitt inlägg för den svenska delegationen att när civilsamhällets utrymme minskar blir ojämlikheten mindre synlig. Ytterligare röster höjdes under veckan om vikten av att inkludera civilsamhället och unga i arbetet med genomförandet av Agenda 2030. Under ett av många digitala sidoevent betonades också att ursprungsbefolkningar ska delta i arbetet med de frivilliga landrapporterna.

Mellan den 10 och 16 juli genomfördes ländernas frivilliga rapportering. I år var det 47 länder som hade skickat in frivilliga rapporter. Presentationerna av dem skedde med en sammanfattande redovisning, följt av en kort frågestund. Tiden för varje land var kort och möjligheterna att ställa frågor mycket begränsad. Många gånger hann länderna inte svara på de frågor som ställdes. En del kritiska frågor och inlägg kom däremot upp under rapporteringen.

Några av de områden som efter närmare två veckors tid framstod som särskilt viktiga för en hållbar återuppbyggnad efter Covid-19, var vikten av ökad och mer hållbar livsmedelsförsörjning, jämlik digitalisering och minskad klimatpåverkan. Andra områden som lyftes var vårt behov av global samverkan i stunder av kris, den otillräckliga finansieringen och det samtidiga behovet av en mer resurseffektiv och cirkulär ekonomi med förändrade konsumtionsmönster.

FN:s generalsekreterare António Guterres inledde den avslutande dagen med att meddela att pandemin har visat vikten av en multilateralism som bygger på förtroende, internationell rätt, mänskliga rättigheter och Agenda 2030. Under det avslutande mötet som handlade om vilket FN världen vill ha framöver, var det många länder som med emfas framhöll sitt stöd till FN-stadgan, multilateralismen och ett effektivt, transparent FN-system som levererar tydliga resultat.

Malin Åberg Aas
Senior rådgivare för hållbar utveckling Svenska FN-förbundet