På torsdagskvällen svensk tid presenterade Sverige för FN hur det går med genomförandet av de globala målen, Agenda 2030.
– Sverige har kommit långt, men vi har en lång väg kvar och alla måste vara med, sa statsminister Stefan Löfven.

Sverige var sist ut av de 42 länder som presenterade sina frivilliga rapporter under årets högnivåmöte för hållbar utveckling, HLPF. Den svenska rapporten presenterades av biståndsminister Per Olsson Fridh tillsammans med en förinspelad film.

–  Världen står vid ett besvärligt vägskäl och Sverige vill vara en del av lösningen såväl globalt som hemmavid, sa Per Olsson Fridh vid presentationens inledning.

Det var andra gången Sverige rapporterade hur det går med genomförandet sedan Agenda 2030 antogs av FN:s medlemsländer 2015.

I rapporten lyfter Sverige bland annat utmaningarna med att den ekonomiska och sociala ojämlikheten inte minskar, att flera nationella miljömål inklusive klimatmålen inte uppnås och att våld och kränkningar inte minskar. Dessutom ökar mobbing bland unga. Pandemins konsekvenser omnämns såväl som betydelsen av en samstämmig politik för hållbar utveckling. Vikten av genomförandet av Agenda 2030 på den lokala nivån upprepas. Även principen om att ingen ska lämnas utanför är en viktig del av rapporten.

– Vi måste förstå att fattigdom är multidimensionell, det är det enda sättet att nå marginaliserade grupper och mer behöver göras för att nå grupper som ibland glöms bort, till exempel vi med funktionsnedsättning. Civilsamhället vill se ökade ambitioner i genomförandet av Agenda 2030, sa Tiina Nummi Södergren, projektledare för Lika Unika Akademi i presentationsfilmen.

Sverige fick frågor om inkludering

Efter alla länders rapporteringar följer en stund för frågor från andra länder. Sverige fick frågor om hur vi ska minska våra spillover-effekter, involvera unga i det framtida arbetet med genomförandet av Agenda 2030, hur Sverige ser på gröna obligationer och hur Sverige ska involvera civilsamhället och grupper som hamnar utanför i arbetet med Agenda 2030.

Klimat- och miljöminister och vice statsminister Per Bolund annonserade en serie dialoger med civilsamhället som planeras under hösten. Han sa också att Sverige ser positivt på gröna obligationer som ett stöd till investerare i att investera mer hållbart. När det gällde spillover-effekterna så hänvisade han till det arbete som pågår tillsammans med Stockholm environment institute, med ett verktyg för att se synergier och målkonflikter i genomförandet av Agenda 2030.

Betonar bred politisk överenskommelse för att minska klimatpå­verkan

Andra åtgärder som Sverige presenterar i rapporten är att stärka de sociala trygghetssystemen, öka skyddet av dricksvatten, minska transaktionskostnaderna för remitteringar, växla upp klimatomställningen och stärka det globala arbetet för biologisk mångfald. Sverige vill också ha ett flexibelt och icke-öronmärkt stöd till bland annat FN-systemet för att kunna stärka det humanitära biståndet.

Sverige nämner även att en bred politisk överenskommelse för att minska svenskarnas klimatpåverkan är nödvändig. Konsumtion, minskad materialanvändning, ökad resurseffektivitet och färre miljöskadliga subventioner står på åtgärdslistan.

Under presentationen av rapporten gav Sverige dock inte några konkreta exempel på hur dessa åtgärder ska genomföras.

António Guterres betonade fyra prioriterade områden

FN:s högnivåmöte om hållbar utveckling sker varje år i juli som en del av arbetet med att genomföra Agenda 2030. Under årets möte var tillgång till vaccin för alla, hungern och den osäkra livsmedelssituationen, digitaliseringen och behovet av universella sociala trygghetssystem återkommande teman.

– I stället för framsteg rör vi oss längre ifrån våra mål. Den globala fattigdomen förväntas nu bli 7 procent 2030, bara marginellt under nivån från 2015. Och när den globala temperaturökningen redan är 1,2 grader står vi på randen till avgrunden. Jag tror fortfarande att vi kan och måste vända utvecklingen. Vi har kunskapen, vetenskapen, tekniken och resurserna att göra det, sa FN:s generalsekreterare António Guterres i sitt årliga tal under HLPF.

Han nämnde fyra områden som särskilt viktiga framöver: tillgång till behandling och vaccin mot covid-19, ett snabbt och ambitiöst klimatarbete, investeringar i sociala trygghetssystem, utbildning och digital uppkoppling för att öka jämlikheten samt ökad utvecklingsfinansiering.

Högnivåmötet HLPF blottade ojämlikhet

Under HLPF lyste rösterna från länder med svag infrastruktur med sin frånvaro, i högre utsträckning än tidigare år. Dålig uppkoppling och tillgång till internet gjorde det svårt för många att göra inlägg i debatterna. Redan uppkopplade hög- och medelinkomstländer diskuterade behovet av att öka digitaliseringen, medan de som inte var uppkopplade hade svårt att delta i diskussionen.

Den ojämlika tillgången till vaccin, digital infrastruktur och uppkoppling har, förutom den ökande ekonomiska ojämlikheten, skapat nya gap mellan världens länder och formuleringen ”ingen är säker förrän alla är säkra” ekade i många av inläggen under mötet.

Pandemin har satt världens fokus på den bristande socioekonomiska utvecklingen. Trots klimatrelaterade utmaningar med brinnande skogar, orkaner, torka, skyfall, översvämningar och hetta på många håll i världen så var den miljömässiga dimensionen av hållbarhet inte prioriterad under HLPF 2021.

Oenighet kring det framtida hållbarhetsarbetet

Världens länder var inte heller eniga om vägen framåt. Årets ministerdeklaration antogs efter voteringar inom områden som handlade om jämställdhet, klimat och biodiversitet. Flera deltagare uttryckte sin besvikelse över att FN:s medlemsstater i slutändan inte kunde enas om den framförhandlade deklarationen.