En målning föreställande George Floyd för att hedra hans minne. Foto: Unsplash/Munshots.
En målning föreställande George Floyd för att hedra hans minne. Foto: Unsplash/Munshots.
10 juni, 2020 / Nyheter
Fallet George Floyd synliggör det globala problemet rasism
FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har efter mordet på afroamerikanen George Floyd kritiserat den strukturella rasismen i USA. För Svenska FN-förbundet är arbetet mot rasism och diskriminering centralt.
Polisingripandet som ledde till att afroamerikanen George Floyd dödades har upprört en hel värld. I hundratals städer i USA och andra länder har människor samlats för att uttrycka sin avsky mot våld och rasism i den amerikanska poliskåren.
Till de som har reagerat hör FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet som också är chef för FN:s kontor för mänskliga rättigheter i Genève.
– Rösterna som kräver ett slut på dödandet av obeväpnade afroamerikaner måste höras. Rösterna som kräver ett slut på polisvåld måste höras. Och rösterna som kräver ett slut på den utbredda och strukturella rasismen som förstör det amerikanska samhället måste höras, sa Bachelet i ett skarpt formulerat uttalande i förra veckan.
Oroande utvecklingför mänskliga rättigheter i USA För Svenska FN-förbundet och dess medlemmar och medlemsorganisationer är mänskliga rättigheter och antirasism centrala frågor. Förbundet, som bevakar MR-läget i omvärlden och i Sverige, kräver rättvisa för George Floyd och hans familj. Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet, ser med oro på utvecklingen i USA.
– Precis som MR-högkommissarien ser vi att långvarig diskriminering och utanförskap nu exploderar i form av våldsamheter och ökade motsättningar. USA behöver ett ledarskap som kan samla landet kring de kärnvärden som också låg till grund för bildandet av FN. De fyra friheterna – yttrandefrihet, religionsfrihet, frihet från nöd och frihet från rädsla – måste försvaras också av dagens amerikanska ledare, säger hon.
Utmaningar med rasism även i Sverige Rasism är ett globalt problem och inte heller Sverige är förskonat från rasistiska yttringar. Svenska FN-förbundet har i en rad rapporter pekat på brister i Sveriges efterlevnad av FN:s rasdiskrimineringskonvention.
– Vi har år efter år visat för FN:s experter att också Sverige har problem med hatbrott, rasistisk organisering och diskriminering av urfolk och minoriteter. Vi har också, tillsammans med andra organisationer, krävt att Sverige inrättar en oberoende nationell institution för mänskliga rättigheter. När nu regeringen har sagt att en sådan ska bli verklighet är det viktigt att den får mandat och resurser för att kunna arbeta effektivt, säger Annelie Börjesson.
Vid sidan av rapporteringen till FN arbetar Svenska FN-förbundet brett för att motverka rasism. Kontakter med myndigheter och beslutsfattare, nätverk med andra frivilligorganisationer och opinionsbildning är några metoder.
Arbetet för ökad jämlikhet och minskat utanförskap går som en röd tråd genom FN-förbundets verksamhet. Vid sidan av det antirasistiska arbetet gäller det bland annat arbetet för flickors och kvinnors rättigheter och kampen mot barnäktenskap, könsstympning och hedersförtryck i såväl omvärlden som i Sverige.
– FN-tanken och en rad grundläggande FN-dokument, inte minst den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna, handlar om att alla människor ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kön, bakgrund, religiös eller annan grupptillhörighet, understryker Annelie Börjesson.
Fredlig kamp för mänskliga rättigheter I sitt uttalande påpekar FN:s MR-högkommissarie Michelle Bachelet att problemen med polisbrutalitet och diskriminering inte kan lösas genom våld och plundring. Kraven på rättvisa måste framföras fredligt, säger MR-chefen som också uppmanar polisen att inte använda överdrivet våld.
Annelie Börjesson instämmer.
– Att förstöra för andra utsatta för inte det antirasistiska arbetet framåt. Också det dödliga coronaviruset är ett starkt argument för att demonstrationer måste genomföras fredligt, med begränsat antal deltagare och med tydligt avståndstagande från våldsanvändning – och med tanke på den pågående pandemin gärna via sociala medier, säger Annelie Börjesson.
Just coronapandemin är en utmaning för hela FN-systemet. När världens länder är upptagna med att bekämpa coronaviruset krävs förnyade ansträngningar för att värna det globala samarbetet. Behovet av att samverka i FN för fred, utveckling och mänskliga rättigheter kommer att vara ännu större efter pandemin. I det arbetet behövs alla goda krafter.
– Arbetet mot alla former av förtryck och diskriminering är centralt för att förverkliga FN-tanken om alla människors lika värde och rättigheter. Vi välkomnar alla att bli medlemmar i Svenska FN-förbundet och vara med i det arbetet, avslutar Annelie Börjesson.
Vill du vara med och arbeta för mänskliga rättigheter tillsammans med oss? Bli medlem i Svenska FN-förbundet!
Nordiska och baltiska ungdomar har mejslat fram ett policydokument med skarpa krav inför årets klimatmöte COP 29. Under en workshop i september samlades Svenska FN-förbundets ungdomsambassadörer, ungdomsmedlemmar från de finska
Efter 48 år som hjälparbetare inom mänskliga rättigheter och fredsarbete har Jan Egeland ett generationsperspektiv på global utveckling. Norwegian Refugee Council:s (NRC) generalsekreterare Jan Egeland är en av årets Dag
Hasna Inahaba Abdu tillträdde rollen som chef för Abala-distriktets kontor för kvinnor och ungdomsfrågor i Afar-regionen i norra Etiopien för fyra år sedan, mitt under covid-19-pandemin. Hon beskriver sin arbetsresa
Kan klimatarbetet få kraft av rättsväsendet? Kan vi lära av tidigare internationella succéer inom miljöområdet? Ja, det tror Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Under de senaste åren
Svenska FN-förbundet förde under våren samman svenska riksdagsledamöter med ordföranden för statspartsmötet till ICC, finskan Päivi Kaukoranta. Också i omvärlden finns folkvalda som intresserar dig för domstolen och dess arbete.
Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) utreder de värsta krigsbrotten och är flera mäktiga ledare på spåren. Samtidigt utsätts domstolen och den globala rättsskipningen för återkommande hot. Flera utmaningar stod på
Mitt i konflikter och pandemier vägrade Hasna Nuru att ge upp sitt arbete mot barnäktenskap och kvinnlig könsstympning. Som ledare för en klubb för gifta flickor inom ett program som
Låsta positioner, svåra förhandlingar, stark polarisering och otillfredsställande resultat – så kan utfallet av COP 29 i Baku summeras. FN:s 29:e klimatmöte COP 29 avslutades på övertid. Parterna kom till
Svenska FN-förbundet inbjuder grundskolor i hela Sverige att delta i projektet Världskoll i skolan. Från höstterminen 2025 får landets elever hjälp av FN-filuren att öka sin kunskap om FN:s arbete med de globala målen, klimatet och mänskliga rättigheter. Nitton skolor deltar redan nu i ett inledande pilotprojekt.